Fågelinventering-Vitvattnet

 

Embed or link this publication

Description

Per Hansson inventerare

Popular Pages


p. 1

Vox Natura 2014-08-29 Häckfågelfaunan på Kurkmyran/Beatamyran i Vitvattnet och Holmmyran i Brännland - samt synpunkter på NEOVA AB:s miljökonsekvensbeskrivning Per Hansson, Vox Natura Box 22 918 03 HOLMÖN 1

[close]

p. 2

Vox Natura 2014-08-29 INTRODUKTION I den tillståndsansökan från NEOVA AB, ett stort statligt 1 finskt torvbrytningsföretag, som Länsstyrelsen i Västerbotten förvånansvärt nog godkände 2014-02-13 (Ärendebeteckning 5432509-2012) saknas en fågelinventering, trots att det borde vara allmänt känt att många våtmarksfåglar inte har god bevarandestatus och att torvbrytning är en kraftigt biotopförstörande, ändlig, icke-förnyelsebar, för kolbalansen negativ, energiutvinning. Det finns alltså stor anledning att avge en ”second opinion” från en utomstående ornitolog och ekolog. Denna ornitologiskt inriktade rapport ska ses i ljuset av detta. MATERIAL OCH METODER Under sommaren 2014 genomfördes på uppdrag av befolkningen i Vitvattnet och Brännland en grundlig häckfågelinventering av två myrkomplex nära samhället Vitvattnet, Bjurholms socken, Ångermanlands landskap, Västerbottens län. Det första komplexet (fortsättningsvis kallad Kurkmyran) består av Kurkmyran och Beatamyran (karta 1) strax väster om byn Vitvattnet och delas i mitten av Armsjöbäcken, ett biflöde till Hörnån. Det andra komplexet (Holmmyran), består av den västligaste delen av Sprängmyran (karta 2) strax norr om byn Brännland. Kurkmyran Beatamyran Karta 1. Kurkmyr-komplexet ligger invid byn Vitvattnet. Kurkmyran i norr ligger ca 200 m från gården Kurkmyrlandet och ca 300 m från närmsta hus i byn Vitvattnet. Beatamyran ligger ca 500 m från närmsta gård i byn Vitvattnet. 1 NEOVA AB ägs av den finska storkoncernen Vapo där 50,1% ägs av finska staten och 49,9% ägs av Suomen Energiavarat OY (ett bolag ägt av flera finska kommunala värmeverk). 2

[close]

p. 3

Vox Natura 2014-08-29 Holmmyran Karta 2. Holmmyran norr om byn Brännland, ca 1,8 km från närmsta gård. De aktuella myrarna besöktes vid tre tillfällen under fåglarnas häckningstid. Tre dagar med, för fältobservationer, gynnsamt väder (vindstilla och uppehåll) valdes ut. De två första besöken gjordes tidiga morgnar den 5 respektive 6 juni, samt ett tredje besök under bästa morgontid den 11 juli. Tidpunken för varje besök valdes så att den inbördes turordningen mellan myrarna blev rättvis, så att de alla blev inventerade först på morgonen en gång. Vid två av de tre besöken på varje myr genomfördes systematiska punktinventeringar så att hela ytan av de aktuella myrarna kunde beskådas och/eller avlyssnas. Beroende på myrarnas storlek och form inventerades mellan 6 och 11 med GPS fastställda punkter under fem minuter per punkt (Karta 3). Det tredje besöket gjordes i form av en friare linjetaxering med kontinuerliga observationer. Varje punkt och linje dokumenterades med hjälp av GPS. En högkvalitativ handkikare (Zeiss 10x40) användes för fågelobservationerna. För att dokumentera biotoperna under häckningstid 2014 togs 120 fotografier med en systemkamera (NIKON D200), varav bara en handfull ryms i denna rapport. På grund av den öppna topografin kunde av förklarliga skäl väldigt få fåglar dokumenteras med fotografi. 3

[close]

p. 4

Vox Natura 2014-08-29 Karta 3. Samtliga 25 inventeringspunkters geografisk belägenheten. Linjetaxeringarna följde i stort sett samma rutt. Efter inventeringarna lades alla observationer med tillhörande exakta klockslag och specialkommentarer in i den nationella web-baserade fågeldatabasen ”Svalan” 2. Som ett komplement till resultatet från årets tre inventeringstillfällen gjordes en omsorgsfull sökning i Svalan av inrapporterade fågelarter i angränsande trakter för att få en bättre bild av den totala fågelfaunan. Meteorologiska och hydrologiska förutsättningar under 2014 I Västerbottens län var sommaren 2014 fram till midsommar kyligare än normalt, samt nederbördsfattig. Tillskottet av smältvatten från den gångna vintern var mindre än normalt. Juli månad kom sedan att bli det varmaste och torraste på flera decennier, faktiskt på många håll sedan SMHI:s vädermätningar startade 1858 3. Sammantaget innebar detta att de aktuella myrarna var torrare än normalt sommaren 2014, vilket i sin tur medförde sämre häckningsförutsättningar för våtmarksfåglar som vadare och änder. Följaktligen var även Armsjöbäckens vattenstånd var lägre än normalt (muntl. Marcus Jonsson, Kurkmyrlandet). Styrande lagar och direktiv Som en bakgrund till varför det är anmärkningsvärt att ett så stort industriellt exploateringsföretag fått en MKB godkänd utan någon fågelinventering vill jag rekapitulera vilka juridiska regelverk som är tillämpliga i sammanhanget. 2 3 http://svalan.artdata.slu.se/birds/ http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/historiskt-vader-1.7110 4

[close]

p. 5

Vox Natura 2014-08-29 Först och främst har Sverige skyldighet att följa EU:s Fågeldirektiv (2009/147/EG) 4. Enligt Fågeldirektivet ska vi skydda och se till att alla vilda fåglar och deras livsmiljöer inom Sverige bevaras. Av Sveriges ca 350 fågelarter är 67 listade i Fågeldirektivets Bilaga 1 (Annex 1). Det innebär att särskilda skyddsområden (Special Protection Areas - SPA), där dessa fåglar häckar eller rastar, ska pekas ut och ingå i Natura 2000-nätverket. Direktivet styr också medlemsländernas möjligheter till jakt och handel av fåglar genom ett flertal regler. Detta berör fåglar som står upptagna i direktivets bilagor 2 eller 3. Fågeldirektivet infördes 1979 och började gälla i Sverige i och med att vi gick med i EU år 1995. Direktivet uppdaterades nyligen (2009). I Fågeldirektivet står det bland annat i Artikel 4: ”För de arter som anges i Bilaga I ska särskilda åtgärder för bevarande av deras livsmiljö vidtas för att säkerställa deras överlevnad och fortplantning inom det område där de förekommer.” Foto 1. Ljungpipare (Pluvialis apricaria) är en av de arter som Sverige, enligt EU:s Fågeldirektiv, måste ta särskild hänsyn till i det praktiska naturvårdsarbetet. Foto författaren. För Västerbottens inland, där Vitvattnet ligger, kan knappt fyrtio arter förekomma (Tabell 1), varibland t ex ljungpiparen häckar på de aktuella myrarna (Foto 1). 4 http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2010:020:0007:0025:sv:PDF 5

[close]

p. 6

Vox Natura 2014-08-29 Tabell 1. Arter upptagna i EU:s Fågeldirektivs Bilaga I och som kan förekomma i trakterna av Vitvattnet SMÅLOM STORLOM SVARTHAKEDOPPING SÅNGSVAN SALSKRAKE FISKGJUSE BIVRÅK HAVSÖRN BLÅ KÄRRHÖK KUNGSÖRN STENFALK PILGRIMSFALK JÄRPE ORRE TJÄDER TRANA LJUNGPIPARE BRUSHANE DUBBELBECKASIN GRÖNBENA SMALN. SIMSNÄPPA DVÄRGMÅS FISKTÄRNA SILVERTÄRNA BERGUV HÖKUGGLA SPARVUGGLA SLAGUGGLA LAPPUGGLA JORDUGGLA PÄRLUGGLA GRÅSPETT SPILLKRÅKA TRETÅIG HACKSPETT BLÅHAKE TÖRNSKATA ORTOLANSPARV Därutöver håller Artdatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet den sk. Rödlistan 5, som är en redovisning av hur det går för Sveriges djur, växter och svampar. Rödlistan tar upp vilka arter som riskerar att försvinna från Sverige och varför arterna är hotade. Kategorierna CR, EN och VU är de verkligt hotade. Hela den svenska Rödlistan presenteras i Tabell 2. I trakten kring Vitvattnet förekommer åtminstone 29 rödlistade arter (Tabell 3). Tabell 2. Lista med de 29 rödlistade arterna (alfabetisk ordning) som finns rapporterade i Svalan inom 15 x 15 km stort område med Vitvattnet i centrum (se Karta 4). Backsvala Blå kärrhök Drillsnäppa [Duvhök] Fjällvråk [Gröngöling] [Gulsparv] Göktyta NT/NT NT/NT NT/LC LC/NT NT/NT LC/NT LC/VU NT/LC Havsörn [Hussvala] Jorduggla [Kungsfågel] Kungsörn [Lappsparv] Lappuggla Lavskrika NT/NT LC/VU NT/LC LC/VU NT/NT LC/NT NT/VU NT/LC Mindre hackspett Ortolansparv Rosenfink [Spillkråka] [Stare] Storspov Sädgås [Sävsparv] NT/LC VU/VU VU/VU LC/NT LC/NT VU/NT NT/NT LC/NT Tallbit Tornseglare Tretåig hackspett Videsparv [Ängspiplärka] NT/NT NT/VU NT/NT NT/VU LC/NT Förklaringen till att en till synes så vanlig fågel som kungsfågeln föreslås till rödlistan är dess signifikant negativa populationsutveckling i den svenska Häckfågeltaxeringen (Figur 1) Figur 1. Kungsfågels har minskat kraftigt i Sverige. Källa: Lunds universitet (2013) 6 5 6 http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/artdatabanken/rodlistan/ http://www.zoo.ekol.lu.se/birdmonitoring/res-standard.htm#SÄSPA-PIFIN6 6

[close]

p. 7

Vox Natura 2014-08-29 RESULTAT och DISKUSSION Biotopbeskrivningar av respektive myr Kurkmyran är en i huvudsak öppen myr som bäddar in ett antal skogbeklädda moränkullar till en vacker mosaikartad enhet (Foto 2-7). Den enda signifikanta mänskliga störningen är fördjupningen och uträtandet Armsjöbäcken som rinner mellan Kurkmyran och Beatamyran. Detta innebär samtidigt att det med ganska små medel går att höja naturvärdena genom att höja vattenståndet och skapa fler klarvattenytor. Kanske ändå bättre möjligheter till restaureringsarbete finns på den lågt belägna frodig inägan just väster om själva myren (Foto 8). Jag anser att exploatören som ”naturvårdsförstärkt nollalternativ” borde ha redovisat hur man med enkla medel kunde återskapa stora klarvattenytor och rika våtmarksmiljöer till exempel i och kring Kurkmyran. Området har nämligen stora potentialer! Det kan inte nog understrykas att områdets belägenhet gör det till ett mycket lättillgängligt rekreationsområde för traktens naturintresserade människor. Som bevis för områdets värde för befolkningen kan älgjakttornen och de små grillplatser som jag påträffade under min inventering anföras. Myren torde ge goda hjortronskördar då det fanns gott om blom 2014. Foto 2. Kurkmyran med berget Vitklippen i fonden mot väster. Nära fotograferingspunkten påträffades häckande grönbena och gulärla. I Vitklippen häckade sannolikt gärdsmyg 2014 och ett par fjällvråk fick ut tre ungar 2014. Tidigare år har kungsörn häckat och berguv hörs regelbundet enligt ortbefolkningen (Marcus Jonsson muntligt). 7

[close]

p. 8

Vox Natura 2014-08-29 Foto 3. En av de urskogsartade myrholmarna på Kurkmyran. Här påträffades bland annat orre, kungsfågel, talltita och dubbeltrast. Foto 4. Det fanns rikligt med hjortron på några ställen på Kurkmyran. Här påträffades fjädrar av trana. Senare under sommaren hittade Jan Elveland och Marcus Jonsson ett trankadaver, som uppvisade tydliga tecken på att fallit offer för traktens topp-predator kungsörn. Foto 5. Som en konsekvens av bäverförekomsten i Armsjöbäcken finns stora områden med död barr- och lövskog, värdefulla biotoper för flera hackspettsarter. Här sågs under inventeringen bland annat knipa, skogssnäppa, grönbena, sparvuggla, större hackspett, gransångare och ärtsångare. Foto 6 och 7. Runt Armsjöbäcken vid Kurkmyran har bävrarna skapat frodiga lövskogsmiljöer. 8

[close]

p. 9

Vox Natura 2014-08-29 Foto 8. Inägan väster om Kurkmyran. I och med närhet till dike ned mot Kurkmyran (vänster i bild) borde det vara relativt lätt att tillskapa en för våtmarksfåglar värdefull biotop här. Beatamyran är den av dikningar och sänkningar mest påverkade av de tre myrarna och sannolikt därför artfattigast fågelmässigt (Foto 9-11). Trots detta förekommer ett riktigt torrt år som 2014 våtmarksarter som trana, storspov, skogssnäppa och grönbena. Foto 9-10. Att Beatamyran har påverkats kraftigt av dikningar och sänkning/uträtning av Armsjöbäcken har resulterat i en kraftig igenväxning av tall. 9

[close]

p. 10

Vox Natura 2014-08-29 Foto 11. Ett av flera gamla igenväxta diken på Beatamyran. Holmmyran norr om Brännland är den mest öppna av de tre myrarna, men samtidigt torrast på grund av ett par kraftiga diken som skiljer Sprängsmyran från Holmmyran (Foto 12-15). Foto 12. Holmmyran är helt öppen och utan inväxt av tall trots att det saknas öppna vattenspeglar. Här häckar ljungpipare, storspov och gulärla. 10

[close]

p. 11

Vox Natura 2014-08-29 Foto 13. Det växte bitvis relativt mycket hjortron även på Holmmyran 2014. Över dessa tuvor varnade ständigt ljungpipare och dessutom skrämde jag upp en småspov, sannolikt på flyttning. Foto 13 - 14. Holmmyran genomkorsas av ett par stora diken som har växt igen. 11

[close]

p. 12

Vox Natura 2014-08-29 Trots de mycket torra förutsättningarna och den, för flottning rätade Armsjöbäckens effekt på grundvattennivån, fanns det klarvattenpölar på Kurkmyran (Foto 15-16) och Beatamyran. Holmmyran var den torraste myren av de tre inventerade och inga öppna vattenspeglar hittades sommaren 2014. Foto 15. Ett mindre klarvattenparti mitt ute på Kurkmyran (nära punkt A04). Här påträffades både ljungpipare, grönbena och gulärla med häckningskriterier (upprörd/varnande). Foto 16. Ett parti med vattenspeglar i den så kallade lag-zonen nära punkt A10 på Kurkmyran. Här påträffades både grönbena och gulärla (Foto 17-18) med häckningskriterier (upprörd/varnande). 12

[close]

p. 13

Vox Natura 2014-08-29 Påträffade fågelarter Under inventeringen påträffades inte mindre än 54 olika fågelarter i det aktuella området (Tabell 4), vilket är betydligt fler än de 14 arter som exploatörens anlitade konsult noterade i slutet av september 2009 även om man tillägger de ytterligare 10 som han bedömde kunna finnas i området. Tretton (13) av dessa 54 arter finns upptagna på endera den svenska rödlistan eller i EU:s Fågeldirektivs Bilaga I. Tabell 4. Lista över samtliga 54 fågelarter (i systematisk ordning) påträffade vid häckfågeltaxering sommaren 2014 av Kurkmyran, Beatamyran samt Holmmyran, Vitvattnet/Brännland. Två arter (röda gemener) är med på den nuvarande svenska Rödlistan (2010), ytterligare 5 arter (röda understrukna gemener/versaler) förväntas tillkomma 2015 och 7 är listade i EU:s Fågeldirektivs Bilaga I (versaler) som särskilt viktiga i bevarandearbetet. Knipa ORRE TJÄDER Fjällvråk Tornfalk TRANA LJUNGPIPARE Tofsvipa Enkelbeckasin Småspov Storspov Skogssnäppa GRÖNBENA Fiskmås Ringduva Gök SPARVUGGLA SPILLKRÅKA Större hackspett Ladusvala Hussvala Trädpiplärka Ängspiplärka Gulärla Sädesärla Gärdsmyg Järnsparv Rödhake Koltrast Björktrast Taltrast Rödvingetrast Dubbeltrast Ärtsångare Trädgårdssångare Gransångare Lövsångare Kungsfågel Grå flugsnappare Svartvit flugsnappare Talltita Talgoxe Trädkrypare Nötskrika Skata Kråka Korp Bofink Bergfink Grönfink Grönsiska Mindre korsnäbb Gulsparv Av de påträffade arterna har 38 bedömts häcka på eller i direkt anslutning till de aktuella myrarna (Tabell 5). Detta innebär arter som setts med högre häckningskriterie än 4, eller med andra ord ”säkra eller troliga häckningar” enligt rapportsystemet Svalan. Då har jag räknat bort säkra häckningar av två bevarandemässigt viktiga rovfåglar, nämligen fjällvråk och tornfalk, som sannolikt använder Kurkmyran och Beatamyran som födosöksområde. Åtta (8) av de 38 arterna är upptagna på endera den svenska Rödlistan eller i EU:s Fågeldirektivs Bilaga I. Tabell 5. Lista över de 38 fågelarter som bedömts häcka (troliga och säkra häckningar i Svalan) på eller i direkt anslutning till Kurkmyran, Beatamyran samt Holmmyran, Vitvattnet/Brännland juni/juli 2014. En art (röd stil) är med på den svenska Rödlistan och ytterligare 4 (röd med klamrar) förväntas komma med i 2015. Fyra (4) arter är listade i EU:s Fågeldirektivs Bilaga I (versaler) som särskilt viktiga i bevaradearbetet. TRANA LJUNGPIPARE Tofsvipa Enkelbeckasin Storspov Skogssnäppa GRÖNBENA Ringduva [SPILLKRÅKA] Större hackspett Trädpiplärka [Ängspiplärka] Gulärla Sädesärla Järnsparv Rödhake Koltrast Björktrast Taltrast Rödvingetrast Dubbeltrast Ärtsångare Gransångare Lövsångare [Kungsfågel] Grå flugsnappare Svartvit flugsnappare Talltita Talgoxe Trädkrypare Nötskrika Kråka Korp Bofink Bergfink Grönfink Grönsiska [Gulsparv] 13

[close]

p. 14

Vox Natura 2014-08-29 Gör man en mer detaljerad redovisning för respektive myr framkommer att Kurkmyran var tydligt artrikast med 50 sedda och åtminstone 37 häckande arter (Tabell 6), sannolikt beroende på närheten till ett aktivt jordbrukslandskap och förekomst av klarvattenspeglar. Därefter är det ”jämnt skägg” mellan Holmmyran med 25 sedda och 18 häckande arter (Tabell 7) och Beatamyran med 26 sedda och 17 häckande arter (Tabell 8). Om man betraktar Kurkmyran och Beatamyran för vad det är, nämligen ett myrkomplex nära knutet till byn Vitvattnet, överglänser detta områdes artlista vida vad som registerats på Holmmyran, Brännland. Tabell 6. Lista över de 37 fågelarter som bedömts häcka (troliga och säkra häckningar i Svalan) på eller i direkt anslutning till Kurkmyran, Vitvattnet juni/juli 2014. Fyra ( 4) arter (röd understruken) förväntas komma med i den svenska Rödlistan 2015. Fyra (4) arter är listade i EU:s Fågeldirektivs Bilaga I (versaler) som särskilt viktiga i bevaradearbetet. TRANA LJUNGPIPARE Tofsvipa Enkelbeckasin Skogssnäppa GRÖNBENA Ringduva [SPILLKRÅKA] Större hackspett Trädpiplärka [Ängspiplärka] Gulärla Sädesärla Järnsparv Rödhake Koltrast Björktrast Taltrast Rödvingetrast Dubbeltrast Ärtsångare Gransångare Lövsångare [Kungsfågel] Grå flugsnappare Svartvit flugsnappare Talltita Talgoxe Trädkrypare Nötskrika Kråka Korp Bofink Bergfink Grönfink Grönsiska [Gulsparv] Tabell 7. Lista över de 18 fågelarter som bedömts häcka (troliga och säkra häckningar i Svalan) på eller i direkt anslutning till Holmmyran, Brännland juni/juli 2014. En art (röd stil) är med på den svenska Rödlistan. Tre (3) arter är listade i EU:s Fågeldirektivs Bilaga I (versaler) som särskilt viktiga i bevaradearbetet. TRANA LJUNGPIPARE Storspov GRÖNBENA Ringduva Trädpiplärka Gulärla Rödhake Koltrast Rödvingetrast Dubbeltrast Ärtsångare Lövsångare Grå flugsnappare Korp Bofink Grönfink Grönsiska Tabell 8. Lista över de 17 fågelarter som bedömts häcka (troliga och säkra häckningar i Svalan) på eller i direkt anslutning till Beatamyran, Vitvattnet juni/juli 2014. En art (röd stil) förväntas komma med på den svenska Rödlistan 2015. Två (2) arter är listade i EU:s Fågeldirektivs Bilaga I (versaler) som särskilt viktiga i bevaradearbetet. TRANA Enkelbeckasin Skogssnäppa GRÖNBENA Ringduva Trädpiplärka Sädesärla Rödhake Dubbeltrast Gransångare Lövsångare Kungsfågel Talltita Nötskrika Kråka Korp Bofink 14

[close]

p. 15

Vox Natura 2014-08-29 F Foto 17-18. Gulärla (av den nordliga rasen Motacilla f. flava) var en av karaktärsarterna på Kurkmyran och Holmmyran. Hanen till vänster och honan till höger. Svalan-rapporter av fåglar i angränsande trakter Alla seriösa ekologer och ornitologer vet att det är stora skillnader i fågelförekomst mellan olika år. För att få ett begrepp om vilka ytterligare arter som kan tänkas häcka andra tider året, år som är blötare eller under år med bättre sorktillgång eller andra omständigheter, gjordes en grundlig sökning av artförekomsten inom ett 15 x 15 km stort område med samhället Vitvattnet i centrum, vilket innebär att även Brännland ingår (Karta 4). Detta är ett betydligt objektivare sätt än att, som NEOVA:s konsult, inskränka sig till de atlasrutor om 5 x 5 km vari de tre myrarna ligger. I motsats till vad NEOVA:s konsult påstod, finns det inom detta större område en lång rad lokaler (gröna eller gula punkter på kartan) varifrån många ornitologer rapporterat sedan starten 2000. Karta 4. Det geografiska område från vilket jag har tagit fram samtliga inrapporterade fågelarter i rapportsystemet Svalan, för att kunna bedöma vilka arter, utöver dem jag registrerat själv, som kan förväntas förekomma på de aktuella myrarna. Gröna punkter är lokaler registrerade av den regionala rapportkommittén i Ångermanlands landskap. Gula punkter är de nya lokaler jag lagt in i samband med den aktuella inventeringen. 15

[close]

Comments

no comments yet