Flexibla lärformer i MedVind

 

Embed or link this publication

Description

10 casebeskrivningar på flexibla lärformer i projekt MedVind

Popular Pages


p. 1

FLEXIBLA LÄRFORMER I MEDVIND - 10 CASEBESKRIVNINGAR

[close]

p. 2

Erica Blom - pedagogisk utvecklare, Ann-Sofie Eriksson - projektadministratör, Noomi Bergström - projektkoordinator och Mats Kilander - projektledare OM BOKEN Den här boken ger en överblick över tio av de utbildningar som bedrivits i projekt MedVinds regi under de två år vi har varit igång. Fokus i boken ligger på flexibla lösningar för produktionsnära personal. Flexibilitet i tid, plats, teknik och metod tror vi är framtidens utbildningsform. Boken beskriver utbildningarnas bakgrund, utbildningsupplägg och resultat. I varje case finns en kortfattad faktaruta där man kan hitta ordförklaringar, information om deltagande företag eller annan kompletterande data. En förhoppning med publiceringen av dessa case är att fler företag ska se nyttan med och behovet av flexibel kompetensutveckling. Projektets finansiär Europeiska Socialfonden (ESF) är EU:s viktigaste verktyg för att skapa fler och bättre jobb i Europa. Vi vill tacka de företag och personer som ställt upp och bidragit till de texter och bilder som vi valt att publicera. Erica Blom, pedagogisk utvecklare i projekt MedVind

[close]

p. 3

INNEHÅLL 10 utbildningsformer för framtidens lärande Case 1: Just-in-time-lärande Case 2: Chefsstöd och webbstöd Case 3: Upplevelsebaserat lärande Case 4: Lärande på hemmaplan Case 5: Stärka individen och företaget Case 6: 3D och gamifiering för nyanställda Case 7: Lär dig engelska när du har tid Case 8: Vad sägs om en skådespelare på jobbet? Case 9: Blended learning Case 10: Morgon, kväll eller mittemellan? 1 3 9 15 21 25 29 33 39 45 49

[close]

p. 4

10 UTBILDNINGSFORMER FÖR FRAMTIDENS LÄRANDE MedVind startade 1 april 2012 av projektägaren Göteborgs Tekniska College AB (GTC) och är ett kompetensutvecklingsprojekt som riktar sig till företag inom tillverkningsindustrin i Västsverige. Projektet finansieras av Europeiska Socialfonden (ESF) och syftar till att stärka individers kompetens inom områdena: • Effektiva produktionssystem (lean, kvalitet och underhåll) • Lagarbete och ledarskap • Ergonomi, arbetsmiljö och hälsa • El och elektrifierade fordon Bakgrund MedVinds målgrupp var under första halvåret produktionsnära medarbetare i sju företag inom fordonsindustrin. För att få högre fart på projektet utökade vi därefter till 21 deltagande tillverkningsföretag och deras produktionsnära personal. 1 Förväntade effekter för deltagarna efter genomförd utbildning är stärkt konkurrenskraft, ökad kompetens och större anställningsbarhet. Detta bidrar till en större trygghet på arbetsmarknaden. Produktionsnära personal Projektet bygger på resultat från ett tidigare ESF-projekt, Industrikompetens i Väst (IKIV), där Göteborgs Tekniska College också var projektägare. Ett problem i projekt IKIV var att det var svårt att frigöra den produktionsnära personalen för kompetensutveckling. Lärdomar av detta är att mer flexibla kursupplägg måste skapas för att tillgodose det stora kompetensbehov som fortfarande finns. Flexibla lärformer är alltså ett fokus i MedVind och ett fokus i den bok du har i din hand.

[close]

p. 5

Flexibelt lärande Med flexibelt lärande menar vi utbildning som i större grad än vid traditionellt upplägg är anpassad till individen och företagets behov vad gäller tid, plats, teknik, metod, studietakt och inlärningsstil. Nedan följer de rubriker vi valt att dela in våra flexibla utbildningar i: • Företagsanpassade utbildningar i tid/plats/nivå • Just-in-time-lärande • Validering • Spel- och upplevelsebaserat lärande • Blended learning • e-Learning ”Projekt MedVind erbjuder en flexibel verktygslåda för kompetensutveckling.” - Mats Kilander, projektledare 2

[close]

p. 6

CASE 1: Just-in-time-lärande JUST-IN-TIME-LÄRANDE Bakgrund Inom industrin används i många fall komplicerade textbaserade instruktioner. Dessa instruktioner förvaras i en pärm, eller i bästa fall på en arbetstavla i närheten av momentet som ska utföras eller maskinen som ska skötas. Instruktionerna kan vara svåra att uppdatera eller få tag på och det kan resultera i att många sällan tittar i dem och därför inte följer dem. Människor med lässvårigheter eller kognitiva funktionsnedsättningar kan uppleva problem med skriftliga instruktioner, men även de utan kan uppfatta skriftliga instruktioner som krångliga. I en utbildningsfilm kan personalen istället se de moment som är svåra om och om igen, tills de förstått hur de ska gå tillväga. Det är givetvis en stor pedagogisk vinst. Utöver tidigare nämnda problem med dagens instruktioner inom tillverkningsindustrin så kan ett annat problem nämnas; medarbetarna kan stundtals inte vänta veckovis på en utbildning, utan har behov av så kallat just-in-time-lärande; ett behov att lära sig något just där och då. Ett tredje område värt att nämnas i sammanhanget är de slimmade organisationer som finns idag. Eftersom organisationer är så slimmade kan det vara svårt för produktionspersonal att få utbildning och för experter att lära sina kollegor nya eller svåra moment. Det finns varken tid för eller pengar till instruktörstid. Därutöver är det viktigt att hitta metoder att överföra tyst kunskap inom en organisation. Med en åldrande personal kan det vara viktigt att hitta sätt att föra över den kunskapsreserv som finns på ett företag till den nya generationen. 3

[close]

p. 7

Projekt MedVind har arbetet ihop med avdelningen för Produkt- och produktionsutveckling på Chalmers tekniska högskola i piloten på företagen Brose Sweden AB, Nolato Plastteknik AB och Volvo Cars Torslanda (VCT). Chalmers intresserar sig för den framtida operatören och med vilken teknik och vilka verktyg hen kommer att verka i framtiden. Våra utbildningar Ibland behövs snabb information om något i det dagliga arbetet samtidigt som det är svårt att hitta en expert att fråga. Varför då inte knyta en utbildningsfilm till ett moment, maskin eller dylikt? Med hjälp av en surfplatta eller smart telefon läser du av en QR-kod som snabbt och smidigt kopplar upp dig till filmen. Allt som behövs göras för att läsa koden och nå utbildningsfilmen är att ladda ner en 1 gratisapplikation1 till en smart telefon eller surfplatta och sedan skanna av koden via applikationen på den mobila enheten. Anledning till att Brose bestämde sig för att använda sig av en filmad instruktion var att de ville spara instruktörstid när en ny arbetsstation skulle införas. Grunden till att Nolato ville testa metoden var att de har en del avancerade instruktioner både i montering och för kontroll som de ville standardisera och säkra upp. Av ergonomiska skäl ville Logistikavdelningen på VCT använda filmade instruktioner för hopkoppling av en emballagevagn. Dessutom önskade de filmning av daglig tillsyn av truck för att standardisera och säkerhetsställa den kontroll truckförarna gör vid start av varje pass. Applikation (app) = litet program som laddas ner från Internet via en butik i din mobila enhet 4

[close]

p. 8

SNABBFAKTA MedVind har tillsammans med Chalmers tekniska högskola testat att använda utbildningsfilm länkad till QR-kod2 istället för textbaserade instruktioner. Tre företag har varit med i pilotprojektet: Brose, Nolato och Volvo Cars Torslanda. QR-kod och utbildningsfilm bidrar till ett ökat ”just-in-time”-lärande3. För att läsa koden behövs en enhet med nätuppkoppling och kamerafunktion, såsom en smart telefon eller surfplatta. 2. QR = quick response (snabbt svar) 3. Just-in-time = lärande precis då det verkligen behövs 5

[close]

p. 9

6

[close]

p. 10

CASE 1: Just-in-time-lärande Läs gärna av koden för att se ett exempel på hur en utbildningsfilm kan fungera. Monteringssekvensen är filmad i vår lådbilsfabrik och du ser utbildare Peter Ytterberg från Göteborgs Tekniska College förklara hur monteringen ska gå till. 7

[close]

p. 11

”Vi visar normalt nya medarbetare hur de ska arbeta men finns det ingen expert att tillgå så är QR och film bättre än textbaserade instruktioner. Det hade dock varit bra om filmen varit uppdelad i kapitel.” - Montör, Nolato Resultat De huvudsakliga slutsatser vi har dragit efter genomfört projekt är både av pedagogisk och av teknisk karaktär. Inlärningsmässigt verkar de flesta uppleva film som ett enklare medium för informationshämtning än exempelvis textbaserade eller text- och bildbaserade instruktioner. Anledningarna är många och nämnas kan bland annat att det är enklare som novis att förstå hur något ska monteras när du får se en expert utföra momentet samtidigt som experten berättar vad hen gör. Det är som att ha en expert på plats utan att lägga tid och pengar på det. De textoch bildbaserade instruktionerna ansågs stundtals begränsade och otillräckliga. Dessutom kan vissa saker vara svåra att beskriva i text och bild, såsom rörelser och ljud. Då passar filmade instruktioner bättre. Därutöver slipper de med lässvårigheter brottas med omfattande, stundtals invecklade instruktioner i text. Med hjälp av QR-koden kan dessutom lärandet flyttas närmare maskinen eller stationen. Det just-in-time-lärande som efterfrågas kan således uppnås. Åsikten om huruvida en riktig expert är bättre än en filmad expert gick isär. De som förespråkade filmexperten menar att informationen alltid blir den samma och kan hållas mer standardiserade än när olika experter visar noviserna olika sätt att montera på. Försökspersonerna lyfter fram ytterligare ett förbättringsområde och det handlar om att ha kapitelindelning i de längre filmerna, något vi testade i vårt case på VCT. Har filmen kapitelindelning så underlättar det både för noviser som lätt kan se kluriga delar om och om igen och för experter som kan fokusera på specifika områden istället för att se hela filmen. Det företagen bör tänka på vad gäller teknik är var filmen ska placeras; är Internet tillräckligt säkert eller ska filmen placeras i företagets eget intranät? Vilka mobila enheter passar bäst för medarbetarna och företaget? Våra försökspersoner ansåg att smarta telefoner var för små och svåra att se detaljer på och att surfplattor istället var att föredra. Dessa skulle i så fall förvaras monterade vid stationen eller på annat sätt direkt i anknytning till den. 8

[close]

p. 12

CASE 2: Chefsstöd och webbstöd CHEFSSTÖD OCH WEBBSTÖD Bakgrund Under projektets gång har det hos lagledare, produktionsledare och projektledare funnits ett behov att lära sig mer om kommunikation och hur man leder en grupp. Vi valde därför ihop med en leverantör att starta en utbildning som heter Praktiskt ledarskap, där deltagarna lär sig teorier samt får verktyg som ger dem ökad förståelse både om sig själva och om individerna i den grupp de leder. Dessutom lär de sig att omsätta sina nyvunna kunskaper i praktiken. Våra utbildningar Praktiskt ledarskap fokuserar på deltagarnas personliga ledarskap och hur de leder sina medarbetare. Kommunikation är ett bärande nyckelord rakt igenom hela utbildningen. Utbildningen ger praktisk träning inom områden som bland annat spelregler, värderingar, feedback 9 och konflikthantering. För att öka uppföljning och inlärning görs dessutom vissa delar av utbildningen på arbetsplatsen och vissa via ett digitalt programstöd (Promote). Stora delar av kommunikationen sköts också från Promote. Genom att lägga en del av förberedelsearbete och uppgifter utanför klassrummet (på arbetsplatsen och i programstödet) kan dyrbar klassrumstid användas till träning och diskussion istället. Vi valde att följa en person utbildningen igenom, projektledare Maria Hedgren från Swedish Match. Maria och hennes närmaste chef var överens om att hon borde gå en ledarskapsutbildning för att lära sig mer om sig själv och sitt ledarskap. Hennes förväntningar innan utbildningen var att genom teori och praktik få förståelse för olika situationer och beteenden

[close]

p. 13

och då kunna hantera dessa. Maria trodde att hennes arbetssituation på kort och lång sikt skulle förändras genom utbildningen så till vida att hon genom nya arbetssätt och verktyg skulle kunna förändra sitt ledarskap och därigenom sin arbetssituation. Dessutom var hon övertygad om att hon kunde bli tydligare i sitt ledarskap vad gäller förväntningar på medarbetarna. Om ledarskapet är tydligt kan osäkerhet och missförstånd undvikas. Det blir en enklare arbetssituation för alla, menar hon. ”Systemet är bra uppbyggt. Man blir behjälpt av att man kan läsa på innan. Det blir på så vis engagerande.” - Lagledare Resultat Genom utvärderingar och samtal med deltagare och chef kan vi konstatera att utbildningen har lett till beteendeförändringar. Chefsstödet och upplägget med Promote påverkar företaget och individen genom att: • Chefen blir mer delaktig i personalens arbete och utbildningsaktiviteter. • Än mer dialog och erfarenhetsutbyte mellan chef och medarbetare samt mellan kursdeltagare initieras. • Den långtgående effekten av utbildningen ökar i och med att chef och medarbetare tillsammans regelbundet återkommer till kursmaterialet. 19 av 20 upplevde utbildningen flexibel 10

[close]

p. 14

CASE 2: Chefsstöd och webbstöd För att ta reda på hur utbildningen uppfattades och vilka effekter den har haft valde vi att intervjua en av kursdeltagarna, projektledaren Maria Hedgren från Swedish Match. Här är hennes erfarenheter och tankar kring Praktiskt ledarskap. Chefsstöd En stor del av utbildningen har varit det chefsstöd som används som metod. Chefsstödet innebär att deltagarens närmaste chef blir involverad i hela utbildningsupplägget. - Chefsstödet har gjort skillnad eftersom det inte bara handlar om att gå en kurs utan istället om att ha en dialog med sin chef under och efter utbildningen så att hen är delaktig och förstår vad utbildningen innebär. Vi öppnade Promote tillsammans på våra möten och min chef hade förberett sig innan för att kunna ge respons; så tid och engagemang var lätt att få. 11 INTERVJU - Innan utbildningen funderade jag över vilka mål jag hade och förde sedan en diskussion med min chef kring dessa. Att få en annan persons synvinkel och bekräftelse i det man gör är en klar fördel. Dessutom har ju en chef mycket erfarenhet när det gäller ledarskap som man gärna tar del av. - Inom en snart framtid ska jag ha ett uppföljande samtal med min chef för att titta på målbilden och diskutera den och andra delar av utbildningen. Träffas vi inte regelbundet efter det är det nog lätt att metoder och tekniker lätt faller i glömska eftersom det till 100% är upp till mig att förvalta kunskapen.

[close]

p. 15

Förberedelse- och tillämpningsuppgifter Innan, under och efter varje kurstillfälle använde sig läraren av förberedelse- och tillämpningsuppgifter så att deltagarna dels skulle komma förberedda och dels öva de metoder som gicks igenom. Alla deltagare fick också reflektera över andra deltagares texter. - Förberedelseuppgifter, via e-Learning, gjorde att lärarens tid kunde läggas på diskussion och träning istället för faktagenomgångar. Diskussionerna blir bättre eftersom alla kan starta på samma nivå. - Tillämpningsuppgifter är viktiga men stundtals tycker man sig inte ha tid. Samtidigt handlar det om att prioritera. Gör du inte uppgifterna lär du dig sämre, så enkelt är det. Hoppar du som chef över denna typ av samtal, analys och diskussion i arbetet som ledare, det är då det blir kaos. Det är bra att få in arbetssättet redan under utbildningens gång. Att tillämpningsupp- gifterna skulle göras på arbetsplatsen var effektivt och metodiken sjönk lättare in. Det är viktigt med träning och jag gjorde bland annat några by-the-way-samtal med mina medarbetare för att uppmuntra och förstärka beteenden i min projektgrupp. - Eftersom alla individer är olika och har olika erfarenheter så fick jag stöd av kurskamraternas kommentarer och uppgifter. Kanske är min tolkning inte den enda. Jag känner att jag har fått hjälp både från de egna kollegorna som var med i utbildningen och från medarbetare från andra företag som kanske gör på helt andra sätt än vad vi gör på Swedish Match. Beteendeförändring Att uppnå beteendeförändringar är ett mål med utbildningen och det är ett starkt mått på om utbildningen haft någon långtgående effekt. Av vikt har varit att knyta utbildningen till de arbetsuppgifter som ändå görs på företagen. 12

[close]

Comments

no comments yet