Synligt lärande

 

Embed or link this publication

Description

PreSentation av en Studie om vad Som Påverkar eleverS StudiereSultat

Popular Pages


p. 1

synligt lärande presentation av en studie om vad som påverkar elevers studieresultat

[close]

p. 2



[close]

p. 3

synligt lärande presentation av en studie om vad som påverkar elevers studieresultat

[close]

p. 4

upplysningar om innehållet daniel berr projektledare 08-452 79 41 daniel.berr@skl.se j henrik bergström 08-452 79 47 henrik.bergstrom@skl.se hanna åkesson 08-452 76 72 hanna.akesson@skl.se © sveriges kommuner och landsting 2011 isbn/bestnr 978-91-7164-706-1 text jan håkansson foto marcel aucar john hattie hannes håkansson jan håkansson produktion etc kommunikation tryck modintryckoffset

[close]

p. 5

förord uppmärksamheten kring skolan tycks de senaste åren ha vuxit i en allt ökande takt resultatredovisningar och inspektionsrapporter från myndigheter och organisationer internationella kunskapsmätningar och medieuppmärksamhet är idag en del av den dagliga diskussionen kring skolan samtidigt står skolan inför nya utmaningar alla skolformer är på olika sätt inblandade i läroplans kursplane och betygsreformer med sikte på framtidens utbildning sveriges kommuner och landsting vill med denna skrift bidra till att knyta den svenska skolan närmare den utbildningsvetenskapliga forskningen vår uppfattning är att skolledare lärare och annan skolpersonal måste stå i nära kontakt med forskningen vi har därför bett fil.dr jan håkansson universitetslektor i pedagogik vid linnéuniversitetet i växjö att på ett enkelt och lättfattligt sätt presentera resultaten och analyserna från den nya zeeländske utbildningsforskaren john hatties banbrytande studie visible learning ­ världens största forskningsöversikt om vad som påverkar elevers studieresultat en sammanhållen svensk presentation av studien har hittills saknats förhoppningen är att skriften ska fungera som stöd och inspirationskälla i arbetet med att skapa världens bästa skola arbetet med att ta fram rapporten har letts av daniel berr utredare vid sveriges kommuner och landsting en referensgrupp bestående av politiker tjänstemän och skolledare har granskat utkast till utformning av rapportens struktur och texter en särskild sakgranskning har också genomförts av anders jakobsson professor i naturvetenskapernas didaktik vid malmö hög-

[close]

p. 6

skola intervjuerna med john hattie och jan håkansson har genomförts av daniel berr stockholm augusti 2011 per-arne andersson avdelningschef sveriges kommuner och landsting

[close]

p. 7

innehåll 6 13 18 21 28 32 38 48 53 57 64 introduktion eleven hemmet skolan läraren läroplanen/utvecklingsprogram undervisningen sammanfattande tolkning av hatties slutsatser innebörden av synligt lärande appendix metaanalys ­ en typ av systematisk forskningsöversikt referenser

[close]

p. 8

1 kapitel introduktion under senare år har kraven på att forskningsbasera skolans verksamhet ökat i den nya skollagen betonas också samspelet mellan den vetenskapliga grunden och den beprövade erfarenheten för utvecklingen av verksamheten men vilka möjligheter finns egentligen att skapa relationer mellan forskningen och skolans praktik samspelet mellan forskningen och det som pågår i skolans vardag är långt ifrån självklart enkelt och linjärt erfarenheter under årens lopp har visat på vissa tillkortakommanden ifråga om ömsesidighet och nyttjande av forskning för skolutveckling flera initiativ har dock under senare år tagits när det gäller att göra forskningen mer tillgänglig och användbar för rektorer och lärare till exempel tas alltfler kunskaps och forskningsöversikter fram för sådana ändamål så kallade forskningsöversikter inom olika vetenskapsområden är sedan en lång tid tillbaka en etablerad form av sammanställningar av redan befintlig forskning flera olika varianter av forsknings kunskaps och litteraturöversikter kan identifieras i föreliggande rapport är det särskilt en typ av översikt som uppmärksammas där metaanalyser används som underlag för att sammanföra och analysera stora mängder kvantitativ skol och undervisningsforskning i fokus står den mycket uppmärksammade boken visible learning a synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement en meta-metasyntes om olika påverkansfaktorer på elevers studieprestationer som för en tid sedan publicerades av den nya zeeländske utbildningsforskaren john hattie hattie 2009 rapportens disposition den första delen av rapporten presenteras studien visible learning översiktligt bland annat utifrån den typ av forskning som visible learning bygger 6 synligt lärande

[close]

p. 9

john hattie författare till visible learning synligt lärande 7

[close]

p. 10

kapitel 1 introduktion på de för och nackdelar som kan identifieras i denna forskning samt några förklaringar till begreppet effektstorlek d som är centralt i hatties studie därefter sammanfattas varje område av påverkansfaktorer som behandlas i visible learning nämligen eleven hemmet skolan läraren läroplanen/utvecklingsprogram samt faktorer knutna till undervisningen avsnitten bygger på en översättning och sammanfattande tolkning av samtliga 138 påverkansfaktorer som john hattie rangordnar i förhållande till sin relativa betydelse för elevprestationer de tabeller som presenteras bygger på den lista av 138 påverkansfaktorer som presenteras i appendix b i visible learning i den här svenska bearbetningen är påverkansfaktorerna rangordnade inom varje kategori och färgmarkerade utifrån hatties sätt att bedöma graden av påverkan dvs stora effekter grön måttliga effekter gul samt försumbara eller negativa röd sedan sammanfattas huvudresultaten i hatties studie innan rapporten avslutas med ett kort kapitel där john hattie och jan håkansson ger sin syn på visible learning och de slutsatser som man kan dra av studien i appendix redogörs för den typ av forskningsöversikt som metaanalysen är samt en kort beskrivning av det genomslag visible learning fått och den efterföljande kritiska diskussionen om risker med metaanalyser i allmänhet och med hatties forskning i synnerhet slutligen görs några kopplingar till ett pågående arbete med en kvalitativ forskningsöversikt om internationell och svensk forskning om undervisning och lärande användning av rapporten innan man påbörjar utvecklingsprojekt som utgår från faktorer som hattie identifierat i sin studie är det betydelsefullt och värt mödan att fördjupa sig i ytterligare forskning som belyser likartade faktorer och strategier dessutom är kartläggningen av de lokala villkor som omgärdar den aktuella skolan eller kommunen lika betydelsefull för att ett utvecklingsprojekt ska leda till verklig utveckling presentation av visible learning studien visible learning publicerades i början av 2009 av utbildningsforskaren john hattie vid auckland university på nya zeeland den är en metametasyntes baserad på mer än 50 000 studier och över 80 miljoner elever i fler än 800 metaanalyser om påverkan på elevers studieprestationer enligt hattie utvecklas i boken en metod som kan visa och rangordna positiva och 8 synligt lärande

[close]

p. 11

negativa effekter på elevers studieresultat sammanlagt 138 faktorer analyseras och rangordnas efter sina effektstorlekar faktorerna delas in i sex huvudkategorier ­ eleven hemmet skolan läraren läroplanen/utvecklingsprogram och undervisningen ­ för att övergripande visa hur stora bidrag till elevers studieresultat respektive område ger hatties syfte med studien är att få fram en sammanhållen idé om vad som är viktigt för att förklara och påverka elevers studieresultat han rekommenderar oss att inte fastna i en fixering vid att rangordna ett antal faktorer som är evidensbaserade istället betonas vikten av att synliggöra undervisningsoch lärandeprocesser visible learning med lärare och elever som de viktigaste aktörerna i sammanhanget och samspelet dem emellan undervisning handlar enligt hattie om att få kunskap om hur elevernas lärande går till och förändra undervisningen efter det en öppen kommunikation och ömsesidighet mellan lärare och elever om kunskapsinnehållet undervisningen och det lärande som sker eller inte sker tycks utifrån hatties perspektiv vara grundbulten och nyckeln till goda studieprestationer vad studien är och inte är Även om studien utger sig för täcka en rad olika aspekter och påverkansfaktorer pekar hattie redan inledningsvis på att boken inte handlar om att ge en nyanserad och detaljerad bild av vad som händer i klassrummen på grundval av kvalitativa studier inte heller om att återge kritiska diskussioner om klass fattigdom familjers resurser och hälsa och om hur detta influerar skolan istället rör det sig om sammanställningar och analyser av kvantitativ forskning som förvisso är baserad på vad som händer i klassrummen men som beräknar hur stora eller små effekter olika påverkansfaktorer i och utanför klassrummet ger på elevers studieprestationer faktorer vid sidan av dem som behandlas i studien är inte oviktiga säger hattie men det har helt enkelt inte varit möjligt att inkludera allt varken när det gäller forskningsmetoder eller olika grupper av förklaringsfaktorer en annan viktig avgränsning är att de metaanalyser som inkluderas i boken visible learning huvudsakligen uppmärksammar uppmätta elevprestationer inom olika ämnesområden som resultat av skolans arbete den fokuserar alltså inte på allt annat som kan betraktas som viktiga resultat och måluppfyllelse i skolan attityder fysisk hälsa tillhörighet medborgarskap och demokrati olika slag av social utveckling hos eleverna et cetera något som för övrigt utifrån de svenska läroplanerna betraktas som väsentliga att arbeta med och uppnå utöver kunskapsutvecklingen i de olika ämnena hattie nämner även detta synligt lärande 9

[close]

p. 12

kapitel 1 introduktion som en begränsning i översikten liksom det faktum att de forskningsresultat som presenteras enbart kommer från engelskspråkiga och utvecklade länder framförallt usa australien nya zeeland och storbritannien det sistnämnda att det rör sig om utvecklade länder kan dock även tolkas som en fördel när man funderar över hatties resultat i ett svenskt sammanhang eftersom sverige i likhet med de uppräknade länderna fortfarande uppvisar relativt små skillnader mellan skolor visible learning bygger på effektforskning den typ av forskning som används som huvudsakligt underlag i hatties översikt brukar benämnas effektforskning riktad mot skoleffektivitet undervisningseffektivitet eller lärareffektivitet.1 effektforskning på skolans område är betydligt vanligare i andra länder än i sverige särskilt usa storbritannien och nederländerna har omfattande forskning inom detta fält kännetecknande för den forskningen är att den vanligen använder kvantitativa metoder för att möjliggöra statistiska analyser har fokus på uppmätta elevprestationer utifrån prov i olika ämnen och använder skattningsformulär eller enkäter för att mäta attityder eller upplevelser av skola och undervisning dessa underlag används sedan för att kombinera olika variabler med varandra och för att se styrkan och riktningen de fördelar som lyfts fram med effektforskningen är bland andra de enhetliga mätmetoder som används för att få syn på olika variabler till exempel standardiserade tester och enkäter att kontrollgrupper används för att få bättre grepp om de variabler som studeras men också att datainsamlingen vanligtvis bygger på mycket stora undersökningsgrupper som sägs bidra till att generaliseringsmöjligheterna blir större samtidigt finns förstås invändningar mot forskningen kring effektiva skolor effektiv undervisning eller effektiva lärare bland annat att den brister i politisk analys att den har en snäv syn på elevers ämneslärande och med sin huvudsakliga kvantitativa inriktning missar de djupare insikter om skol och klassrumsprocesser som man kan få syn på med andra forskningsmetoder exempelvis intervjuer och etnografiska observationer 2 värt att nämna är också att det existerar forskning som i grunden ifrågasätter om det överhuvudtaget är möjligt att mäta mänskliga förmågor och prestationer enbart genom skriftliga prov den svenske utbildningsforskaren roger säljö 2000 nämner till exempel utifrån sin forskning 1 för den historiskt intresserade kan nämnas att gerhard arfwedsson redan 1994 sammanställde flera decenniers engelskspråkiga forskning om lärare bl.a med ett uppfriskande och kritiskt perspektiv på teacher effectiveness forskning 2 se till exempel robert thornbergs artikel om effektforskningens begränsningar i boken med ansiktet vänt mot europa perspektiv på skolutveckling 2011 10 synligt lärande

[close]

p. 13

att det är möjligt att resultatet av vissa uppgifter och prov säger mer om den som konstruerat provet än om kunskapen hos den som blivit testad effektstorlek ­ ett mått på olika faktorers påverkan barometern som john hattie använder i sin bok för att illustrera kraften i de 138 påverkansfaktorerna på elevernas resultat har sin grund i ett enhetligt sätt att beskriva utfall som baseras på medelvärdesdifferenser till exempel i fråga om skolprestationer i de metaanalyser som visible learning bygger på beräknas effektstorleken d på två olika sätt beroende på om det rör om experimentella studier eller en form av kvasiexperiment mycket förenklat bygger det första sättet att beräkna på att man i experimentella studier beräknar skillnaden mellan medelvärdena i experiment och kontrollgruppernas resultat och dividerar den med standardavvikelsen medan det andra sättet går ut på att jämföra medelvärdena i för och eftertester i samma grupper och dividera resultatet med standardavvikelsen.3 enligt hattie indikerar en effektstorlek av d=1.0 en ökning med en standardavvikelse på utfallet ­ i visible learning är det förbättrade skolprestationer som är utfallet när ett nytt program eller en ny undervisningsstrategi införs betyder en effektstorlek på d=1.0 att i genomsnitt 84 procent av de elever som deltar i detta förbättrar sig jämfört med dem som inte deltar en effektstorlek på 1.0 ska uppfattas som en stor och tydligt märkbar skillnad jämför till exempel en person som är 160 cm lång med en som är 183 cm lång om en effektstorlek på d=0.29 som läxläsning på samma sätt översätts till en måttenhet som centimeter skulle den inte vara synlig för blotta ögat och vara jämförbar med skillnaden mellan en persons kroppslängd på 180 cm och en på 182 cm i statistiska termer uttrycker hattie det som att en ökning med en standardavvikelse visar hur mycket barns studieprestationer utvecklas under två tre år med förbättring i graden av lärande med 50 procent eller en korrelation mellan någon variabel exempelvis mängden läxor och studieprestationer på r=0.50 om man sammanfattar resultaten visar hatties studie att medeleffekten är starkast för läraren d=0.49 läroplanen/utvecklingsprogram d=0.45 och undervisningen d=0.44 medeleffekten för eleven är d=0.40 och för faktorerna 3 standardavvikelse är ett statistiskt mått på hur mycket de olika värdena i en population avviker från medelvärdet om de olika värdena ligger samlade nära medelvärdet blir standardavvikelsen låg medan värden som är spridda långt över och under medelvärdet ger en hög standardavvikelse kvasiexperiment kan utformas på flera sätt men det som skiljer denna metod från rena experiment är t.ex att eventuella kontrollgrupper inte är slumpmässigt sammansatta eller att som i hatties fall man istället för randomiserade kontrollgrupper använder sig av för och eftertester i samma grupper synligt lärande 11

[close]

p. 14

kapitel 1 introduktion som relateras till hemmet och skolan redovisas något svagare medeleffekter d=0.31 respektive d=0.23 varje kategori innehåller många undersökta faktorer med stora variationer i effektstorlekar inom var och en det tydligaste resultatet av studien är att många olika aspekter av lärarnas undervisning exempelvis återkoppling/feedback har de starkaste effekterna samtidigt som faktorer inom andra huvudkategorier såsom eleven också framstår som kraftfulla exempelvis tidigare skolprestationer figur 1 exempel på en barometer 0,4 0,3 0,2 0,1 0 måttliga effekter försumbara effekter stora effekter 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1,0 -0,1 negativa effekter 1,1 -0,2 1,2 videoanalys av undervisningen d=0.88 det som bland annat vållat en del diskussioner efter att visible learning publicerades är hatties sätt bedöma effektstorlekar där han anser att effektstorlekar på d=0.20 är små d=0.40 är medel och d=0.60 betraktas som stora när man ska bedöma effekter av olika påverkansfaktorer på elevernas resultat effektstorlekar över d=0.40 anses av hattie som särskilt intressanta för dem som befinner sig i eller i närheten av skolan olika forskare tolkar dock effektstorlekar på olika sätt vilket också framgått av recensioner och mediadiskussionen kring studien men man pekar också på att tolkningen av effektstorleken alltid måste väga in vilken typ av faktorer eller variabler som beräkningen utgår från det bör också påpekas att dessa gränsdragningar på sätt och vis är godtyckliga det existerar ju inte några egentliga kvalitativa skillnader mellan exempelvis d=0.39 och d=0.41 eftersom det rör sig om en kontinuerlig skala de här gränsdragningarna är alltså något som hattie själv har valt att göra som ett jämförande resonemang kan man fundera över var gränsen går mellan ett mycket starkt godkänt betyg och ett mycket svagt väl godkänt betyg detta innebär att d-värdet kan användas som en indikator men egentligen inte som ett exakt värde 12 synligt lärande

[close]

p. 15

kapit el 2 eleven de påverkansfaktorer som är knutna till eleverna som individer delas in i fyra huvudområden 1 bakgrund 2 attityder och förhållningssätt 3 kroppslig påverkan och 4 erfarenheter från förskolan medeleffekten inom detta fält är d=0.40 men det finns stora variationer mellan de olika faktorerna de fysiska eller kroppsliga påverkansfaktorerna visar exempelvis överlag mycket små effekter till exempel när det gäller betydelsen av kost medicinering eller kön de aspekter som hattie istället uppehåller sig vid när det gäller eleven själv som påverkansfaktor är elevens tidigare kunskaper och erfarenheter förväntningar och graden av öppenhet för nya erfarenheter men också elevens växande tro på värdet av att investera i lärande elevens engagemang och förmågan att bygga upp en självkänsla genom detta engagemang till skolan bär barnen med sig tidigare kunskaper och erfarenheter från landets kultur förskolan hemmet och uppväxttiden enligt hattie leder detta sammantaget till olika förväntningar om lärande vilka fungerar som stark uppmuntran ­ eller tvärtom ­ till de möjligheter som ges i skolan redan vid åtta års ålder vet barn sin plats i prestationsrankingen vilket sedan kan påverka deras prestationer effektstorleken d=1.44 på elevers självskattning av egna prestationer och betyg se tabellen nedan talar sitt tydliga språk men enligt hattie kan den eventuella negativa sidan av detta motverkas genom tidig uppmuntran till lärande i hemmet och i förskolan för att sedan utvecklas vidare i skolan utmanande mål är viktigt men det behövs också ett inre och ett delat engagemang för att nå dessa mål tyvärr skriver hattie visar en betydande mängd forskning att alltför många elever är fysiskt närvarande men mentalt frånvarande i klassrummet synligt lärande 13

[close]

Comments

no comments yet