Skogssällskapets hållbarhetsredovisning 2017/2018

 

Embed or link this publication

Description

Hållbarhetsredovisning för Skogssällskapet, verksamhetsåret 2017/2018.

Popular Pages


p. 1

Hållbarhetsredovisning 2017/2018

[close]

p. 2

Om hållbarhetsredovisningen   2 Om hållbarhets­ redovisningen Denna hållbarhetsredovis­ ning omfattar verksamhet som bedrivs inom Stiftelsen Skogssällskapet och dess helägda bolag under verk­ samhetsåret 1 september 2017 till 31 augusti 2018. I redovisningen ingår också i vissa delar verksamhet som bedrivs hos våra förvaltnings­ kunder, det vill säga på mark som inte ägs av Skogssällska­ pet. Detta framgår i detalj av respektive avsnitt. Redovis­ ningen är u­ pprättad enligt GRI Standards, Core O­ ption. F ör frågor om hållbarhetsredovisningen kontaktas hållbarhetschef Lotta Möller: 018-50 25 54, lotta.moller@ skogssallskapet.se V årt logolicensnummer för FSC® är FSC-C017993

[close]

p. 3

Innehåll Om oss 04 Förord 05 Vår vision 06 Forskning 07 Året i korthet 08 Intervju: Forskare 10 Intressentanalys 13 Nätverk och styrelser 17 Intervju: Entreprenör 18 Hållbarhetsmål 19 Intervju: Kund 20 Skapade värden 21 Intervju: Skogsförvaltare 22 Möjligheter och risker 23 Använda resurser 24 Bindande krav 31 Intervju: Produktionsledare 32 Korruption 33 Intervju: Planadministratör 34 Socialt och personal 35 Intervju: Skogsförvaltare 37 Bilagor 38 Innehåll   3 Foto: Niclas Moberg

[close]

p. 4

Detta är Skogssällskapet   4 Vi sköter skog sedan 1912 Skogssällskapet bildades för över 100 år sedan, år 1912 i Göteborg. Då var målet att återbeskoga de kala ljunghedarna i sydvästra Sverige. I dag är Skogssällskapet en allmänn­ yttig stiftelse som verkar för en ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar utveckling av skog och mark. För att omsätta stiftelsens ändamål i praktisk handling sköter vi skog åt små och stora, privata och offentliga, skogsägare i Sverige, Finland, Lettland och Litauen. Vi är i dag Sveriges största fristående skogsförvaltare och har 25 kontor, från Vilhelmina i norr till Hässleholm i söder. Vi har inga ägari­ntressen i industri eller sågverk, vilket innebär att vår rådgivning alltid utgår från skogsägarens mål och behov. Skogssällskapet äger egen skogsm­ ark i alla länder där vi är verksamma. I Sverige äger vi 28 fastigheter på totalt nästan 30 000 hektar. På vår egen mark har vi ett 30-tal forskningsytor utlagda i samarbete med universitet och forskningsinstitut, och vi provar och utvecklar systematiskt nya metoder för att göra skogsbruket mer hållbart. Skogssällskapet har under de senaste fem åren årligen omsatt mellan 900 miljoner och 1 miljard kronor. För att bidra till ny kunskap som ökar hållbarheten i skogen delar vi ut avk­ astningen från vår egen skog och vår affärsverksamhet till forskning och utveckling inom skogshushållning och naturvård. Under 2017/2018 delade vi ut 15 miljoner kronor. Det gör oss till en av Sveriges största privata finansiärer av forskning om skog. Vilhelmina – vårt nordligaste kontor Vi har kontor i Ingå i Finland, Cēsis och Ludza i Lettland och Kaunas i Litauen. Vi grundades i Göteborg 1912. Här har vi också vårt huvudk­ ontor. ”I dag är Skogssäll­skapet en allmännyttig stiftelse som verkar för en ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar utveckling av skog och mark.” Hässleholm – vårt sydligaste kontor i Sverige Selesjö i Östergötland är vår inspirations- och visningsfastighet med inriktning mot viltbruk.

[close]

p. 5

Våra fotavtryck Hållbarhet är tillsammans med globalisering, urbanisering och digitalisering en av dagens megatrender. Skogssällskapet har verkat för en hållbar utveckling av skog och mark i mer än hundra år, och ändamålet för Stiftelsen Skogssällskapet är att verka för skogshushållning och naturvård. Vi har med andra ord hållbarhet inskrivet i vårt dna. Genom att hjälpa privata och offentliga skogsägare att utveckla och förvalta sin skogsmark på ett sätt som är ekonomiskt lönsamt, samtidigt som det är ekologiskt och socialt hållbart, kommer vi närmare stiftelsens mål. Skogen har en avgörande betydelse för klimatutmaningen och övergången till ett fossilfritt samhälle. I princip kan alla produkter som i dag är fossilbaserade istället framställas av förnybart biomaterial från skogen. Med en ökad efterfrågan på skogliga produkter följer också ett ökat engagemang för skogens miljö, kultur och sociala perspektiv. Här är det viktigt att hitta en balans för att bevara värdefulla miljöer samtidigt som vi brukar skogen aktivt. Skogens roll som koldioxid-­ fångare kan inte överskattas. Allt fler skogsägare vill i dag utveckla andra värden på sina fastigheter utöver den ekonomiska avkastningen. Jakt och viltvård är ett område som ökar i betydelse. Rekreation i olika former likaså, både upplevelser och motion. Att möta skogsägare som har nya tankar kring ekonomi, ekologi och social hänsyn i sitt skogsägande är både spännande och krävande. I våra egna skogar testar och utvecklar vi därför nya skogsbruksmetoder och stödjer forskningsprojekt, allt för att driva och sprida kunskapen om skog och om hållbart skogsbruk – i samhället och för enskilda skogsägare. ”I princip kan alla produkter som i dag är fossilbaserade istället framstäl­ las av förnybart biomaterial från skogen.” Förord   5 Calle Nordqvist Vd

[close]

p. 6

Vi gör skogar och skogsägare rikare Skogssällskapets vision Vår vision  6 Skogssällskapet visar att en hållbar utveckling av skog, mark och vatten berikar både skogar och skogsägare. En utveckling där ekologiska, ekonomiska och sociala värden går hand i hand. Genom vårt stöd till forskning och erfarenheter från våra egna skogar bidrar vi med ny kunskap och har modet att utmana gamla sanningar. Vi uppfattas som den ledande förvaltaren och erbjuder ett modernt verksamhetsstöd till både skogsägare och medarbetare.  

[close]

p. 7

Forskning för en hållbar framtid En av Skogssällskapets verksamheter är att finansiera forskning och annan kunskapsutveckling som främjar en hållbar utveckling av skog och mark. Varje år delar Skogssällskapet ut ­anslag till projekt som bygger och sprider kunskap inom området. Att projektens resultat ska komma till praktisk nytta ute i skogen är viktigt – först då bidrar Skogssällskapet till den förflyttning mot en större hållb­ arhet som stiftelsen vill åstadkomma. Under verksamhetsåret 2017/2018 delade Skogssällskapet ut 15 miljoner kronor till 23 projekt. Mottagare var bland annat Sveriges lantbruksuniversitet, Lunds universitet, Skogforsk, Skogen i Skolan och Skogsstyrelsen. Projekten berör ämnen så som etablering av blandskog, mekaniska snytbaggeskydd, hänsynsytor, livscykelanalyser och folkhälsa. I bilaga 2 finns samtliga projekt som mottog anslag under året 2017/2018 listade. Av de 23 forskningsprojekt som Skogssällskapet helt eller delvis finansierade, kopplade flest till FN:s hållbarhetsmål nummer 12 ”Hållbar konsumtion och produktion”. I diagrammet nedan finns samtliga hållbarhetsmål som projekten kopplar till redovisade. 2 999 408 150 000 Forskning   7 9 778 940 Figur 1. Finansierade projekt Figur över vilka av FN:s hållbarhetsmål som finaniserade projekt bidrar till. Det totala beloppet som kopplar till respektive mål i kronor. (Totalbeloppet i diagrammet uppgår till 30 miljoner kronor, istället för 15 miljoner, då varje projekt är kopplat till två hållbarhetsmål.) 6 982 787 4 276 119 1 628 197 797 600 1 687 132 796 000 677 951 Mål 3: Hälsa och välbefinnande Mål 4: God utbildning för alla Mål 5: Jämställdhet Mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur Mål 10: Minskad ojämlikhet Mål 11: Hållbara städer och samhällen Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion Mål 13: Bekämpa klimatförändringen Mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald

[close]

p. 8

2017/2018… Året i korthet   8 8 000 … genomförde vi närmare 8 000 olika skogsåtgärder i egna och kunders skogar. 15 … delade vi ut 15 miljoner kronor till 23 projekt. 40 000 … hade vi nära 40 000 hektar natur­vårdsa­ vsättningar, på egen skog och hos kunder. 1,1 ... avverkade vi 1,1 miljon m3fub timmer, massaved och biobränsle. Hälften kom från kunder certifierade enligt FSC® och/eller PEFC™.

[close]

p. 9

Bränslesortiment, spån, flis och bark som räcker till att värma upp 47 000 VILLOR. Det är mer än vad som skulle behövts om alla i Västerås bodde i villa (2,7 personer i snitt per småhus). 1 ,1 MILJON M3FUB timmer, massaved och biobränsle är lika mycket virke som ryms i en trave som är 1 meter bred och 1 meter hög och räcker mellan Skogssällsk­ apets sydligaste fastighet utanför Sjöbo i Skåne till vår nordligaste fastighet Aha utanför Sorsele. Året i korthet   9 40 000 HEKTAR naturvårdsavsättningar är lika mycket som 57 000 fotbollsplaner. Massaved till 90 000 TON kartong. Om man gjorde flyttlådor av alltihop och la dem i en lång rad på ekvatorn skulle de räcka två varv runt jorden. 270 000 M3 sågad vara som räcker till träkonstruktionen i 14 000 villor. Det är lika många villor som skulle behövas för att hela Skövdes befolkning skulle flytta in i nybyggda hus (beräknat på 2,7 personer i snitt per småhus).

[close]

p. 10

Foto: Sven Tegelmo Forskare, Skogforsk: Johan Sonesson Om verksamhetens klimat­ påverkan, positiv och negativ. ”Högre tillväxt i skogen ger oss fler möjligheter att göra klimatnytta” ? Vilka tror du är de viktigaste faktorerna för att Skogssällskapet, med hjälp av den forskning som bedrivs, ska kunna minska sin klimatp­ åverkan? ! – Högre tillväxt i skogen ger oss fler möjligheter att göra klimatnytta. Det kan Skogssällskapet bidra till genom att finansiera forskning om skogsskötsel, tillväxthöjande åtgärder, planering och resurshushållning. Forskning om samspel mellan olika ekos­ ystemtjänster och hänsyn till andra värden är också viktigt eftersom en ökning av skogens tillväxt behöver göras så att den inte påverkar andra värden negativt. För att den här kunskapen sedan ska göra nytta i Skogssällskapets verksamhet krävs det att personalen tar till sig kunskap om kolbalanserna i skogen, och kan förmedla den kunskapen vidare på ett sätt som Skogssällskapets målgrupper förstår och kan ta ställning till. Skogssällskapet har också egna fastigheter. Här vore det spännande att fundera på om ni borde ha en demonstrat­ ions­ fastighet med inriktning mot största möjliga klimatnytta. Prioriterad hållbarhetsfråga: Klimatpåverkan   10

[close]

p. 11

Några glimtar från året Foto: Martin Sjödin Blädning – svårt att se skogen för alla träd FORSKNINGSPROJEKT. Ett projekt vid Sveriges lantbruks­ universitet, som Skogssällskapet finansierat, kom fram till att trädvalet i blädning görs på lösa grunder. Studien, som gjordes på fullskiktad granskog med träd i alla åldrar och diametrar, visade att det är omöjligt för människor att överblicka den yta som påverkar trädens tillväxt. Forskaren Lars Lundqvists råd är därför att utgå från andra kriterier i blädning i fullskiktad granskog. – Utgå till exempel från trädens kvalitet och möjligheten att undvika skador på omgivande träd vid avverkning, säger han. Också hygget har ett minne FORSKNINGSPROJEKT. I södra Sverige finns mycket gammal ängsmark som i dag är skogbevuxen. Forskaren Karl-Olof Bergman, vid Linköpings universitet, menar att naturhänsyn som högstubbar och trädgrupper riskerar att ge en begränsad naturvårdsnytta på dessa marker. Hans studie, som Skogssällskapet finansierade, visar att det är bättre att ta hänsyn till hyggets ekologiska minne när föryngringen planeras. Då kan skogsbruket med små medel nå längre i sitt naturvårdsarbete. – Mindre partier som är värdefulla för arter knutna till ängsmarker på ett hygge skulle kunna lämnas oplanterade eller föryngras med lövträd istället för barr. Fördelen, förutom den ökade naturvårdsnyttan, skulle vara att skogsbeståndet blir mer variationsrikt med små gläntor som är mer estetiskt tilltalande och att viltet och därmed jakten också gynnas av de gläntrikare skogarna, säger han. Tjädern i fokus på exkursion EXKURSION. I september 2017 anordnade Skogssällskapet en exkursion om tjädern och artskyddsförordning­ en på sin fastighet utanför Lerum, öster om Göteborg. På fastigheten har tre ytor avverkats som en del av ett samverkansprojekt för att utforska artskyddsförord­ ningen i praktiken. Skogssty­ relsen, Skogssällskapet och tre naturvårdsorganisationer (Naturskyddsföreningen, Sveriges Ornitologiska För­ ening och Jordens Vänner) fick planera varsin yta med hänsyn till tjäderns behov. Under exkursionen besöktes de tre ytorna och en diskus­ sion fördes om artskyddsför­ ordningen i praktiken, och de ekonomiska konsekvenser som den kan få för en mar­ kägare. Jan Hellenberg, från Göte­ borgs Ornitologiska Fören­ ing, reflekterade så här över dagen: – Vi har en lång bit kvar, men vi har närmat oss varan­ dra lite i dag tycker jag. Och gemensamt för alla här tror jag är att vi vill ha ett långsik­ tigt hållbart skogsbruk. Foto: Ulrika Lagerlöf Året i korthet   11

[close]

p. 12

Foto: Monika Vallin Rosell Året i korthet   12 Foto: Christine Kvennefeldt Naturvårdande skötsel i Svenljunga UPPDRAG ÅT KUND. I Svenljunga, i Västergötland, ligger flera skogs- och grönområden insprängda i tätorten. Här finns forn­ åkrar, idrottsplats och så den omtyckta hembygdsparken som på sommaren samlar invånarna för teater, utställningar och midsommarfirande. Under våren 2018 genomförde Skogssällskapet naturvårdande skötsel på uppdrag av Svenljunga kommun, med stor hänsyn till rekreation och friluftsliv och i dialog med invånarna. – Det är jätteviktigt att anpassa skogsskötseln i den tätorts-­ nära skogen så att rekreation och friluftsliv förstärks långsiktigt. Om man tittar på skogsvårdslagens miljömål så ingår inte bara biologisk mångfald, utan också att skogens kulturmiljöer och estetiska och sociala värden ska värnas, säger Monika Vallin Rosell, produktionsplanerare åt Skogssällskapet. Svensk granmassaved på räls till Tyskland VIRKESAFFÄR. Under verksamhetsåret 2017/­ 2018 har Skogssällskapet exporterat färsk granmassaved till köpare i Tyskland via tåg. Omfattande skador av granbarkborrar i länder som Polen, Tyskland, Ungern och Österrike har påverkat efterfrågan på färskt virke av högre kvalitet på kontinenten. – Vi räknar med att fortsätta med exporten av granslipmassan tills vidare under 2019. Vi förväntar oss också att få förfrågningar på färskt gran- och talltimmer från sågverk i Tyskland, berättar Henrik Carlson, produktionschef för Skogssällskapet i södra Sverige. Som fristående aktör söker Skogssällskapet alltid efter virkesaffärer som bidrar till god avsättning, säker betalning och bästa möjliga pris utifrån marknadsläget och skogsägarens behov. – Några geografiska begränsningar finns egentligen inte, utan vi utgår från vad som blir bäst för våra kunder. Fokus ligger såklart på affärer i Sverige och runt Östersjön, men om tillfälle ges och villkoren för en bra affär är uppfyllda, så kan vi göra affärer med aktörer i andra delar av världen också, säger Henrik Carlson.

[close]

p. 13

Hur uppfattas vi? För att ta reda på hur omvärl- den uppfattar Skogssällskapets hållbarhetsarbete genom­fördes en intressentanalys under våren 2018. Skogssällskapets kvalitetscontroller Andreas Andreas Melin, kvalitetscontroller. Melin var den som genomförde intervjuerna. Foto: Ulrika Lagerlöf – Syftet var att få en bild av vad våra intressenter uppfattar som de viktigaste hållbarhetsfrågorna för oss, och om deras bild stämmer med vår egen. Analysen ger oss ett viktigt underlag för att utveckla vår verksamhet, säger Andreas Melin. För att täcka in det breda spektrum av organisationer och personkategorier som Skogssällskapet kommer i kontakt med identifierades tio intressentgrupper (se figuren nedan) och tillfrågades om intervju. Skogsstyrelsen tackade nej till att medverka, vilket gör att intressent­ gruppen myndighet saknas i analysen. Andreas intervjuade de nio representanterna enskilt via telefon. – Inställningen till oss var genomgående positiv. Jag kände verkligen att det finns ett förtroende för oss och det vi gör. Han säger att han blev positivt överraskad över det samförstånd som finns i många frågor. – Jag slogs av hur viktigt det är att vi fortsätter att mötas och prata med varandra. Man kan lätt få en uppfattning om att framför allt miljörörelsen och skogsbruket tycker olika om allt, men i många frågor som rör hållbarhet är vi faktiskt överens. Intressentanalys   13 Figur 2. Skogssällskapets intressenter Miljörörelsen Jägare Skogsentreprenörer Friluftsliv Kunder Skogssällskapet Anställda Virkesköpare Styrelsemedlemmar Myndigheter Forskning I den inre ringen i figuren finns Skogssällskapets närmaste intressenter som i hög grad påverkar verksamheten. I den yttre ringen finns intressenter som har en mer indirekt påverkan på verksam­ heten, genom avtal, samarbeten eller opinionsbildning. ”Vi bör aktivt söka förvaltningsuppdrag som skapar långsiktig nytta miljömässigt och ekonomiskt.” Mats Dellham, Stiftelsen Skogssällskapets styrelse, om de viktigaste hållbarhetsfrågorna för Skogssällskapet

[close]

p. 14

Intressentanalys   14 Foto: Skogforsk ”Skogssällskapet kan påverka den ’vanliga’ människans inställning till skogen och skogsbruket, och öka insikten om skogen som förnybar resurs.” Marie Larsson-Stern, dåvarande hållbarhetschef på Skogforsk

[close]

p. 15

”De sociala frågorna i skogen kommer att bli viktigare med tiden. Allmänheten kommer att få större inflytande.” Daniel Ligné, Svenska Jägarförbundet, om de viktigaste hållbarhetsfrågorna för Skogssällskapet Figur 3. Frågorna vi ställde Vilka är de viktigaste hållbarhetsfrågorna för Skogssällskapet inom respektive kategori? (Miljö, ekonomi, sociala aspekter, personal, respekt för mänskliga rättigheter, motverkande av korruption.) På vilket sätt är de viktiga? I vilken mån tycker du att Skogs­ sällskapet jobbar med de frågorna? Vilka samhälls­ utmaningar bör Skogs­ sällskapet vara med och bidra till att lösa? Intressentanalys   15 Vilka fokusområden anser du vi bör lägga kraft på inom våra viktiga hållbarhets­ frågor? Intressent Vad ska vi rapportera i kommande hållbar­ hetsredovisning? Vilka frågor är viktiga för att Skogssällskapet ska vara en attraktiv arbetsgivare?

[close]

Comments

no comments yet