Tidningen Gemenskap i Centrumkyrkan Norrköping nr 4 2018

 

Embed or link this publication

Description

Program och informtion från Centrumkyrkan Norrköping

Popular Pages


p. 1

GEMENSKAP Centrumkyrkan i Norrköping Årg. 46 nr 4 2 dec 2018 – 3 mar 2019 Maria visste du? Ända sedan jag var liten har adventstiden betytt mycket för mig. Som barn var det förstås att nedräkningen inför julen började, där julafton var en högt åtråvärd dag. Som vuxen njuter jag av att ta in ljuset i mitt hem. Sätta fram advents- stakar och adventsstjärnor. Att på första advent få stå upp i kyrkan och sjunga; Bereden väg för Herran och Hosianna är alltid lika starkt varje år. Det ligger en förväntan och glädje i luften. Jag tror att jag delar denna upplevelse med många. Varje vecka möts vi i vårt språkcafé och där ser jag fram emot att få höra hur mina vänner från olika länder firar advent och jul. Sången och musiken har också en stor plats under den här tiden. Många gemensamma julsånger sjungs över hela världen bl.a. en sång som jag tagit till mig de senaste åren – Mary did you know? (Maria visste du?) Nu i år lyssnade jag till den på svenska sjungen av Magnus Carlsson. Det tog tag i mig ordentligt. Orden var så starka. Jag vill citera lite från sången: ”Maria visste du att ditt lilla barn skulle gå på vatten? Maria visste du att ditt lilla barn tänder ljus om natten? Visste du att ditt gossebarn kan förändra dig och mig, att det barn som du förlöste en dag förlöser mig. Visste du att ditt gossebarn har vandrat änglars väg. När du kysste det barnet – då kysste du Gud själv. Den blinde ska se, den döve höra, de döda får liv på nytt. Den lame ska dansa, den stumme höja lovsång till Guds lamm. Maria visste du att ditt lilla barn är skapelsens konung. Maria visste du att ditt lilla barn är Frälsaren vi väntat … Visste du att ditt gossebarn är Herre överallt. Och det barn som du nu vaggar är av evighet.” Den vackra melodin förstärker orden. När vi läser i evangeli- erna i Bibeln om Jesu liv så ser vi att det är precis det här som händer. Forts. nästa sida

[close]

p. 2

2 Forts. från sida 1 Jesus berör människor. Han botar, helar och upprättar. Ja, det var då för länge sedan kanske du tänker. Nej, det sker också idag. Människor får nytt mod i mötet med Jesus. Människor får kraft att bryta med destruktiva beteenden. Jag har nyligen läst en bok av Sebastian Stakset där han skildrar sitt liv från barndomen till idag. Boken är skriven med vidöppna ögon och en skoningslös ärlighet som det står på baksidan. Han som tidigare var en våldsman där mörkret hade makten i hans liv fick öppna sitt liv för Jesus från Nasaret. Det var inte lätt att bryta med det förflutna men idag talar han om förlåtelse och får i sin tur hjälpa människor att ta emot ”Ljuset” i sina liv. Bara ljuset kan besegra mörkret säger han. Jesus sa om sig själv: ”Jag är världens ljus. Den som följer mig skall inte vandra i mörkret utan ha livets ljus.” Johannes evangelium 8:12. Maria visste du ... Tänk att den tid vi nu går till mötes är en tid då vi på nytt får påminnas om Guds stora gåva till oss, Jesus Kristus. Och det kan betyda att livet aldrig mer blir detsamma. Pastor Margaretha Ett år med Soon Gospel Jag och min fru hann knappt gå in i församlingen innan ryktet om Kulturnattens gospelkonsert nådde oss. Detta skulle vara något utöver det vanliga, sades det. Ett utmärkt tillfälle att lära känna församlingen och dess medlemmar tänkte vi och bestämde oss för att gå dit! Med oss hade vi vår ettåriga son, Bosse. Hans koncentrationsspann är vad man kan förvänta sig av en ettåring, 1–3 minuter, så vi tog det säkra före det osäkra och satte oss på läktaren i kyrkan. Där kunde han springa runt och leka utan att störa någon. Tänkte vi. Dessvärre hade vi underskattat körens publika dragningskraft och innan vi visste ordet av satt både jag och Bosse inklämda i mitten av en fullsatt läktare. Hur skulle vi göra nu? Sitta kvar och riskera kaos när jag med ett skri- kande barn i famnen ramlar över ett dussintal ben på vägen ut? Eller kapitulera redan nu och missa hela konserten? Innan jag hann fatta beslut så drog konserten igång. Jag hade inte längre nåt val. Nu var det bara en tidsfråga innan kaoset utbryter. Men så händer något nytt. Bosse sitter som förtrollad när han upplever sitt livs första gospelkonsert. Inte ett ljud. Inte ett försök till att rymma. Bara en fast blick, öppen mun och en salivsträng som hänger ner på mitt knä. Jag är också tagen med häpnad. Kören levererar en kreativ, välkoreograferad, genomtänkt och mycket proffsig konsert. Temat är ”Ett år med Soon Gospel” och vi bjuds på sånger som hör årstiderna till. Det är allt från julsånger i a capella, svängig gospel, lovsång och pop. Tinna Stille Öster och Maja agerar konferencierer och numren överraskar med ljudeffekter, paraplyn och klädbyte. I drygt en timme njuter jag och Bosse av gospelkörens arrangemang. Visst blir det lite spring för Bosse, men inget skrik. Inget kaos. Konserten var hela tiden underhållande och överraskande, tydligen oavsett publikens ålder. När vi lämnar kyrkan för att röra oss hemåt (ja, för en småbarnsfamilj slutade kulturnatten här) så är hela familjen uppfylld. Både av det vi fått uppleva, men också av stolthet. Tänk att vår kyrka har en så bra gospelkör! Text och bild: Victor Danell

[close]

p. 3

Baptisternas mission i Kongo 100 år 3 År 2019 är det hundra år sedan Svenska Baptistsamfundet började sin missionsverksamhet i Belgiska Kongo (numera Kongo Kinshasa). Det kommer vi att uppmärksamma i gudstjänsten den 3 februari. Då kommer Agneta Lillqvist Bennstam att predika och informera. Hon har varit missionär i Kongo i många år. Först som sjuksköterska, senare som läkare. Agneta är med i Equmeniakyrkans projektgrupp för Hälsa och Sjukvård i Kongo. Inför missionsgudstjänsten och hundraårsjubileet kan det finnas skäl att påminna oss om vad missionen betytt för vår församling. Redan till den allra första början finns det kopplingar till vår gemenskap. Vår medlem Johan Svärd är barnbarn till en av de två pionjärerna i Baptistsamfundets Kongomission, Arvid Svärd, som tillsammans med Oskar Andersson grundade den första missionsstationen Bendela 1919. Senare reste flera missionärer från församlingarna i Tabernaklet och Adelfia ut till Kongo för att hjälpa till med uppbyggnaden av missionen, ett mycket farofyllt och svårt arbete. Den första var sjuksköterskan Lisa Högfeldt som kom till missionsfältet 1927 och som tre år senare på väg hem dog i Bryssel endast trettio år gammal. Vi som är äldre minns säkert den färgstarke Eric Bylin som var Tabernakelförsamlingens egen missionär. Han kom ut till Kongo 1934. Han gifte sig samma år med Astrid Kvist, som dog bara några månader efter bröllopet. Eric Bylin, som senare gifte om sig med Iris Berg, var född här i Norrköping och återvände hit mellan arbetsperioderna. Genom sina livfulla och målande missionsföredrag Klassen i Konkia som jag var klassföreståndare för 1962 – 1965. inspirerade han sina lyssnare att engagera sig i missionsarbetet, som var en viktig del av församlingens verksamhet. Rut och Gunnar Lindblom var medlemmar i Adelfiaförsamlingen. De verkade under femtiotalet i Boschwe. Gunnar byggde kyrkor och skolor och Rut arbetade i sjukvård och med kvinnoarbete. Deras dotter Margareta Granat gick i Svenska skolan på Semendua, som jag hade ansvar för 1959–1960. Senare arbetade jag också som ämneslärare i den kongolesiska skolan under en treårsperiod. Rune Lundqvist med sin fru Karin kom 1953 som pionjärer till ungdomarnas missionsstation Mimia, som ligger otillgängligt i urskogen, långt från närmsta tätort. I mitten av 1960-talet återvände de till Sverige och bosatte sig i Norrköping där Rune blev pastor i Tabernaklet. De missionärer från vår gemenskap som senast varit verksamma i Kongo är Erika och Klaus Koberstein. De tillhörde Adelfiakyrkan, när de reste ut första gången. Sin sista arbetsperiod, som var på Mimia avslutade de 1994, då de blev tving- ade att återvända på grund av ebolaepidemin. De bosatte sig då i Linköping. I augusti 2019 kommer Kongokyrkan CEBU att fira hundraårsjubileum på Bendela, där missionen startade. Från Sverige hoppas CEBU kunna ta emot cirka trettio besökare. Är du intresserad att delta i jubileet kan du vända dig till mig så förmedlar jag kontakten till ansvariga för resan. Solbritt Granberg Centrumkyrkan i Norrköping Centrumkyrkans församling i Norrköping är en del av Equmeniakyrkan. Vid årsmötet den 11 februari 2012 beslutade Norrköpings Baptistförsamling och Metodistförsamlingen i Norrköping att gå samman i en ny församling. Församlingens verksamhet är öppen för alla som vill delta. Equmeniakyrkan bildades genom sammanslagning av Metodistkyrkan, Baptistsamfundet och Missionskyrkan vid den gemensamma årskonferensen i Stockholm 2011.

[close]

p. 4

4 Ett hus av aktiviteter! Ljus i mörkret En gång – Ingen gång. Två gånger – Ibland. Tre gånger – En vana eller tradition. Så brukar man säga och det borde betyda att FVU:s ljusstöpning är en djupt rotad tradition nu. Förra hösten hade FVU visserligen ingen ljusstöpning. I år togs traditionen upp igen men kanske för sista gången. Visste du förresten att döpa och stöpa i grunden är samma ord? Så det vore tragiskt om ljusstöpningen är en tradition som nu ska gå i stöpet. Att hantverksmässigt och hållbart stöpa ljus är inte gjort i en handvändning. Det börjar med att vi hjälps åt att samla in ljusstumpar under större delen av året. Så släng inte dina ljusstumpar de går att materialåtervinna. Ljusstumparna ska sedan befrias från allt, brända vekar och sotiga rinningar, därefter vägas för att avgöra hur mycket paraffin som behöver tillsättas samt hur många ljus det räcker till. I år gjordes 300 ljus jämfört med tidigare 400. Vekgarnet som de nya ljusen ska bildas omkring ska klippas och monteras i specialtillverkade Det är viktigt med temperaturen för att ljusen ska ha hög kvalitet. Foto: Göran Strömberg träribbor och förses med tyngder för att ljusen ska bli raka. Inför stöpningstillfället täcks golvet, dessutom byggs en skyddsvägg av pingisbord, de nydoppade ljusen är mycket känsliga för drag. Innanför skyddsväggen byggs ställningar att hänga träribborna på och två doppkärl i vattenbad på kokplattor placeras i mitten. Nu är det dags att smälta och sila ljusstumparna och paraffinet. Ljusmassan måste hålla rätt temperatur för att varken bilda klumpar eller smälta av ljusmassan från tidigare doppningar. När allt fungerar brukar varje ribba med vekar doppas c:a 20 gånger för att ljusen ska få rätt tjocklek. Trodde du att det var klart nu så trodde du fel. Det är bara dags för fikapaus, oftast med gröt. Efter pausen är det dags att klippa loss ljusen från träribborna och försiktigt lägga dem i lådor tills nästa träff då de ska kapas i botten och till sist sorteras och grupperas efter längd. Nu vet du mer om hur de ljus du kan köpa eller vinna på FVU:s julstuga har kommit till. Du som inte varit med kanske tror att allt det här är väldigt segdraget och tråkigt, men hur trivsamt det är att arbeta tillsammans under några mörka höstkvällar för att sprida lite ljus i mörkret förstår bara de som varit med. Karin Nilsson Treklöver Scoutkår Hösten 2017 slöt Centrumkyrkan en överenskommelse med den scoutkår, som tidigare haft sin verksamhet i S:ta Maria kyrka, att utnyttja lokaler i Centrumkyrkan. I samband med detta tog kåren sitt nya namn, Treklöver Scoutkår. Lördagen den 13 oktober 2018 anordnade kåren en stor fest i församlingsvåningen för att fira ettårsjubi- leet i Centrumkyrkan. Lokalerna fylldes av ett 80-tal scouter plus ledare och också många föräldrar. Programmet fylldes av lekar, mat, musik och dans. Ledar- na hade bakat en jättetårta i form av en stor grön treklöver, symbolen för kårens namn, med en svensk flagga i mitten. Flera veckoslut har kåren haft hajk med övernattning på Väsby sommarhem. En fredagskväll varje månad ordnar ledarna föräldramöte. Nu i november hade man bjudit in en arabisktalande arbetsförmedlare från Arbetsförmedlingen, som berättade hur man arbetar för att matcha arbetssökande med arbetskraftsbehov. Vid ett tidigare tillfälle handlade presentationen för föräldrarna om relationen mellan barn, föräldrar och skola. Har du Facebook kan du följa mycket av kårens aktiviteter genom att söka på Treklöver Scoutkår! Stig Arlinger

[close]

p. 5

Programbilaga 2 dec 2018 – 3 mar 2019 5 DECEMBER 1 lö 10.00 Torgkaffe 2 sö 11.00 Adventsgudstjänst Predikan: Pastor Margaretha Rudén Soon Gospel Kyrkkaffe 3 må 14.00 Måndagsträffen Inför advent och jul 6 to 18.30 Språkcafé Julfest 8 lö 10.00 Torgkaffe med Luciatåg 9 sö 11.00 Gudstjänst Predikan: Carin Olsson Sång: Norrköpings Vokalensemble Avslutning för söndagsskolan Kyrkkaffe 12 on 18.00 Sinnesromässa i samverkan med Diakonicentrum 15 lö 10.00 Torgkaffe 15.00 Familjescout på Väsby Sommarhem 16 sö 18.00 Christmas Carols Julens sånger och bibelläsningar på engelska Kyrkkaffe 17 må 13–16 Julmusik på Café Vetekornet 18 ti 13–16 Julmusik på Café Vetekornet 20 to 13–16 Julmusik på Café Vetekornet 19.00 Orgelkonsert Tack och adjö Henric de Koster 21 fr 13–16 Julmusik på Café Vetekornet 23 sö 11.00 Vi sjunger in julen Predikan: Pastor Margaretha Rudén Musik: Förenade Brass Kyrkkaffe 24 må 11.00 Julbön i Immanuelskyrkan 25 ti 08.00 Julotta Predikan: Pastor Margaretha Rudén Familjen Karlsson Julottekaffe. Tag med av ditt julbröd 30 sö 11.00 Nattvardsgudstjänst Predikan: Pastor Lisa Danell Sång: Sara Holmberg Kyrkkaffe Med reservation för eventuella förändringar. Se också Centrumkyrkans hemsida: www.centrumkyrkan-norrkoping.se Kultur- och studieprogram i samarbete med Detta blir min sista konsert som konsertorganist. På grund av ryggbesvär kan jag inte längre styra mitt högra ben som jag vill och då är det dags att sluta ge konserter. Lugn! Jag kommer att fortsätta spela på gudstjänster och förrättningar ett tag till. Jag planerar att spela verk av bland annat Gigout, Henry Mulet, J.P. Sweelinck, J.G. Walther och Jan Zwart. Varmt välkomna! Alpha start Skulle du vilja gå Alpha? En grundkurs i kristen tro där alla frågor är tillåtna att ställa. En Alpha-kväll ser ut på följande sätt: Vi äter kvällsmat tillsammans, sedan ser vi en film med kvällens ämne. Därefter tar vi en kopp kaffe/te och pratar om det vi sett. Vi håller på mellan kl. 17.30 och 20.00. Tycker du det låter spännande? Vill du vara med och hjälpa till praktiskt eller gå kursen, eller har frågor, hör av dig till våra pastorer.

[close]

p. 6

6 Programbilaga 2 dec 2018 – 3 mar 2019 JANUARI 1 ti 11.00 Nyårsgudstjänst i Immanuelskyrkan 6 sö 14.00 Trettondagsfest med kakknytis Pastor Margaretha Rudén och Pastor Lisa Danell Söndagsskolegruppen 13 sö 11.00 Gudstjänst Predikan: Pastor Margaretha Rudén Sång: Anna Hellman Kyrkkaffe 16 on 18.00 Sinnesromässa i samverkan med Diakonicentrum 17 to 18.30 Språkcafé 20 sö 11.00 Cafégudstjänst Predikan: Pastor Margaretha Rudén Kyrkkaffe Församlingsmöte 23 on Ekumenisk bönekväll i Pingstkyrkan 24 to 18.30 Språkcafé 26 lö 10.00 Torgkaffe 27 sö 11.00 Nattvardsgudstjänst Predikan: Per Rikardson Kyrkkaffe 13.00 (ca) Årsmöte för Equmenia Centrumkyrkan Norrköping 31 to 18.30 Språkcafé FEBRUARI 2 lö 10.00 Torgkaffe 3 sö 11.00 Missionsgudstjänst Predikan: Agneta Lillqvist Bennstam Soon Gospel Kyrkkaffe 4 må 14.00 Måndagsträffen 7 to 18.30 Språkcafé 9 lö 10.00 Torgkaffe 10 sö 11.00 Gudstjänst för alla åldrar Pastor Lisa Danell Kyrkkaffe 12 ti 18.00 FVU:s årsmöte 13 on 18.00 Sinnesromässa i samverkan med Diakonicentrum 14 to 18.30 Språkcafé 16 lö 10.00 Torgkaffe 17 sö 11.00 Gudstjänst Predikan: Pastor Margaretha Rudén Musik: Siân de Koster och Jackie Leiby Kyrkkaffe 18 må 14.00 Måndagsträffen 21 to 18.30 Språkcafé 23 lö 10.00 Torgkaffe 24 sö 11.00 Cafégudstjänst Predikan: Lillemor Appelvang Sång: Britt Eriksson och Carin Olsson Kyrkkaffe 28 to 18.30 Språkcafé MARS 2 lö 10.00 Torgkaffe 14.00 Årsmöte 3 sö 11.00 Nattvardsgudstjänst Predikan: Pastor Margaretha Rudén Soon Gospel Kyrkkaffe Med reservation för eventuella förändringar. Se också Centrumkyrkans hemsida: www.centrumkyrkan-norrkoping.se Kultur- och studieprogram i samarbete med

[close]

p. 7

Att välja psalmer 7 Ibland får man frågan varför det blev just den eller den psalmen under gudstjänsten och jag vill gärna ge en förklaring till hur och varför. Som bekant försöker vi följa kyrkoåret. Kyrkoåret är inget nytt påfund, utan bestämdes några hundra år efter Kristi födelse av dåvarande kyrkofäderna hur det skulle se ut. Kyrkoåret består av två huvuddelar. Den första halvan handlar om Jesu födelse, levnad, lidande och död och pågår från Advent till Pingst. Den andra halvan pågår under Trefaldighetstiden och handlar om vårt eget liv och leverne. Kyrkoårets utformning är även knutet till den heliga Treenigheten genom att man har en cykel på tre år med ett huvudämne varje söndag, men där texterna ändras varje år. Allt i hopp om att man efter tre år har glömt den då aktuella predikan … Detta och hur gudstjänsten utformades är grunden för psalmvalet. När man började sjunga psalmer är inte helt vetenskapligt belagt, men vi vet att de så kallade psaltarpsalmerna sjöngs långt innan Jesu födelse. Vi vet också, att orgeln gjorde sitt intåg i kyrkorna i början på medeltiden med motiveringen, att man behövde ett ljudstarkt instrument att stödja församlingssången. Orgeln var – och är – egentligen ett icke religiöst instrument. Psalmsjungandet som vi känner till det tog sin början i och med reformationen. Det var också då som den kalvinistiska kyrkan satte psaltarpsalmerna på vers. Psaltarpsalmen 140 sjöngs till exempel på melodin till ”Se Jesus är ett tröstrik namn”. Och Luther var en föregångare genom att välja dåtidens populära melodier till sina religiösa dikter. ”Vår Gud är oss en väldig borg” skrevs till en mycket populär medeltida dryckesvisas melodi! Sedan dess har psalmskrivandet exploderat och idag har vi en psalmbok vars texter omfattar 6–7 århundraden. Det ger spännvid! När man försöker skriva en psalm är anknytningen i regel en eller flera bibeltexter. Livets skeenden kan också inspirera till psalmtexter. Men när en bibeltext revideras och får en helt annan ordalydelse finns ju psalmtexten med dess koppling till den ursprungliga texten kvar! Ett annat exempel är karaktärspsalmer. ”Härlig är jorden” skrevs ursprungligen som julpsalm och är fortfarande obligatorisk i ursprungslandet Danmark som sådan. Men hur använder vi den? Att välja psalmer till våra gudstjänster är en svår sak. Att väga in psalmens historia och plats i liturgin spelar en stor roll. Och meningen med vårt kyrkoår är att man inte har samma psalmer fast det till exempel är 20:e söndagen efter trefaldighet, eftersom texterna skiftar och återkommer först vart 3:e år. Tack och lov för psalmvalslistor, dels i fackpressen och dels i den av Verbum utgivna kyrkokalendern. Henric de Koster Välkommen in i Kyrkokalendern! En värdefull hjälp till alla som arbetar i församling och deltar i planeringen av gudstjänsten. I Kyrkokalendern hittar du allt du behöver inför söndagens gudstjänst: introduktion till helgen och bibeltexterna, gestaltning av kyrkorum, inspiration till förkunnelse och psalmval, fördjupande texter som följer kyrkoårets pedagogik och beskrivning av kyrkoårets färger och faser.

[close]

p. 8

8 Mitt i livet TV-gudstjänst för kyrkfolk och smygtittare var rubriken för tv-producenten Johannes Söderbergs föredrag i serien Mitt i livet, som vi under höstterminen genomför tillsammans med Immanuelskyrkan. Johannes Söderberg producerar alla tevegudstjänster och helgsmålsböner i public service, dvs svt1 och svt2. Vi fick veta att sedan 1987 har det sänts gudstjänster varje söndag, vilket är väldigt många jämfört med andra länder. I Norge exempelvis sänds bara åtta gudstjänster per år. Det korta men innehållsrika programmet Helgsmålsringning sänds alla lördagar tio minuter i sex före sport och nyheter, vilket gör att många har teven på. I genomsnitt ser tre hundrafemtio tusen det programmet, söndagsgudstjänsten har omkring tvåhundra tusen tittare. Vilka är det som tittar? De kan indelas i två kategorier, kyrkfolk, som har svårt att ta sig till kyrkan och de som säger att de aldrig tittar men råkade slå på teven, smygtittarna. De är som Nikodemus, som kom till Jesus om natten. Svenskar som anses som ett av västvärldens mest sekulariserade folk har känslor för andlighet men har förlorat språket för att uttrycka det. Förutom kristna gudstjänster i ett brett spektrum, från pingstvänsförsamlingar till ortodoxa, ges också plats för ett par muslimska gudstjänster och en judisk per år, vilket har kritiserats skarpt från både ateistiskt och kristet håll. Mångfalden är dock mycket viktig och det är nödvändigt att synliggöra dessa grupper, för att vi bättre ska förstå varandra och kunna leva tillsammans. Det är en uppgift som public service har att ge insikter och kunskaper och visa på nya rum och sammanhang. Vi fick se exempel på två helgsmålsböner och delar av en gudstjänst. För att människor ska bli berörda av det som sägs måste kroppen minnas det orden säger. Det ska kännas upplevt och äkta. Ett bra exempel på det är gudstjänsterna som sändes från Klara församling i Stockholm, där den så kallade Rövarkören sjöng om pärleporten. Alla toner var inte på plats och rösterna var illa medfarna av långvarigt missbruk men äktheten gick inte att ta fel på. Det är religion på riktigt, var en av kommentarerna som kom efter gudstjänsten. En viktig uppgift som tevegudstjänsterna har är att motverka att vårt kristna kulturarv utarmas. I fem gudstjänster vid jul och vid påsk berättas om varför vi firar dessa helger. Ofta har de sänts från platser, där händelserna först utspelades. Till sist visades en ikon ifrån fjortonhundratalet. Den hade hängt i en rysk kyrka men blivit bortslängd, när kyrkorna inte längre fick användas. Nu var den återfunnen med många sprickor och repor, men ändå vacker och berörande. Det är i sårbarheten vi känner igen oss, när vi vågar visa oss själva och vår ofullkomlighet, som vi når fram till varandra. Det är vad vi vill att tevegudstjänsterna ska förmedla avslutade Johannes Söderberg den mycket tänkvärda kvällen, som säkert skulle ha uppskattats av fler än vi som var där. Solbritt Granberg Johannes Söderberg talar i Immanuelskyrkan. Foto: Bengt Helmerud

[close]

p. 9

Församlingsnytt 9 HÖGTIDSDAGAR NYA MEDLEMMAR HEMGÅNGNA Framtiden Efter 20 år hos oss är det dags för vår pastor Margaretha att gå i pension i början av hösten 2019, så nu annonserar vi efter en ny församlingsföreståndare. Det är inte lätt att veta vad vi vill ha – och det finns förstås inte en ny Margaretha att få tag i. Men efter diskussion och bön i små och stora grupper har vi en idé om en levande församling i framtiden, där en ny person kommer in för att jobba ihop med vår nya pastor Lisa så att vi kan växa på djupet och brinna för det vi står för. Framtiden är okänd men vi måste våga tro att den kan bli riktigt bra! Siân de Koster Lena ”Som en bro över mörka vatten ska jag bära dig.” Varje dag påminns jag om Lena Johansson-Wesström. Vid min säng finns ett kors från El Salvador från 1995 och vid telefonen en kartongbit med tack för en tårta med smultron från daglägerledarna 1992. Under hela sin uppväxt och tonårsperiod var hon på olika sätt en levande och engagerad del av Centrumkyrkans församling. Jag känner tacksamhet över de år jag fått dela med henne. Lena dog i maj 2018. Den 16 november var begravningsgudstjänsten i Betelkyrkan i Örebro där Lena tidigare arbetat som ungdomspastor. Begravningsgudstjänsten leddes av pastor Sören Carlsvärd. Gun och Lars Åke Johansson – Lenas föräldrar – tackar släkt, vänner och församlingen för all kärlek och omsorg som visats dem. Gunilla, scoutledare Året som gått Ett år med många aktiviteter är snart till ända. Du som ansvarar för en verksamhet är välkommen att sända en årsredovisning till lotta.tyra@gmail.com eller lämna till mig i kyrkan, senast 27 januari. Lotta Karlsson Valkommittén Årsmötet 2019 och därmed val till olika uppdrag i församlingen närmar sig. Vi hoppas att du vill ha kvar ditt uppdrag. Om du av någon anledning inte önskar ha uppdraget kvar, är vi tacksamma om du hör av dig till någon av oss före 1 januari. Rikard Carlsson, Gun Johansson, Gunnar Eriksson och Johan Svärd Vetekornsdagar 19–20 oktober bjöd Equmeniakyrkan in till Vetekornsdagar i Immanuelskyrkan, Stockholm, med underrubriken "En mötesplats om teologi, fördjupning och växt". Föreläsningarna och panelsamtalen finns utlagda på Youtube och länk dit finns på samma sida som information om talarna. https://equmeniakyrkan.se/ vetekornsdagar/ Varje klipp är 30-45 minuter så det är lätt att dela upp lyssningen på flera tillfällen. Lotta Karlsson ADRESSKALENDERN

[close]

p. 10

10 Ungdomssidan Arbetet för barn och unga i vår församling pågår som vanligt samtidigt som en del är under process och förnyelse. Söndagsskolan fortsätter att ses, men några förändringar är på gång med nya ledare som tillkommit och några som slutat. Avslutning för årets söndagsskola är den 9 december. Då blir det fest! Familjescout träffas tre gånger under höstterminen och sista gången är 15 december. Då träffas vi på Väsby sommarhem för att bl.a. gå en spännande spårning i mörkret. Alla (som törs) är välkomna! Familjescout 15 september på Väsby sommarhem. Den 11 november hade barn och ungdomsrådet hand om en cafégudstjänst. Temat på gudstjäns- ten var Skapelsen och hur vi tar hand om den. Trots det allvarliga ämnet med miljöförstöring och klimatförändringar så höll tre ungdomar ett drama som både var roligt och tänkvärt. Dessutom fick alla vara med och komma på praktiska saker på hur vi kan vara med och göra jorden frisk igen. Konkret lärjungaskap! Maja Wallstedt som spexar om receptet för att jorden ska bli frisk igen. Foto: Lisa Danell. Redan nu vill vi göra reklam för en härlig dag i mars för alla barn! Den 16 mars gästas Centrumkyrkan av “Buller & Bång”, dvs Annika Brown och Carina Andersson, som tillsammans med musiker kommer att ha ett fartfyllt barnmöte. Duon kommer från Värnamo och brukar ha uppskattade föreställningar och barnmöten. Barn och ungdomsutskottet planerar att göra detta till en heldag med olika workshops och även bjuda in andra kyrkor i vår stad. ”Låt barnen komma hit till mig och hindra dem inte: Guds rike tillhör sådana som de. Sannerligen, den som inte tar emot Guds rike som ett barn kommer aldrig dit in.” Mark 10:14-15. Den här versen är välkänd när det handlar om Jesus och barnen. Det slog mig att man kan förstå sista meningen på två sätt. Ofta tolkar vi det som att “ta emot Guds rike som ett barn tar emot det”. Ett barns självklara tillit och öppna hjärta är något vi vuxna kan lära oss mycket av. Men man kan också tolka ordet som “ta emot Guds rike som du tar emot ett barn”. Jämför Jesus att ta emot Guds närvaro med att ta emot ett barn? Om det är så, hur tar vi emot barnen? Och säger det något om hur vi tar emot Guds rike? Kanske handlar det om att ge plats för det som växer, vara trogen men också beredd på det oförutsägbara och alltid stå med öppna armar. Både för barnen och Guds rike. /Lisa Centrumkyrkan i Norrköping S:t Persgatan 113 602 33 Norrköping Bg: 841-4377 Bank: 6591-161 094 562 Swish: 123 219 60 38 Tel: 070-393 82 88 E-post: exp@centrumkyrkan-norrkoping.se Hemsida: www.centrumkyrkan-norrkoping.se Tel. Café 011-13 58 32 vetekornet@vetekornet.se www.vetekornet.se Övriga telefonnummer Café, kök, kyrktorg och musikrum 011-13 58 32 Tryckt i Centrumkyrkan, Norrköping Pastor Margaretha Rudén, tel: 070-222 22 88 pastor@centrumkyrkan-norrkoping.se Pastor, vägledningsåret Lisa Danell, tel: 073-071 66 62 lisa.danell@centrumkyrkan-norrkoping.se Expeditionssekreterare Siw Johannesson, tel: 070-393 82 88 Om vi inte svarar i telefonen, tala in ett meddelande, så ringer vi upp så fort vi kan. Redaktionskommitté: Gunilla Arlinger, Anders Eriksson, Inger Gustafsson, Lotta Karlsson, Siân de Koster, Göran Strömberg. Manusstopp nästa Ansvarig utgivare: Siân de Koster nr: 15 feb 2019

[close]

Comments

no comments yet