Skogsvärden nr 4, 2018

 

Embed or link this publication

Description

Skogsvärden är Skogssällskapets kvartalstidning om skog, fastigheter och ekonomi.

Popular Pages


p. 1

Skogsvärde4.n18 Nr 4. 2018. Årgång 48 En tidning från Skogssällskapet om skog, fastigheter och ekonomi SPANING: SÅ BLIR VIRKES-­ MARKNADEN 2019 Vem är det som bestämmer? FN, EU, regeringen eller du själv – vem är det egentligen som bestämmer hur just din skog ska skötas? Eva Jarl älskar sin skog och hade gärna fått ta ännu mer ansvar för den. Ledare | Aktuellt | Nyckelbiotoper | Skogsindex | Naturhänsyn

[close]

p. 2

LEDARE o: Ulrika Lagerlöf Låt skogsägare få ta sitt ansvar FRIHET UNDER ANSVAR – så brukar ­Sveriges skogspolitik sammanfattas. En devis värd att fundera över när vi i det här numret av Skogsvärden tittar närmare på vem som bestämmer över skogen. När lagen infördes 1994 var det med en tydlig vision om att produktions­ mål och miljömål ska vara jämställda. Lagstiftningen innehåller ganska få sty­ rande och tvingande regler. Som skogs­ ägare ska man ha frihet att bestämma över sin skog och hur den ska brukas, under förutsättning att man också tar sitt ansvar och bidrar till att skogens miljövärden bevaras och utvecklas. Så långt låter allting rätt och riktigt. Ser vi till hur lagen fungerar i praktiken ställer jag mig dock tveksam. Många skogsägare känner i dag att de inte får möjlighet att ta sitt ansvar – vilket de allra flesta vill. I EN DEBATTARTIKEL i tidningen Land inför höstens val tog jag upp den här problematiken. Jag refererade då till Louise Eriksson som forskar inom mil­ jöpsykologi vid Umeå universitet. Hon menar att otydlighet kring regler och en känsla av att bli överkörd av samhället riskerar att leda till att skogsägarnas goda vilja förbrukas. Då ökar risken för ”react­ance” – ett fenomen som beskrivs inom psykologin och som innebär att man till slut får en motreaktion om man inskränker människors frihet för mycket. Vi på Skogssällskapet märker av det här – i sociala medier och i mötet med skogsägare. Det finns en oro och frustration över att naturvärden som skogsägaren bidragit till att skapa i slutänden kan leda till en ekonomisk katastrof för samma skogsägare. FÖR ATT TITTA närmare på frågan om skogsägarnas goda vilja satte jag mig i ett samtal med en moderat riksdagspo­ litiker, Naturskyddsföreningens ordfö­ rande och forskaren Louise Eriksson. Vi diskuterade hur vi på olika sätt kan ta tillvara skogsägares goda vilja i att bru­ ka skogen hållbart. Vad som sas under samtalet ser du på sidan 13–17. Skogssällskapets vision är att verka för en hållbar utveckling av skog och mark. Vi är övertygade om att det bästa sättet att uppnå det är att låta varje enskild skogsägare använda sitt ansvar och därigenom förvalta sin skog på ett hållbart sätt. DET FINNS EN stark glädje i att äga skog, det ser vi dagligen i våra möten med skogsägare över hela landet. Vi möts av lust och engagemang, och de flesta skogsägare har en långsiktig och hållbar vision för sin skog. I de allra flesta fall går det alldeles utmärkt att kombinera hänsyn till biotoper, kulturminnen och mångfald med att ha en god virkesproduktion. Problemen uppstår när markägarnas goda vilja inte tas tillvara och man inte tillåts att vara delaktig i beslut som rör den egna fastigheten. Tillsammans behöver vi jobba för att Sveriges skogsägare ska få chansen att ta tillvara både sin frihet och sitt ansvar. Fot ”Många skogs­ ägare känner i dag att de inte får möjlighet att ta sitt ansvar – vilket de allra flesta vill.” CALLE NORDQVIST VD Skogssällskapet Skogsvärden Skogsvärden är en tidning från Skogs­ sällskapet om skog, marknad, fastigheter och ekonomi. Den ges ut fyra gånger per år. Årgång 48, HÖST/VINTER 2018. ISSN 1650-74444 2  S K O G S V Ä R D E N 4 – 2 0 1 8 Ansvarig utgivare Calle Nordqvist 031-335 66 32 calle.nordqvist@ skogs­sallskapet.se Produktion Oh My! ohmy.se Redaktör Malin Letser malin@ohmy.se Art Director Fanny Lundstedt Omslagsbild Julia Sjöberg Redaktionsråd Lotta Möller Maria Nord Ulrika Lagerlöf Carl Kling Tryck Gävle Offset AB Stiftelsen Skogssällskapet Box 11374 404 28 Göteborg Tel 0771-22 00 44 www.skogssallskapet.se Adressändring eller avregistrering skogssallskapet.se/adressandring skogssallskapet.se/avregistrering Eller hör av dig till: Ulrika Lagerlöf, tel: 018-50 05 02, ulrika.lagerlof@skogssallskapet.se

[close]

p. 3

Innehåll nr 4.18 NYHETER 4–5 Just nu Examensarbete Therése Ivarsson ska ta reda på vad nästa generations skogsägare har för mål och visioner med sitt ägande. Ny app för naturvärdesbedömning Företaget Greensway har lanserat en app med syftet att göra naturvärdesbedömningar mer tidseffektiva, noggranna och med en ökad kvalitet. Naturvård gör stor nytta även i en liten skog. Läs mer på sidan 20. Foto: Lena Gustafsson ”För mig är det otroligt viktigt att skogen är vacker och välskött” Eva Jarl, skogsägare. Foto: Julia Sjöberg TEMA Vem bestämmer över skogen? 6. Skogen på agendan Från FN och EU till reger­ ingen och Skogsstyrelsen – listan på olika instanser som påverkar skogsägare är både lång och snårig. Vi reder ut vem som egentligen bestäm­ mer vad. 10. Skogsägare i nöd och lust Vi har träffat skogsägaren Eva Jarl för att prata om både det lustfyllda och utmanan­ de med att vara skogsägare i dag. 13. Samtal om skogsägarnas goda vilja Hur kan olika aktörer inspirera skogsägare till att göra bra saker med sin skog? Skogsvärden bjöd in till ett samtal om frågan. 18. Smart skogsstrategi Hur stärker man den kommunala demokra­ tin och minskar risken för konflikter om hur skogen ska skötas? Vi har hittat svaret i Ulricehamn. 20. Makt att påverka Privata skogsägare har stora möjligheter att påverka den framtida skogens utform­ ning. Lena Gustafsson, professor vid SLU, ger tips som gör skill­ nad. SKOGSAFFÄRER Skog & ekonomi 24. Skogsindex Skogssällskapets fastighetsexpert Ulrik Abelson ger en färsk analys. 27. ”Se över dina nyckelbiotoper” Skogssällskapet har nyligen hjälpt en kund att omvärdera en nyckelbiotops status vilket gagnade både ägaren och naturen. 3 

[close]

p. 4

Aktuellt Nyhetstips? Mejla malin@ohmy.co Nyheter från skogs- sfären REDAKTÖR: MALIN LETSER Therése Ivarsson ska reda ut hur skogsägarna tänker. Foto: Privat Skogsägare under lupp EXAMENSARBETE. Kunskapen om skogen minskar och ur­ baniseringen ökar – hur påverkar detta nästa generation skogsägare? Det ska Therése Ivarsson, som läser sitt sista år på jägmästarprogrammet i Umeå, ta reda på när hon gör sitt examensarbete hos Skogssällskapet. – Nästan 50 procent av Sveriges skogsmark ägs av privata skogsägare, så det är verkligen en viktig grupp att förstå sig på, säger hon. Examensarbetet är upplagt som en jämförelsestudie där Therése Ivarsson kommer att göra enkätintervjuer med två olika grupper skogsägare: en yngre grupp i åld­ rarna 20–29 år, och en äldre grupp i åldrarna 65–74 år. – Jag kommer främst att titta på hur skogsägarna ser på sin skog i fråga om ekonomiska, sociala och ekologis­ ka värden. Vad är viktigt och hur skiljer det sig mellan generationerna? Det hon redan vet är att kunskapen om skogen generellt sett minskar och att urbaniseringen ökar i samhället. – Generellt sett har också de ekonomiska värdena minskat i betydelse. Skogsägare i dag är överlag inte lika ekonomiskt bundna till sin skog som förr, säger hon. Under våren ska hon presentera resultatet av studien. – Förhoppningen är att kunna få en bättre bild av den framtida skogsägarens mål och värderingar och på så sätt kunna ge stöd till Skogssällskapet så att de kan planera sin kundnytta på bästa möjliga sätt, säger hon. P1 tar upp kampen om skogen RADIO. Två tredjedelar av Sveriges landyta är täckt av skog – men vad ska vi egentligen ha den till, och är rekreation, produktion och ekosystem förenliga? Dessa frågeställningar är grunden i programserien ”Kampen om skogen” i Sveriges radio P1. I ett program lyfts frågan om äganderätt, bland annat genom en intervju med Anna Sténs som i ett forskningsprojekt finansierat av Skogssällskapet undersöker om äganderätten är hotad. (Läs en intervju med Anna Sténs på skogssallskapet.se.) Frågan om fjällnära skog lyfts, och mark­ ägare som fått släpa staten till domstol intervjuas. I ett annat program möter reportrarna markägare och jägare för att prata om älgbetesskador. ”Kampen om skogen” sändes under oktober och november och kan nu höras på SR Play. Serie. Insektssällskapet spekulerar. Lyft blicken, man kan se skogen ur så många olika perspektiv. Bild Eva Björk, eva@leiaut.se 4  S K O G S V Ä R D E N 4 – 2 0 1 8

[close]

p. 5

13 000 kvadratmeter – så stor kommer Sveriges största kontorsbyggnad i trä att bli. Det är White Arkitekter i Uppsala som just nu ritar rekordhuset med massivträstomme. Byggnaden, som har fått namnet Magasin X, ska placeras vid Uppsala Resecentrum och beräknas vara klart år 2021. Bakom projektet står Vasakronan. Ny app för naturvärdesbedömningar ”Vi går i bräschen för gröna digitala verktyg” Ökad noggrannhet, mer tidseffektiv bedömning och större möjlighet att samla detaljerade data – det är visionen bakom Greensways nya app för naturvärdesbedömningar. TEXT: MALIN LETSER APP. Företaget Greensway jobbar med konsultuppdrag, digitala verktyg och utbild­ ningar inom naturvård och miljö. – All typ av exploatering kräver att befintliga natur­ värden och miljökonse­ kvenser utreds. Det hjälper vi företag och myndigheter med. Inom skogsbruket finns dessutom certifieringssystem som ställer krav på att sko­ gen brukas på ett uthålligt och miljövänligt sätt, och att naturvärden i skogen bedöms innan den får avver­ kas, säger Olof Widenfalk som är vd på Greensway. utom får man ett beslutsstöd och en stödfunktion med bilder som man kan ha med sig i telefonen eller i plattan ute i fält. En annan fördel med appen är att den enkelt ska kunna kopplas ihop med andra system, förklarar Olof Widenfalk. – Skogsbolag har register över sitt innehav, då under­ lättar det att kunna koppla ihop data från naturvärdes­ bedömningar med redan befintlig information om skogen, säger han. APPEN KOMMER ATT kom­ pletteras och byggas ut efter hand med målet att förbättra och underlätta naturvärdes­ bedömningarna så mycket som möjligt. – Alla företag digitalise­ rar ju i dag, men vi har en ganska unik kombination av skoglig ekologisk kunskap och digital kompetens, vilket gör att vi kan ligga i fram­ kant av den här utveckling­ en, säger han. NU UNDER HÖSTEN har före­ taget lanserat en app för naturvärdesbedömningar med syftet att göra processen mer tidseffektiv, noggrann och med ökad kvalitet och vetenskaplig förankring. – Med appen kan man få en exakt geografisk posi­ tionering och möjlighet att samla detaljerade data. Dess­ Greensway har lanserat en app för naturvärdesbedömningar. Foto: Shutterstock, Greensway Sveriges hittills högsta gran finns i Värmland. Foto: Skogsforum.se 49,4 meter – så hög är Sveriges hittills högsta gran som nyligen hittades i Mölnbacka i Värmland. Granen, som är en vanlig inhemsk gran, är cirka 120–130 år gammal och hittades av medlemmar från webbsajten skogsforum.se i oktober. Eftersom granen fortfarande växer bra beräknas den kunna passera 50 meter om några år. SKOGSVÄRDEN 4–2018 5 

[close]

p. 6

Vem TEMA: bestämmer över skogen? Hur påverkas svensk skogspolitik av FN och EU? Har makten flyttats längre bort från den enskilda skogsägaren och är det rentav så att äganderätten håller på att urholkas? Hur påverkar det i så fall den lust som finns i att äga skog? Att förstå dagens globala, politiska skogs- landskap är minst sagt snårigt. På följande sidor tar vi oss igenom vad som kan upplevas som en djungel av lagar, direktiv, ambitioner och mål i ett försök att få svar på frågan: Vem är det egentligen som bestämmer över skogen? TEXT: MALIN LETSER  ILLUSTRATION: AMANDA BILLING 6  S K O G S V Ä R D E N 4 – 2 0 1 8

[close]

p. 7

FA K TA Karta över det globala skogslandskapet FN FN:s resolution Agenda 2030 syftar till att nå målen för hållbar utveckling, här finns ett eget delmål för skogen. Utöver detta finns FN:s strategiska plan för skog, en strategi som ska stärka FN:s handlingsplan för hållbar utveckling. Flera andra avtal har indirekt påverkan på skogspolitiken, exempelvis Parisavtalet om klimatet. LÄNSSTYRELSERNA Länsstyrelserna ansvarar för att ta fram förslag på nya Natura 2000-områden, och för att ta initiativ till att bilda naturreservat. Länsstyrelsen är även tillsynsmyndighet för flertalet av Natura ­2000-områdena. Ett undantag är skogsbruksåtgärder på skogsmark där det är Skogs­ styrelsen som är tillsynsmyndighet. EU EU-fördraget innehåller ingen specifik skogspolitik. Däremot finns det många åtgärder inom EU som ändå påverkar skogspolitiken, både inom och utanför unionen. De direktiv som främst påverkar skogsägare i Sverige är Fågeldirektivet och Art- och habitatdirektivet. Dessa direktiv ligger bland annat till grund för Natura 2000-områden och delar av den svenska artskyddsförordningen. Timmerförordningen och Vattendirektivet är andra direktiv som påverkar skogsägare. S KOG S S T Y REL S EN Skogsstyrelsen har i uppgift att verka för att de skogspolitiska målen uppnås. De ska även bistå Regeringskansliet i genomförandet av det nationella skogsprogrammet samt bistå i det internationella arbetet. Skogsstyrelsen är tillsynsmyndighet för bl. a. skogsvårdslagen och vissa delar i miljöbalken som rör skogsbruk, bl.a. tillsyn gällande skogliga åtgärder inom Natura 2000. DOMSTOL Vissa domstolsavgöranden kan ligga till grund som vägledning för framtida mål eller ärenden. Instanser som kan vara inblandade är kammarkollegiet, förvaltningsrätten, Högsta förvaltningsdomstolen, Markoch miljödomstolen och Miljööverdomstolen. N AT U R VÅ R D S V E R K E T Naturvårdsverket jobbar på uppdrag av regeringen med att driva miljöfrågor. Naturvårdsverket är bland annat ansvarig jaktmyndighet samt ansvarar för att samordna arbetet för Natura 2000. Naturvårdsverket ska även fungera som stöd för handläggare på länsstyrelsen i arbetet med artskyddsförordningen. Utifrån det nationella skogsprogrammet har de även i uppdrag att, tillsammans med Skogsstyrelsen och Sveriges lantbruksuniversitet, utarbeta en sammanhållen statistik för skogsmark. NATIONELL POLITIK I maj 2018 fattade regeringen beslut om Sveriges första nationella skogsprogram. I programmet lyfts fram att miljö- och produktionsmål ska vara fortsatt jämställda och att principen om frihet under ansvar ligger fast. Utifrån detta har en rad olika uppdrag getts till myndigheterna, bl. a. Skogsstyrelsen och Lantmäteriet. SKOGSVÄRDEN 4–2018 7 

[close]

p. 8

TEMA MAKTEN ÖVER SKOGEN FA K TA Ärenden i domstol Vissa domar kan ligga till grund som vägledning för framtida mål eller ärenden. Här är tre exempel: DOM LAVSKRIKA, 2017 I oktober 2017 kom Mark- och miljödomstolens (MMD) domar i lavskrikeärendena. Med detta upphävdes Skogsstyrelsens beslut som innebar att skogsägarna inte fick avverka. Beslutet grundades på att MMD ansåg att Skogsstyrelsen inte var behörig att fatta beslut i artskyddsfrågorna. MMD:s dom har därefter ändrats av Miljööverdomstolen, MÖD. I motsats till MMD har MÖD funnit att Skogsstyrelsen också, inom ramen för sitt tillsynsansvar, måste beakta Artskyddsförordningens fridlysningsbestämmelser och därmed har rätt att fatta sådana beslut. DOM BOMBMURKLA, 2017 Ytterligare ett mål gällande avverkningsförbud där MMD var tydlig med att de nationella fridlysningsreglerna gäller för pågående markanvändning, vilket innebär att skogsbruk omfattas av förbudet. Samtidigt säger domstolen att inskränkningarna i vad markägaren får göra på sin fastighet inte får innebära ett avsevärt försvårande av pågående markanvändning inom berörd del av fastigheten. D OM TJÄDER, 2017 Skogsstyrelsen har av MMD bedömts ha rätt att fatta beslut i artskyddsfrågor. MMD har också funnit att Skogsstyrelsens beslut att begränsa en avverkning i Västra Götaland p.g.a. förekomst av tjäder varit nödvändigt för att skydda tjäderns fortplantningsområde. MMD:s dom har överklagats och MÖD har ännu inte kommit med något avgörande i målet. 8  S K O G S V Ä R D E N 4 – 2 0 1 8 Fundreriahnestvar Från FN och EU till regeringen och Skogsstyrelsen – listan på olika instanser som påverkar dagens skogspolitik är både lång och snårig. TEXT: MALIN LETSER ILLUSTRATION: AMANDA BILLING ATT ÄGA SKOG kan vara både lustfyllt och lönsamt, men det innebär också en rad lagar och regler att rätta sig efter. Den svenska skogspolitiken som infördes år 1994 innebär dessutom att du som skogsägare har förväntning­ ar på dig att göra mer än vad lagen kräver. Samma år skedde ytterligare en politisk förändring som skulle få stor betydelse för skogspolitiken: Sverige röstade ja till att gå med i EU. Detta, i kombination med att vi lever i en allt mer globaliserad värld där vi även har FN:s hållbarhetsmål att förhålla oss till, gör det berättigat att ställa frågan: Hur stor bestämmanderätt har man som skogsägare i dag? JOHANNA FROM SOM är regionchef på Skogsstyrelsen menar att frågan är komplex. – Äganderätten är fastställd i svensk grundlag och är en central företeelse i svensk juridik. Sedan är den svenska skogspolitiken ganska unik eftersom den bygger på frihet under ansvar och en förväntan om att göra mer än vad lagen kräver, säger hon. Johanna From poängterar att det givetvis finns skogsägare som inte vill att någon säger åt dem vad som ska ske med deras skogsmark eller att de ska göra mer än vad lagen kräver. – Vissa kan uppleva att det står i motsats till individens inställning till frihet, framför allt vid begränsningar eller förbud mot avverkningar eller vid beslut om områdesskydd trots att besluten handlar om att leva upp till lagens krav. DET OMRÅDE SOM har väckt störst debatt är frågan om artskyddsförordningen – en svensk implementering av två EU-direktiv: Art- och habitatdirektivet och Fågeldirektivet. Den nuvarande versionen av artskyddsförordningen är från 2008. Vad gäller denna förordning vill Johanna From ändå förtydliga att de allra flesta beslut som tas handlar om tidpunkten för avverkning. – Skogsstyrelsen har 60 000 av­ verkningsärenden per år, av dessa är det endast sju promille där vi fattar beslut om att skjuta upp eller förbjuda avverkning. ATT MEDIA UPPMÄRKSAMMAR dessa fall menar hon är rimligt – det är medias roll – däremot tycker hon att det kan ge en onyanserad bild. Vad hon däremot håller med om, och som har uppmärk­ sammats i media, är att det finns luckor i nuvarande lagstiftning. – Det finns en otydlighet kring ersätt­ ningsfrågan som är problematisk. Men det har vi uppmärksammat regeringen på, som också i skogsprogrammet kvit­ terat att man avser att utreda lagstift­ ningen, säger hon. I VILKEN UTSTRÄCKNING svensk skogs­ politik påverkas av EU och FN menar Johanna From är en stor fråga som man måste dela upp i en direkt och en indirekt påverkan.

[close]

p. 9

FA K TA Beslut från Skogsstyrelsen S kogsstyrelsen får in cirka 60 000 avverkningsärenden per år. 2017 beslutade Skogsstyrelsen om föreläggande eller förbud enligt skogsvårdslagen i cirka 400 ärenden. Sådana beslut får inte avsevärt försvåra pågående markanvändning, det vill säga ett förbud får aldrig gälla mer än 10 procent av virkesvärdet. S amma år beslutade Skogsstyrelsen om föreläggande eller förbud enligt 12 kap. 6 § miljöbalken i cirka 100 ärenden. Kapitlet rör åtgärder som kan ändra natur­ miljön väsentligt, och som inte omfattas av andra anmälningsplikter i miljöbalken. Vissa av dessa beslut, men inte alla, var så ingripande att de försvårade pågående markanvändning, till exempel förbud mot en hel avverkning på grund av artskyddsförordningens regler eller tillfälligt förbud mot en hel avverkning innan beslut om biotopskyddsområde hunnit tas. ”Den svenska skogs­ politiken bygger på frihet under ansvar och en förväntan om att göra mer än vad lagen kräver” – På global nivå har vi FN:s hållbar­ hetsmål att förhålla oss till där det finns förväntningar om att Skogsstyrelsen ska bidra till det svenska arbetet att uppnå målen. Regeringen har också sagt att Sverige ska vara ledande i genomförandet av arbetet. Då är det direkta mål som tydligt har att göra med vår verksamhet. Exempelvis mål nummer sju, hållbar energi för alla, där det finns förväntningar inom svensk energipolitik att skogen ska bidra, både genom att ersätta fossilt och nyttja ännu mer av det som skogen produ­ cerar i energiråvara. Det är en direkt global förväntan på svenskt skogsbruk. SEDAN FINNS DET också en indirekt påverkan, menar Johanna From. Exempelvis FN:s mål nummer fem om jämställdhet. – Skogssektorn i Sverige är traditio­ nellt sett en mansdominerad värld, och vår regering har gjort klart att vi måste nyttja den samlade kompetensen bättre. För oss handlar det bland annat om ett arbete med att väcka intresse för skogen hos alla, oavsett kön. SKOGSVÄRDEN 4–2018 9 

[close]

p. 10

Om du får en krona över, investera den i skog. Rådet kom från Eva Jarls pappa och hon bestämde sig för att följa det – ett beslut hon aldrig har ångrat. Att vara skogsägare är lustfyllt, även om det har sina baksidor – som när delar av skogen togs ifrån henne. TEXT: MALIN LETSER FOTO: JULIA SJÖBERG Skogsägare i nöd och LUST 10  S K O G S V Ä R D E N 4 – 2 0 1 8

[close]

p. 11

MAKTEN ÖVER SKOGEN TEMA EVA JARL ÄR uppvuxen i Småland där både hennes far och farfar var skogsägare, därför har det alltid varit naturligt för henne att vistas ute i naturen. Skogen har varit som ett andra hem, berättar hon. Tanken på att äga egen skog kom dock inte förrän senare i livet. Genom åren har hon istället jobbat med konst, möbler och design. Skogen har däremot fortsatt vara en viktig del i hennes liv. – Jag älskar skogen och havet, de ger mig så mycket energi. Jag kan vakna på morgonen och känna en dragning ut till naturen, säger hon. Idén att köpa skog fick hon strax innan hennes pappa gick bort 1996. Hon och hennes pappa hade långa samtal och vid ett tillfälle sa han till henne att om hon någonsin fick en slant över så tyckte han att hon skulle investera den i skog. – Hans argument var att träden är bra hyresgäster. De bara står där och växer, och de gnäller inte. När pappa gick bort bestämde jag mig för att följa hans råd, säger hon. Vid den tidpunkten hade Eva Jarl flyttat till Göte­ borg, så hon började se sig om efter skogsmark i närheten. Till slut hittade hon det hon sökte, en fin skogsfastighet om cirka 200 hektar i Alingsås. En tid senare fick hon även ärva delar av sin fars skog i Småland. Numera äger hon två skogsfastigheter om totalt 260 hektar. – Skogen har ju alltid varit ett stort intresse för mig, men nu när jag själv är skogsägare har det blivit mer än så. Jag har lärt mig otroligt mycket och kän­ ner att det verkligen är meningsfull kunskap. SKOGSINNEHAVET SER HON delvis som en investering i framtiden – en form av pensionssparande. Men hon ser det lika mycket som en investering i sitt intresse för skog och mark. – Det är inte alls bara skogsbruket som är det vik­ tiga för mig. Det är lika viktigt att skogen är vacker och att djuren som lever där mår bra. Ett exempel på detta är när ett litet område i sko­ gen i Alingsås hade blivit vattensjukt. Eva Jarl hade många tankar om varför det hade blivit så och var väldigt mån om att förbättra situationen. Tillsam­ mans med Skogssällskapets viltförvaltare Carl Pfeiff hittade hon en lösning som innebär att det drabbade området i dag har blivit en väldigt fin och trevlig våtmark. – Det område som var fult och i dåligt skick är i dag jättefint. Dessutom kan djur komma åt vattnet. EFTERSOM EVA JARL är väldigt mån om sin skog blev det ett stort bakslag när länsstyrelsen kontaktade henne för några år sedan gällande bildandet av naturreservat Färgensjöarna, där delar av hennes skog skulle ingå. Vinsterna med att äga skog Enligt Eva Jarl Eva Jarl tycker att det är både roligt och givande att vara skogsägare. En av de största vinsterna är att hon har lärt sig så mycket. – Jag har varit ute i skogen ganska mycket tillsammans med min skogsförvaltare på Skogssällskapet och lärt mig hur man mäter skogen. Det är häftigt och ger en helt annan dimension av livet, att leva med sin skog. Det är fridfullt, säger hon. En annan stor vinst som skogsägare tycker hon är vetskapen om att den skog hon äger är en vacker plats som berikar livet både för människor och djur. – En välmående skog tillhör hela det ekologiska systemet. Det är jätteviktigt för mig. Att skogen lever och att både djur och människor mår bra av att vistas där. ”Min pappas argument var att träden är bra hyresgäster. De bara står där och växer, och de gnäller inte.” SKOGSVÄRDEN 4–2018 1 1 

[close]

p. 12

TEMA MAKTEN ÖVER SKOGEN – Jag hade ingenting att säga till om, de skulle köpa loss alla skogsägare och fastighetsägare runt Stora Färgensjön, säger hon. Den del av Eva Jarls skog som skulle ingå i reser­ vatet bestod till stor del av ek. Länsstyrelsen berätta­ de för henne att deras plan för området var att hugga ner mycket gran som fanns på platsen, så att eken skulle få mer plats. – När de tog över skogen fanns det ungefär 25 pro­ cent gran på området. Deras vision var att det endast skulle vara ungefär fem procent gran, säger hon. Länsstyrelsen hade även planer på att bygga p-plat­ ser, grillplatser, utkiksplatser och leder, vilket hon motsade sig. Efter år av diskussioner gick länsstyrel­ sen med på att just detta inte skulle ske på hennes mark. Nu ska det istället byggas på andra delar av reservatet. DET SOM GÖR Eva Jarl mest upprörd när hon berättar om reservatsbildningen är att skogen inte alls sköts så som de hade sagt. Hon menar att det hade varit mycket bättre om hon fått behålla skogen, men med tydliga instruktioner och restriktioner. – Inte en enda gran har tagits ner och det ligger träd över vägarna. Det ser inte bra ut, och det känns sorgligt. Jag hade mer än gärna gjort en naturvårdan­ de insats. Men jag fick inte möjligheten, och nu står skogen och förfaller istället, säger hon. Hon menar att upplägget med reservat som det ser ut i dag är konstigt. – De allra flesta skogsägare värnar sin skog och vill att den ska må bra, vara vacker och levande. Varför inte låta oss sköta den då? undrar hon. TROTS DENNA ERFARENHET känner Eva Jarl fortfarande att det är roligt och givande att vara skogsägare. Visionen framåt är att fortsätta vårda och förvalta skogen på ett hållbart sätt, berättar hon. – För mig är det otro­ ligt viktigt att skogen är vacker och välskött, och jag kan verkligen glädjas av att se människor gå i min skog och hitta massor med kantareller, även om jag själv inte gör det. Mitt mål är att skogen ska få stå där och växa och fortsätta ge en massa energi till oss alla, både människor och djur. 12  S K O G S V Ä R D E N 4 – 2 0 1 8 ”I slutändan är det en resursfråga” Västkuststiftelsens replik Västkuststiftelsen förvaltar Färgensjöarnas naturreservat. Vd Linus Kron berättar att flera åtgärder är genomförda, men att mycket kvarstår att göra i reservatet. – En skötselplan bör betraktas som en långsiktig ambition, säger han. Det var i maj 2013 som Länsstyrelsen i Västra Götaland beslutade att bilda Färgensjöarnas naturreservat, där delar av Eva Jarls skog numera ingår. Samma år upprättades en skötselplan som ska ligga till grund för det fortsatta arbetet inom reservatet. I planen framgår bland annat att den del av reservatet som tidigare tillhörde Eva Jarls skog, Dumpevik, i huvudsak ska få utvecklas fritt, men att röjning och utgallring av gran är angelägna åtgärder – precis vad som också påtalades för Eva Jarl. Trots detta, och att det har gått över fem år sedan skötselplanen upprättades, har det alltså inte vidtagits några åtgärder alls i detta område ännu. Linus Kron, vd på Västkuststiftelsen som förvaltar naturre- servat på uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götaland, menar att detta främst är en fråga om resurser. – Hittills har vi lagt ungefär en halv miljon kronor på reser­ vatet. Hälften av pengarna användes i samband med att reservatet bildades då vi gjorde gränsmarkeringar, säger han. Den andra hälften har lagts ”Det som Evapå markvård, berättar Linus Kron. Men han kan inte gå in i detalj och säga vilka områden detta gäller. – Det jag kan säga är att det som Eva Jarl säger förmodli- Jarl säger är förmodligen korrekt.” gen är korrekt. Hittills har vi lagt resurser på andra åtgärder, säger han. Linus Kron poängterar att allting inte kan åtgärdas på en gång. Det som står näst på tur i reservatet är att bygga p-platser och vindskydd. Dock inte på den mark som tidigare tillhörde Eva Jarl, utan i andra delar av reservatet. – Vi skulle såklart vilja göra jättemycket i reservatet, men vi har en begränsad kassa till vårt uppdrag från länsstyrelsen, så i slutändan är det en resursfråga, säger han.

[close]

p. 13

MAKTEN ÖVER SKOGEN TEMA SAMTAL God vilja nyckel till utveckling Hur stimuleras skogsägare att göra bra saker med sin skog? Vilka blir konsekvenserna om samhället inte tar tillvara skogsägarens goda vilja? Skogsvärden samlade fyra personer med olika perspektiv på skogsägande för ett samtal om detta. TEXT: MALIN VON ESSEN FOTO: SIGRID MALMGREN SKOGSVÄRDEN 4–2018 1 3 

[close]

p. 14

TEMA MAKTEN ÖVER SKOGEN ”Vi behöver sluta avverka skogar som skulle behöva skyddas.” DELTAGARNA FICK FÖRST beskriva den förflyttning de vill se i privata skogsäga­ res sätt att bruka sin skog. JOHANNA SANDAHL, ordförande i Naturskyddsföreningen, vill se samma uppslutning kring det nationella mil­ jömålet ”levande skogar” om biologisk mångfald, som för klimatmålet, där näringsliv och politik är med på noter­ na. En viktig förflyttning blir då att gå mot ökad användning av hyggesfria metoder. – Vi behöver sluta avverka skogar som skulle behöva skyddas. De hyg­ gesfria metoderna behöver beforskas och prövas och det handlar inte om en metod utan en uppsjö av metoder som kan göra mer för att arters livsmiljöer ska finnas kvar. CALLE NORDQVIST, Skogssällskapets vd, tycker att skogsbruket i stort sett har hittat en bra balans mellan skogspro­ duktion och miljö. Han vill se mer aktiv skötsel av så kallade NS-bestånd, ett klimatanpassat sätt att tänka kring skötselmetoder och trädslagsval och en utvecklad dialog mellan skogsbruket och samhället. – Vi pratar i dag om hyggen med samma begrepp som på 70-talet, trots att det i dag är något helt annat än då, säger han. JOHAN HULTBERG, riksdagsledamot (M), tidigare medlem av miljö- och jord­ bruksutskottet, nu EU-nämnden, vill se fortsatt frihet under ansvar, färre kör­ skador, fler trädslag och en mer öppen skogssektor. – Förgraningen är ett bekymmer som kopplar både till klimatet och den biologiska mångfalden. Jag är också bekymrad över det allt högre tonläget i debatten som ifrågasätter den grund­ läggande modellen med skogsägarens frihet under ansvar. Sen skulle jag vilja Calle Nordqvist, Louise Eriksson, Johan Hultberg och Johanna Sandahl i samtal. Johan Hultberg vill se fortsatt frihet under ansvar, färre körskador, fler trädslag och en mer öppen skogssektor. se en ökad öppenhet i skogssektorn. Jag har mött skogsägare som velat testa en ny skötselmetod och haft svårt att få hjälp med det. I DEN SENASTE skogspolitiska proposi­ tionen från 2008 öppnade dåvarande regeringen för att ge skogsägarna stor frihet i valet av brukningsmetoder, ef­ tersom det förmodas bidra till variation i skogsbruket. Deltagarna fick berätta hur de i sina roller kan stimulera priva­ ta skogsägare att variera skogsskötseln. Johanna Sandahl: – Vi kan opinionsbilda och visa på goda exempel. Vi delar också ut ett skogspris till skogsägare som vi tycker är föredömliga. Sen jobbar vi mycket med grön konsumentmakt, där efter­ frågan på virke och pappersprodukter kommer in. CALLE NORDQVIST SER att Skogssällska­ pet har en tydlig roll när det gäller att stimulera variationsrikt skogsbruk. – Vi hjälper skogsägare att nå sina egna mål genom att se till att skötseln förverkligar målsättningarna. Vi inspi­ rerar genom goda exempel på våra egna fastigheter och genom finansiering av 14  S K O G S V Ä R D E N 4 – 2 0 1 8

[close]

p. 15

forskning och förmedling av forsk­ ningsresultat om hur man bedriver skogsbruk med en kombination av olika mål. JOHAN HULTBERG VILL att politikerna ska hålla lagom distans och inte tro att de sitter inne med alla svar kring hur variationen kan öka. Han vill förflyt­ ta diskussionen från antal skyddade hektar till hur virkesproduktion kan förenas med biodiversitet i brukandet. Det krävs också nya industristrukturer om fler ska vilja odla lövträd och vänta med att avverka. – Då måste det finnas en industri som värdesätter grova träd, som sågar löv och så vidare. En utmaning med alter­ nativa skötselmetoder är att även om de ger virke med hög kvalitet så finns inte alltid en industri som värdesätter det, säger han. Han är bekymrad över att – som han säger – många skogsägare som tagit stort ansvar och skapat naturvärden känner att de blir straffade av sam­ hället genom avverkningsförbud och reservatsbildningar. – Då börjar man städa på hyggena och då har biodiversiteten blivit en Deltagarna i samtalet LOUISE ERIKSSON Gör: Forskar inom miljöpsykologi vid Umeå universitet och Kristianstads högskola. Tycker bäst om att göra i skogen: Inget slår en joggingtur på en stig eller skogsbilväg men en skogspromenad är också härligt. JOHAN H U LT B E R G Gör: Riksdags­ ledamot (M). Tycker bäst om att göra i skogen: Att springa, helst på smala, slingrande stigar, eller att gå på promenad och upptäcktsfärd med mina barn. JOHANNA SANDDAHL Gör: Ordförande Naturskydds­ föreningen. Tycker bäst om att göra i skogen: Min favoritsyssla i skogen är helt klart att plocka svamp. CALLE NORDQVIST Gör: Vd Skogs­ sällskapet. Tycker bäst om att göra i skogen: Att uppleva saker, gärna tillsammans med mina barn. Till exempel äventyret att tälta, lyckan att hitta ett svampställe eller spänningen i att se eller fälla ett vilt. SKOGSVÄRDEN 4–2018 1 5 

[close]

Comments

no comments yet