Berättarministeriets magasin #2 2018

 

Embed or link this publication

Description

Berättarministeriets magasin, utkommet september 2018

Popular Pages


p. 1

Alla barn, oavsett bakgrund, har rätt till en god och jämlik u­ tbildning.

[close]

p. 2

E En gemensam vision om ett jämlikt Sverige, hårt arbete och en skola som gav alla barn en god och likvärdig utbildning lade grunden för det samhällsbygge som fortfarande är vida omtalat i världen. Trettio år efter andra världskrigets slut hade Sverige gått från att vara ett fattigt land i norra Europa till att vara ett av de ekonomiskt mest välmående, jämlika och jämställda länderna i världen. Under samma period förlängdes den obligatoriska skolgången från sju till nio år. Ett fungerande utbildningsväsende är en förutsättning för en utvecklad demokrati. Idag är bostadssegregationen ett faktum och dess konsekvenser tär på förtroendet för vårt demokratiska system och dess institutioner. Skolan blir allt mer segregerad till följd av detta. Elevernas socioekonomiska bakgrund har fått allt större betydelse för deras skolresultat. Vi kan vända utvecklingen. Vi har lyft Sverige förr och kan göra det igen. Tillsammans kan vi stärka förtroendet för demokratin och tilliten till samhällsgemenskapen. Bostadssegregationen tar tid att lösa men vi kan redan idag vända skolans utveckling om alla aktörer i samhället arbetar tillsammans. Med en gemensam vision om alla barns rätt till en god och likvärdig utbildning och genom en tresektoriell samverkan kan vi säkra att alla barn lämnar grundskolan med gymnasiebehörighet och möjlighet att forma sin framtid. DILSA DEMIRBAG-STEN, GENERALSEKRETERARE ”Tillsammans kan vi stärka förtroendet för demokratin och tilliten till samhällsgemenskapen.” 2 BERÄTTARMINISTERIETS MAGASIN

[close]

p. 3

02 18 innehåll  2    Dilsa Demirbag-Sten: ”Vi kan vända utvecklingen.” 4    Utbildning är demokrati 6    Här finns Berättarministeriet 8    Vad gör Berättarministeriet? 10   Berättarministeriet på plats lokalt 14   Statistik 16   Tresektoriell samverkan – framtidens drivkraft 18   Volontärskapet – bli en del av lösningen 19   Tack 10 6 14 Kom och säg hej i våra sociala medier! Här finns vi: @berattarministeriet @berattarministeriet @BerattarMin NUMMER 2 2018 Berättarministeriet  Berättarministeriet 3

[close]

p. 4

kärnfrågan Utbildning är demokrati Fundamentet för en välmående demokrati är en skola som garanterar en jämlik och god utbildning – för alla barn. Skolan är därför hela samhällets angelägenhet, men den blir allt mer segregerad och elevernas bakgrund avgör i allt högre grad kvaliteten på deras skolgång. Hur påverkar det våra barn och i det längre perspektivet – vårt samhälle? I skolans uppdrag ingår att anpassa undervisningen till varje elevs behov och på så sätt kompensera för deras skilda förutsättningar. Alla barn har, oavsett familjebakgrund, rätt till en likvärdig skolgång som ger verktygen att forma sitt eget liv. Utbildning och bildning möjliggör en klassresa. Utöver sitt kompensatoriska uppdrag ska skolan vara en social och kulturell mötesplats – en plats där våra barn skapar gemensamma erfarenheter och förståelse för varandra, en plats där barn med olika bakgrund och erfarenheter möts. Utbildningsväsendet blir en sammanhållande kraft i det demokratiska samhället. Skolverkets rapport Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor bekräftar att elevers socioekonomiska bakgrund alltmer inverkar på deras skolgång och på skolans möjlighet att genomföra sitt uppdrag. Rapporten kartlägger skolelevers socioekonomiska bakgrund* och betyg i årskurs 9. Skillnaderna har framför allt ökat från slutet av 00-talet. Den socioekonomiska bakgrunden har fått en särskilt stor betydelse för utlandsfödda elever, en grupp som vuxit. Dessa elever har fått svårare att nå goda skolresultat samtidigt som deras föräldrar har fått en försämrad socioekonomisk status. Detta påverkar, utöver skolgången, barnens fysiska och psykiska hälsa. Rapporten visar även att Sveriges skolor har blivit allt mer uppdelade utifrån elevernas familjebakgrund. Skillnaderna i utbildningskvalitet har ökat i storstadsregionerna. Barn som växer upp i socioekonomiskt utsatta områden har ofta mindre stöd och studiero i sin hemmiljö än genomsnittet. Det ställer extra höga krav på lärarna i dessa områden som ofta får mindre tid till lektionsplanering och kollegialt lärande, det vill säga professionell utveckling och samtal med kollegor. Lärarnas förutsättningar och utmaningar i dessa områden skiljer sig markant från resten av landet. Med andra ord – lärare i Järva möter helt andra utmaningar än lärare i Danderyd. Det är ingen skillnad på våra barn i Sverige. Alla barn, oavsett bakgrund, har rätt att bli lyssnade på och utvecklas till aktiva samhällsmedborgare. Det är vuxenvärldens uppgift att säkerställa detta. Vad gör en ojämlik och segregerad skola med våra barn och i det längre perspektivet – vårt samhälle? I rapporten Svenskt valdeltagande under hundra år (Öhrvall 2012) redovisas det svenska valdeltagandet och hur det har utvecklats över tid. En slutsats i rapporten är att valdeltagandet är ojämlikt. Resursstarka och välutbildade grupper röstar i större utsträckning. Valdeltagandet bland utländska medborgare har sjunkit kraftigt; vid 4 BERÄTTARMINISTERIETS MAGASIN

[close]

p. 5

Skolresultatens utveckling en jämförelse mellan åren 2007 och 2017 Antal skolor 800 700 600 500 400 300 200 Ökad skillnad i skolresultat, fler barn med låga betyg. 725 464 274 494 415 202 2007 2017 244 Ökad skillnad i skol­resultat, fler barn med de högsta betygen. 100 26 0 <100 12 23 100-150 150-200 200-225 40 225-250 250-275 Skillnaden i skolresultat ökar. Samtidigt står det klart att elevers socioekonomiska bakgrund blir alltmer avgörande för hur det går i skolan. Grafen visar en jämförelse av slutbetygen idag och för tio år sedan, för samtliga elever i åk 9, mätt med ett genomsnittligtmeritvärde per skola. Det möjliga meritvärdet är max 320 poäng. 61 4 08 275-300 >300 Meritvärden 2010 års val till kommunfullmäktige var andelen röstande knappt 36 procent. I 2014 års val var samma siffra 34 procent, vilket inte innebar någon statistiskt säkerställd förändring från 2010. Ser vi till hela tidsperioden 1976 till 2014 har andelen röstande minskat med 26 procentenheter. Vi riskerar att bygga ett samhälle där de mest utsatta inte är med och formar grundstrukturerna och lagarna. Det leder i förlängningen till politisk instabilitet och konflikter. Utbildning är den mest effektiva insatsen för att mot­ verka det utanförskap som kan få enskilda individer att vända samhället ryggen och förlita sig på extremism, våld och hat. Berättarministeriet är en riktad demokratisk insats för att motverka segregationens negativa effekter på våra barns skolgång och stärka lärarna i områden med hög arbetslöshet så länge behovet finns. * Socioekonomiskt index sammansatt av tre variabler; föräldrars utbild- ningsnivå, föräldrars inkomst och föräldrars grad av bidragstagande. NUMMER 2 2018  5

[close]

p. 6

om oss Här finns Berättarministeriet Berättarministeriets första utbildningscenter öppnade i Södertälje 2011. Sedan dess har vi slagit upp portarna i Husby och Hagsätra (Stockholm) och Gamlestaden i Göteborg. Varje utbildningscenter tjänar ett bredare upptagningsområde där ett visst antal skolor ingår. Samtliga av deras klasser i årskurs 2–5 bjuds in till att delta i Berättar­ ministeriets olika program. Varför öppnar vi just här? Berättarministeriets uppdrag är att vara ett stöd för skolan där det behövs som mest. Vi tittar på socioekonomiska faktorer när vi planerar spridningen av våra utbildningscenter. Där arbetslösheten är hög, och medelinkomst och utbildningsnivå är låg, är också gymnasiebehörigheten bland grundskoleeleverna i området generellt mycket lägre än genomsnittet. Totalt 153 skolor Kort om det statistiska urvalet • M ed arbetslöshet menas öppet arbetslösa samt personer i program med aktivitetsstöd. • M ed gymnasiebehörighet menas behörighet till minst yrkesprogram. Det kräver godkända betyg i svenska, engelska och matematik, samt fem valfria ämnen. • U RBAN 15: Sedan 2010 är den övergripande inriktningen på r­egeringens arbete med urban utveckling att uppnå en positiv socioekonomisk utveckling i 15 identifierade stadsdelar med utbrett utanförskap – minska boendesegregationen, samt sträva efter socialt och ekonomiskt hållbara boendemiljöer och bättre skolresultat i dessa stadsdelar. 6 BERÄTTARMINISTERIETS MAGASIN Berättarministeriet Husby: 51 skolor Upptagningsområde: Rinkeby-Kista, Hässelby-­ Vällingby, Spånga-Tensta Berättarministeriet Hagsätra: 34 skolor Upptagningsområde: Enskede-Årsta-Vantör, Farsta Berättarministeriet ­Södertälje: 30 skolor Upptagningsområde: Hela kommunen Berättarministeriet Göteborg: 38 skolor Upptagningsområde: ­Östra Göteborg och Angered

[close]

p. 7

Göteborgs Stad Arbetslöshet: 5,6 % Gymnasiebehörighet: 81,2 %   Spånga-Tensta Folkmängd: 38 865 Arbetslöshet: 5,9 % Gymnasiebehörighet: 83,8 % Hässelby-Vällingby Folkmängd: 74 826 Arbetslöshet: 4,2 % Gymnasiebehörighet: 86,8 % Rinkeby-Kista Folkmängd: 49 902 Arbetslöshet: 7,1 % Gymnasiebehörighet: 75 % Stockholm centrum cGeöntetrbuomrg Exempel Angered Folkmängd: 52 720 Arbetslöshet: 11,7 % Gymnasiebehörighet: 67,5 % Östra Göteborg Folkmängd: 49 901 Arbetslöshet: 10,1 % Gymnasiebehörighet: 71,9 % Enskede-Årsta-Vantör Folkmängd: 99 232 Arbetslöshet: 3,1 % Gymnasiebehörighet: 86,9% Stockholms stad Arbetslöshet: 3 % Gymnasiebehörighet: 89,9 % Farsta Folkmängd: 57 825 Arbetslöshet: 4 % Gymnasiebehörighet: 89,4 % I Angered i Göteborg var den genomsnittliga arbetslösheten 11,7 % 2017. Det är dubbelt så högt som i resten av Göteborg. I den här delen av staden gick nästan en tredjedel av eleverna ut grundskolan utan gymnasiebehörighet samma år. På andra sidan Säveån i stadsdelen Örgryte-Härlanda var den genomsnittliga arbetslösheten 3,4 % och åtta av tio elever gick ut grundskolan med gymnasiebehörighet. Alla siffror gäller 2017 om inget annat anges. Källor: Göteborgs Stad, stadsledningskontoret, Stockholms stad, Södertälje kommun och www.ekonomifakta.se Södertälje Folkmängd: 96 032 Arbetslöshet: 13,6 % Gymnasiebehörighet (2016): 80,5 % I Södertälje kommun är arbetslösheten nästan den dubbla i jämförelse med rikssnittet. Två extra utsatta områden är Hovsjö och Ronna, två av 15 områden som faller under Regeringens urbana utvecklingsarbete, URBAN 15. I Ronna gick knappt 70 % av eleverna ut grundskolan med gymnasiebehörighet 2016. Södertälje centrum NUMMER 2 2018  7

[close]

p. 8

”Jag är glad att Berättarministeriet finns, så bra miljö för barn att väcka deras lust till att skriva.” Lärare i Södertälje, efter programmet Redaktör Schwartz bokutgivning. 8 BERÄTTARMINISTERIETS MAGASIN

[close]

p. 9

om oss Vad gör Berättarministeriet? Berättarministeriet är ett stöd för lärare som arbetar under förutsättningar som ställer extra stora krav på deras professionella kompetens. Det vi erbjuder dem är kostnadsfria pedagogiska program utformade tillsammans med, och utifrån kontinuerlig feedback, från lärarna. Varje skolprogram startar i ett av våra utbildningscenter dit klassen bjuds in till en övning som går i fantasins tecken. Därefter forts­ ätter arbetet i den dagliga undervisningen när läraren, med Berättarministeriets material som underlag, arbetar vidare med programmen i klassrummet. Alla Berättarministeriets skolprogram är förankrade i läroplanen och upplagda så att alla elever, oavsett kunskapsnivå, kan delta. vår pedagogik Berättarministeriets utgångspunkt är att varje barn är en berättare, en kreatör, som föds nyfiken. Med storytelling som verktyg stärker vi elevernas tilltro till den egna språkförmågan. Fantasi ligger till grund för allt skapande och det är med fantasins hjälp som vi inspirerar barnen till att hitta sin inre motivation och känna att de äger sin egen berättelse. Att få äga berättelsen om sig själv är att känna makt över sitt eget liv. Det ger näring till självförtroendet och skapar en starkare tilltro till samhället. En trygghet i språket är en trygghet i sig själv och är nyckeln till att skapa sin egen framtid. När eleverna kommer till våra utbildnings­ center möts de av våra medarbetare, volon­ tärer, påhittade karaktärer och en ”butik för utomjordingar”. Tillsammans utgör de grunden till en story kring ”bokförlaget Berättarministeriet” som leds av den buttra ”Redaktör Schwartz”. Redaktören är missnöjd med bokförlagets medarbetare och är djupt oroad över deras uppenbara brist på fantasi. M­ edarbetarna bjuder in en skolklass för att få experthjälp. Till den inledningsvis skeptiska redaktörens förtjusning skapar eleverna en fantasifull berättelse som genast ges ut av bokförlaget. Barnen lämnar Berättarm­ inisteriet i triumf som publicerade författare. NUMMER 2 2018 9

[close]

p. 10

Följ med till Husby påBeprältatartmsinilsoterkieat lt Berättarministeriet har funnits i Husby sedan 2013 då vi öppnade vårt utbildningscenter på Husby torg, vägg i vägg med biblioteket. Fem år senare har vi frågat personer som bor eller arbetar i området om vad Berättarministeriets verksamhet betyder för dem och för Husby. Foto: Karl Gabor Paula Bueno, bibliotekarie i Husby – Jag tror att det betyder jättemycket att ha en kreativ plats för barnen. De verkar alltid vara väldigt nöjda och återkommer ju ofta till er på fritiden. Det verkar också betyda mycket för föräldrarna. Berättarministeriets närvaro väcker garanterat ett intresse hos boende i området. – Vi får ofta höra direkt från barnen om vad som händer hos er. De kommer många gånger in på biblioteket och är exalterade över vad som har hänt i utbildningscentret. Det är roligt de gånger barnen vill söka mer information hos oss om aktiviteterna de genomfört på Berättarministeriet. 10

[close]

p. 11

Fazil Abood, Armans blommor i Husby – Jag är glad att ni finns i Husby. Det är ­härligt och roligt med så många barn som kommer och går här över torget för att besöka er. ­Berättarministeriet och de andra verksam­ heternas närvaro är viktiga för Husby centrum och stärker verkligen området.  11

[close]

p. 12

Monica von Schewen och Maria Lundberg, lärare på Husbygårdsskolan i Husby. Vad uppskattar eleverna mest med B­ erättarministeriet? Monica: – Barnen uppskattar Berättarministeriet för att det är någonting spännande och annorlunda, inte helt likt den vanliga skolgången. Det skapar spänning och förväntan på vad som kommer att hända, det är roligt att se! – Många barn läser inte så mycket på fritiden. Att komma till Berättarministeriet kan ge dem ett annat perspektiv på läsande och skrivande. Maria: – Det är roligt att det är många barn som går till Berät- tarministeriet på fritiden. Det verkar vara väldigt inspirerande för barnen att besöka er. Vad uppskattar du som lärare mest? Monica: – Det jag uppskattar med skolprogrammen är att de är så fantasieggande för barnen. De längre programmen erbjuder fina upplevelser, särskilt eftersom man under terminens gång kan gå tillbaka till tidigare moment och återbesöka det vi lärt oss. Programmens upplevelser berikar barnen! Maria: – Det som är bra med skolprogrammen är att vi får ett färdigt koncept att arbeta utifrån. Det är jättebra! Vi bistås med tydliga instruktioner, moment för moment. 12 BERÄTTARMINISTERIETS MAGASIN

[close]

p. 13

Naima Oday, har varit på Berättar­ ministeriet som barn och gick 2017/2018 i författarskolan BM-debutant, som drivs tillsammans med Bonnier­förlagen. Du har som elev deltagit i Berättarmini­ steriets skolprogram, i år är du en av för­ fattarna i vår författar­skola. Vad skulle du säga att Berättarministeriet har betytt för dig och ditt skrivande? – Berättarministeriet har betytt mycket för mig och mitt skrivintresse. Jag har lärt mig mycket saker som har hjälpt mig med att förbättra mitt skrivande och göra det bättre. All feedback jag fick har fått mig att se mitt skrivande från ett annat perspektiv. Författarskolan har varit en underbar upplevelse för mig. Varför ska man ta del av Berättar­ ministeriets program och aktiviteter? – I Berättarministeriets program och aktivi­ teter uppmuntras man till att använda sin fantasi och utveckla kreativitet och kritiskt tänkande. Det är användbart i framtiden. Varför behövs Berättarministeriet? – Berättarministeriet behövs för att få barn att skriva och göra så att de får intresse för skrivande. Det är ett stöd för lärare och elever som söker ett intressantare utbildningssätt. Berättarministeriet är tillgängligt för alla, det är gratis, alla deras insatser kvalitetssäkras och de strävar efter att få barn att tänka kreativt med mycket fantasi. NUMMER 1 2018  13

[close]

p. 14

statistik Siffror och ord om B­ erättarministeriet Från höstterminen 2011 till vårterminen 2018 har många barn, pedagoger och volontärer deltagit i Berättarministeriets program. Från ett utbildningscenter 2011 tar vi idag emot barn och pedagoger i fyra utbildningscenter, på fyra orter. 44 141 Antal barnbesök i Berättarministeriets aktiviteter. 1 962 Volontärer har utbildats och godkänts, varav över 600 är aktiva idag. 3 435 Antal pedagogbesök. 1 772 skolklasser har genomfört våra skolprogram. 99  % …av lärarna rekommenderar Berättarministeriet till en kollega. 9/10 Lärare intygar att Berättar­ ministeriets metod är ett stöd i undervisningen. 14 BERÄTTARMINISTERIETS MAGASIN

[close]

p. 15

Foto: Karl Gabor Det känns så bra att vara här. Man kan vara i skolan eller någon annanstans och känna att det känns inte bra men när jag kommer hit så känner jag mig välkommen och att ni tycker om mig. Barn, Södertälje 2017 NUMMER 2 2018  15

[close]

Comments

no comments yet