Ställningsaktuellt 1/2018

 

Embed or link this publication

Description

Ställningsaktuellt 1/2018

Popular Pages


p. 1

STÄLLNINGS 1 aktuellt2018 INFORMATION FRÅN STÄLLNINGSENTREPRENÖRERNA Därför valde jag ställning Fredrik Lundström berättar RÖRLIGHET! Coachen tipsar!

[close]

p. 2

ORDFÖRANDE HAR ORDET Tradition I princip har vi byggt hus och ställningar på samma sätt sen vi blev bofasta. Vi har visserligen ändrat material och stilinriktningar under åren, men oberoende arkitektur så har sättet att bygga på sett ungefär likadant ut. Jag tycker att vi generellt är stelbenta och konservativa i vårt sätt att testa nya arbetsmetoder och produkter som bidrar till en bättre arbetsmiljö och ergonomi. Kastblock, rep och armstyrka användes redan på romartiden. Arbetsmomentet är visserligen beprövat men i ärlighetensnamn så känns det lite förlegat. Men vad beror det på? Är det smidigt? Snabbt? Eller finns det andra orsaker? Visst är det så att vi fortsätter i samma hjulspår utan tid för varken reflektion eller utvärderingar. Våra seder och bruk har en stark påverkan på hur vi planerar och genomför olika arbetsmoment. Att det kommer fler hjälpmedel som underlättar vårt dagliga arbete ser jag bara positivt på. Transporter av material horisontellt och lodrätt är en stor del av arbetet med att uppföra en byggnadsställning, det kan vi nog alla skriva under på. Om en robot är lösningen på alla problem, eller om den får samma öde som plastcykeln på 80-talet, det återstår att se. Huvudsaken är att vi vågar prova och fortsätter hjälpa till att utveckla nya hjälpmedel för oss. Vi är tyvärr en relativt liten bransch och vi i STIB bedriver utveckling inom tekniska kommittén. Den representeras av både medlemsföretag och leverantörer. Jag vet att det finns innovativa och bra idéer som förbättrar arbetssituationen för ställningsbyggare ute i landet. Mitt slutord blir därför: Ni som ruvar på idéer, kontakta kansliet så får vi ta diskussion i tekniska kommittén. Trevliga sommarhälsningar Anders Strömbäck Har du några idéer som skulle kunna förbättra arbetssituationen för ställningsbyggare? Tveka inte att kontakta kansliet: Adress: Box 38, 294 21 Sölvesborg Telefon: 0456-33 30 95 E-post: info@stib.a.se 4 14 INNEHÅLL Ordförande har ordet Haveriet får allvarliga konsekvenser Robotar axlar slitgörat Årsstämman 2018 GDPR berör alla Yrkes-SM Beställaren fick betala dyrt för nedsmutsad ställning Gemensamma riktlinjer för fallskydd Coachen tipsar: Rörlighet Därför valde jag ställning Lösning korsord 2/2017 Korsord 2 4 8 10 13 14 17 19 22 26 29 31 Ställningsaktuellt Ansvarig utgivare: Anders Strömbäck REDAKTIONEN Ingela Stjernberg, Håkan Carlsson, Daniel Pernikliski Annonsering, annonsmaterial samt manuskript avsedda för publicering i tidning sändes under adress: Ställningsaktuellt Box 38 294 21 Sölvesborg Tel: 0456-33 30 95 E-post: info@stib.a.se STIB på internet: www.stib.a.se Produktion/Tryck: Holmbergs i Malmö AB Tel: 040-660 66 00 Tidningen skickas till medlemsföretagen för distribution 2 STÄLLNINGSAKTUELLT

[close]

p. 3



[close]

p. 4

Högre pensions­ ålder tufft för byggare Att Socialdemokraterna står bakom pensionsöverenskommelsen om att bland annat höja den lägsta pensionsåldern till 64 år, väckte ett ramaskri bland byggnadsarbetarna. På Byggnads kongress i Göteborg i maj talade statsminister Stefan Löfven. – Vi måste inse att det finns de som sliter väldigt hårt och har svårt att jobba fram till 65. Men de som inte vill göra något åt systemet måste också förklara hur mycket mindre kan pensionerna bli. Livslängden ökar mer än vad man kunde förutse när det här pensionssystemet infördes och totalt sett behöver vi nog gå i pension lite senare, säger han. Byggnadsarbetaren Haverier får allv Ställningsras har gjort att beställare och försäkringsbolag börjar bli kritiska. Har man inte egenkontrollen och andra dokum­ ent i sin ordning kan det bli en otroligt dyr historia. Har dessutom ett allvarligt brott begåtts kan det leda till böter och fängelse. Förmodligen har ställningsraset i Göteborg i februari i år inte undgått någon. Nu, efter utredningen, anmäler Arbetsmiljöverket det företag som byggt ställningen. I en intervju i Sveriges Radio berättar Arbetsmiljöverkets jurist, Jonas Hamark, att fästena både var för få och för ytliga. – Under 2017 uppvaktade STIB såväl Arbetsmiljöverket som Arbetsmarknadsdepartementet och framförde en oro gällande för få och bristfälliga inspektioner. Syftet då var för en sundare konkurrens men vi framförde också vår oro för ställningshaverier. Nu med flera haverier bakom oss kan vi bara konstatera att vår oro var befogad, säger Håkan Carlsson, kansli­ chef för STIB. Om man följer de tydliga regler som Arbetsmiljöverket har stiftat bör ett haveri inte kunna inträffa. Så när det ändå gör det är det troligtvis någon som har gjort fel. Vem? – Det är väldigt vanligt att parterna skyller på varandra. Användarna säger att förankringarna var så här från början och ställningsentreprenören säger att användaren måste ha flyttat på dem, och det kan vi ju inte veta. Däremot bör man kolla att dokumentationen som ska finnas verkligen finns. Det ska ju dels finnas en plan för montering, dimensioneringshandlingar och dokumentation av kontrollen som görs innan ställningen lämnas över. Det här är dokument som ofta saknas och det Värme ökar risken för olyckor Koncentrationsförmågan minskar när det är varmt, och det ökar risken för misstag och olyckor. Enligt Arbetsmiljöverket försämras omdömet när det över 30 grader och den senaste tiden har många jobbat i de temperaturerna. Särskilt känsliga kan äldre byggnadsarbetare vara. I arbetsmiljölagen finns inga allmänna regler om vilken temperatur det max får vara. I stället är det grundregeln som gäller, att arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att förebygga ohälsa. Det viktigaste rådet är att dricka mycket, trots att man inte är törstig, och man bör börja redan tidigt under dagen. Man ska dra ner på arbetstempot och ta många pauser. Det är också viktigt att skydda huvudet och att smörja in sig med solkräm. Byggnadsarbetaren 4 STÄLLNINGSAKTUELLT

[close]

p. 5

varliga konsekvenser borde man egentligen kontrollera löpande vid inspektioner, säger Åke Norelius, Arbetsmiljöverkets projektledare för det regelverk som gäller ställningar. Det är otroligt viktigt att det har gjorts en korrekt egenkontroll innan överlämnandet till beställaren, berättar Håkan Carlsson. Det säkerställer att ställningar och väderskydd är byggda enligt dimensioneringshandlingarna, som i sin tur visar att ställningen är beräknad för de krafter som kan uppstå just där, just då. Saknas de kan det få otroligt stora konsekvenser på försäkringsbeloppet, som vid haverier vanligtvis handlar om miljontals kronor. Försäkringsbeloppet kan påverkas – Försäkringsbolaget gör en egen utredning där man hänvisar till de föreskrifter som gäller för branschen. Om man inte följer dem kan det leda till en nedsättning av försäkringsbeloppet eller att det helt uteblir, säger Lars Jönsson, försäkringsförmedlare på Max Matthiessen. Lars Jönsson berättar att försäkringen handlar om två stora delar för ställningsentreprenören. Dels är det skadorna på själva materialet och den stora kostnaden det innebär att bygga upp ställningen igen. Självklart vill varken beställaren eller ställningsentreprenören betala för det och då är det viktigt att ha rätt försäkringsskydd. Den andra delen är ansvarsmomentet, där det utreds vem som är vållande till skadan och de följdskador som raset orsakat. Ofta saknar försäkringsbolaget den kompetens som krävs för att göra en egen bedömning om vem som orsakat skadan, tillexempel när ställningen varit underdimensionerad. Det finns experthjälp att få – Kommer en okunnig skadereglerare ut lyssnar de ofta bara på vad entreprenören säger och kör helt på deras linje. Är skaderegleraren mer erfaren ser det annorlunda ut, men de borde ta mer experthjälp från tillexempel STIB, bland annat för att se så att alla handlingar och beräkningar är korrekta, säger Lars Jönsson. Efter haveriet i Göteborg i februari före­ slog STIB att de i framtiden kunde hjälpa till med sitt nätverk av kompetenser knutet till branschföreningen. Eftersom det ofta krävs expertkunnande redan i början av en utredning. – Redan i direkt anslutning till olyckan är det viktigt att göra en grundlig dokumentation innan uppröjningsarbetet påbörjas. Vad som bör dokumenteras krävs många gånger spetskompetens för att avgöra. Det är också viktigt att utredningar görs utifrån ett lärandeperspektiv för att kunna undvika nya haverier av samma typ, säger Håkan Carlsson. Haverier av det här slaget skulle kunna minska drastiskt om myndigheterna skärpte tillsynen. Och i viss mån är det också beställarnas ansvar, när de accepterar för billiga offerter. – Konkurrensen är tuff i dag och det är svårt att konkurrera om du tillfullo följer de regelverk som finns. Så visst finns det en ekonomi också som påverkar det här, säger Håkan Carlsson i en intervju med TV4. Text: Daniel Pernikliski Bild: Privat STÄLLNINGSAKTUELLT 5

[close]

p. 6

sTormevmliagr från oss på Assco! Generalagent för Tyska Huvudkontor och lager i Göteborg Marieholmsgatan 134 B 415 02 Göteborg Vx 031-26 60 60 Väderskyddstak från Oslo Kontor och lager i Stockholm Tegelbruksvägen 2 A 746 30 Bålsta Vx 08-33 20 20 Stockholm HK/LAGER GÖTEBORG • Marieholmsgatan 134 B • 415 02 Göteborg • Vx 031-26 60 60 LAGER STOCKHOLM • Tegelbruksvägen 2 A • 746 30 Bålsta • Vx 08-33 20 20 A-P Ställningsprodukter AB info@assco.se • assco.se 6 STÄLLNINGSAKTUELLT

[close]

p. 7

Vi önskar er alla en riktigt fin sommar! Sockersilo i Örtofta - Sydställningar i Sölvesborg Diameter 50 meter, höjd upp till 70 meter HAKI flexibla ställningssystem Runda, fyrkantiga, rektangulära, hängande, flyttbara, låga, höga. Det finns alltid en säker och enkel lösning. HAKI har levererat byggnadsställningar i mer än 60 år. Vi kan säkra arbetsplatser HAKI – byggnadsställningar och väderskydd för temporära arbetsplatser SÄKER – produktutveckling, kvalitetssäkring och modern produktion ENKEL – ett fåtal grundkomponenter till både ställning och väderskydd FLEXIBEL – teknisk support, utbildning och finansiering PRODUKTIV – effektiviserar ert dagliga arbete Kontakta oss så hjälper vi dig 044 - 494 00 . 031 - 18 08 60 . 08 - 500 290 45 . www.HAKI.com

[close]

p. 8

Robotar axlar slitgörat Framtiden är här. I Tyskland har man utvecklat världens första ställningsbyggande robot. Den ska skära ner på en tredjedel av arbetskostnaden och få ställningen byggd nästan dubbelt så snabbt som i dag. Att som ställningsbyggare få koncentrera sig på det man är bra på, bygga ställning, är onekligen lockande. Och det är precis vad det här handlar om – roboten monterar naturligtvis inte själv, utan transporterar material. Genom en skena som monteras utanpå ställningen åker den med materialet vågrätt och lodrätt längs ställningen. Det gör att ställningsbyggaren uppe på ställningen kan få sakerna framkörda till precis där de ska monteras. Tid för att kånka material minskas Utvecklarna av roboten berättar att normalt när man reser en ställning går mer än 80 procent av ställningsbyggarnas tid ut på att kånka material från en punkt till en annan. Det är den här tiden som man verkligen tjänar på att skära ner. Dels är det kostsamt och dels sliter det på kroppen att släpa tonvis av stål varje dag. Roboten minskar också olycksrisken vid lyft. Vidare säger utvecklarna att roboten kan ”se” sin omgivning och planera sin resa till ställningsbyggarna som behöver materialet. Det här sker genom en ”vägfinnar-algoritm” som roboten använder sig av, och den kan förfinas efter hur ställningsbyggarna arbetar. För montören på marken blir roboten till stor del som vilken materialhiss som helst. Den måste fortfarande lastas och materialet måste fortfarande transporteras fram till ställningen. Grundarna av roboten (Kewazo) är sex ingenjörer, alla forna studenter på tekniska universitetet i München. Tillsammans besitter de kunskap inom mjuk-, hårdvara och ekonomi. De har lyckats samla in över tio miljoner i investeringar från olika håll. Enligt grundaren räknar företaget med att ha sålt robotar för ett värde av över 400 miljoner innan 2022. Minskade förslitningsskador En självklar invändning mot roboten är att den äventyrar arbetstillfällen. Men det är bara delvis sant. Under högkonjunkturer när ställningsföretag ständigt ligger steget efter skulle det innebära att fler ställningar kan produceras utan att skära på personalen. Sen ska man inte glömma att roboten står för ett arbete som sliter mycket på en ställningsbyggares kropp, och den här typen av hjälpmedel skulle göra att ställningsbyggarna håller längre. Text: Daniel Pernikliski Bild: Kewazo 8 STÄLLNINGSAKTUELLT

[close]

p. 9

ENKÄT OM ROBOTISERINGEN Vad tror du om robotarnas intåg i ställningsbranschen? Lars Nyberg, VD/arbetschef Brink AB, Hudiksvall. – Nej, jag tror inte på robotar i ställningsbranschen, det är nog väldigt svårt att få det att funka. Det finns alltför många hinder som är svåra att förutse. Den ena arbetssituationen är ju inte lik den andra och det är svårt att få till en upprepning, det vill säga en lösning som funkar om och om igen. Jag tror i alla fall att jag hinner bli pensionär innan vi ser att robotar kan tas i bruk i vår bransch. Fredrik Jörgensen, ägare/försäljningschef Ställningsproffsen i Småland AB, Jönköping. – Robotar kommer aldrig att kunna bygga ställningar, men de kan säkert användas i lagerhantering och för att transportera material. Kan man göra jobbet smidigare med tekniken så är det bra, men jag har svårt att se att vi skulle kunna ha robotar på varje bygge. Vi har tio team på olika platser och när det gäller mindre byggen förflyttar vi oss ofta. Där ser jag inte att det skulle funka, men robotar som transporthjälp vid större byggen kan förstås vara något. Slitaget på personalen är ju stor så kan den minska är det en vinst. Magnus Steinick, vd/ägare Borås ställingsservice AB, Borås. – På lång sikt kan det nog vara en lösning som underlättar jobbet och gör det effektivare. Men nej, jag tror inte att en robot kan göra hela vårt jobb. I grunden är jag positiv till ny teknik och det är bra om de kan ta över de tunga transporterna, men det får inte gå fel. Jag ser risker med att en robot matar på med material i en takt så att våra anställda börjar stressa. Fort kan lätt bli fel. Eller att roboten kör på grejer, kanske välter saker så att det blir fara för ställningsmontörernas hälsa. Robotarnas intåg i branschen ligger nog ganska långt i framtiden, till en början lär de dessutom vara väldigt dyra. Niklas Karlsson, ställningsmontör JIAB ställningsmontage AB, Luleå. – Jag har inte hört talas om det där förut, men tekniken med att automatiskt transportera materialet från punkt a till punkt b kommer säkert att funka om några år. Det sparar på våra kroppar som nu får ta mycket stryk dagligen. Jag är 31, har jobbat i branschen i två och ett halvt år och har redan haft känningar i både rygg och axlar. När robotar gör delar av vårt jobb går det säkert snabbare också. Nackdelen är förstås att arbetstillfällena blir färre. Det är både och, både fördelar och nackdelar. Det blir en bättre arbetsmiljö för de som får behålla jobben. Mikael Karlsson, ställningsmontör Nordic Scaffold Group AB, Kungälv. – I mina öron låter det som en bra idé om arbetet kan göras effektivare. Ett hjälpmedel som gör att slipper lyfta och bära mindre är ett steg i rätt riktning för oss som sliter med att kånka på material dagligen. Vi ägnar ju minst halva dagen åt att flytta material, ja man ska ju flytta på det hela tiden. Även om du försöker använda rätt teknik när du lyfter tungt i jobbet så sliter det på kroppen. Det känns i leder och rygg. Kan man få materialet skickat automatiskt från en punkt till en annan så är det ju en stor vinst, även om arbetstillfällena blir färre. Text: Birgitta Lindwall Wiik Bild: Privat Inbjudan till höstmötet 2018 Ställningsentreprenörernas 32:a höstmöte äger rum i Edinburgh 20/9-23/9-2018. Staden förtrollar alla, klippan med det be- römda slottet syns var man än befinner sig och påminner besökarna om Skottlands blodiga historia med Braveheart, Mary Queen of Scots och Bonnie Prince Char- lie. Här har författare inspirerats till klas- siska litterära figurer som Dr. Jekyll och Mr Hyde, Sherlock Holmes och nu senast Harry Potter. Inte konstigt att spökvand- ring i de kusliga gränderna är en av stadens stora turistattraktioner. För att boka kan man använda sig av länken nedan. Ha passet till hands. https://resia.qondor.com/Participant- Web/Registration/1500  STIB Bristande introduktion för inhyrd personal Drygt 6 av 10 inspekterade företag som använder bemanningsanställda har fått krav på att åtgärda brister. Arbetsmiljöverket har inspekterat 880 arbetsplatser som hyr in personal och problemet är vanligt. Många gånger fungerar inte de skriftliga rutinerna för förebyggande arbetsmiljöarbete i praktiken. Det är också vanligt att man kortar ner eller helt skippar introduktionen av rutiner och risker för de bemanningsanställda. Arbetsmiljöverket säger att det tyder på att företagen ofta inte känner till de skyldigheter i arbetsmiljöarbetet de har gentemot inhyrd personal. Arbetsliv STÄLLNINGSAKTUELLT 9

[close]

p. 10

Årsstämman 2018 – föreningen fortsätter växa När STIB höll sin 32:a årsstämma på Hasselbacken i Stockholm var det 14 nya medlemsföretag som välkomnades. Och ett stort antal ledamöter i styrelsen valdes, både genom nyval och omval. Som brukligt de senaste åren var det publik­rekord även i år – 164 deltagare från 60 företag var representerade. Möteslokalen låg i direkt anslutning till en stor terrass som var dränkt i sol vilket gjorde det extra lämpligt för mingel under pauserna. Att byta erfarenheter och bygga ut sitt kontaktnät är en av de viktigaste poängerna med årsstämman. En rad ledamöter i styrelsen tillsattes. Både nytillskott och redan befintliga som valdes om. Den här gången fanns det fler kandidater än de som valnämnden hade föreslagit och det hela fick avgöras genom en sluten omröstning. Höstmötet 2019 kommer att äga rum i Sankt Petersburg, om allt går vägen med att fixa turistvisum åt en så stor grupp. Men enligt bokarna går det och staden lär vara fantastiskt fin. I år hade STIB nöjet att presentera inte mindre än 14 nya medlemmar. Sju av dem hade möjlighet att närvara och efter att de presenterats fick de komma fram och motta sina medlemsbevis personligen. Därmed har föreningen växt ytterligare och är nu 139 företag som representerar 67% av de verksamma i branschen. En fråga som diskuterades vid förra årsmötet var användandet av konsoler vid murning. I regelverket står att de måste hålla samma lastklass som resten av bomlaget, vilket vid murning blir högre och är Publikr­ekord även i år – 164 deltagare från 60 företag var representerade. mer än vad konsoler över 30 cm klarar av. Invändningen från branschen är att konsolen i det här fallet endast är till för en person att stå på och behöver därför inte hålla samma lastklass. Konsolen flyttas även ner en halvmeter från det bomlag där murningen görs för att avsevärt förbättra ergonomin för murarna. Det här reser frågan både om konsolens lastklass och vem som har rätt att flytta på den. Arbetsmiljöver- ket har undersökt möjligheten att ändra i föreskriften, eftersom det här är en vanligt förekommande och ergonomiskt överlägsen metod att mura. – Vi har inom verket undersökt om man skulle kunna ändra reglerna eftersom syftet är så gott, men det har vi inte haft möjlighet att göra, Säger Åke Norelius på Arbetsmiljöverket. Däremot berättar han att det förmodligen kommer att gå att söka undantag från de här kraven om man utformar ansökan på rätt sätt. STIB kommer att undersöka om det går att ta fram någon förenklad ansökan som företagen kan använda sig av. En felaktighet som har smugit sig in i Hakis monteringsinstruktion är att ställningen måste förankras vid varje bomlag där man använder konsoler. Något som skulle innebära att man vid den här typen av murararbete ständigt fick en förankring i midjehöjd. – Vi har undersökt detta och teknisk support räknar inte med detta, det står inte i vår typkontroll och dessutom är texten inte helt tydlig vad som avses. Den kommer att plockas bort ur våra manualer, säger Marianne Johansson, tidigare teknisk chef på Haki. Från Arbetsmiljöverket fanns Britt Eriksson och Åke Norelius som också pratade om avståndet till vägg. Många har 30 cm som standard, när det i själva verket är en maxrekommendation vid normala omständigheter. Man ska ligga så nära vägg som det är praktiskt möjligt. Men det kan också finnas lägen när 30 cm kan överstigas utan att det är några konstigheter, till exempel vid ytterhörn. En annan fråga som har hängt med från tidigare möten är om den så kallade burtonstegen är typkontrollerad och godkänd att använda. Efter att ha undersökt saken berättade Åke Norelius att den inte är det och därmed inte laglig att använda. Från Sveriges Byggindustrier var Catharina Elmsäter-Svärd, vd för BI, där och hon pratade om de stora utmaningarna som BI 10 STÄLLNINGSAKTUELLT

[close]

p. 11

Styrelseledamöter 2018: Ordförande: Anders Strömbäck (omval) Vice ordförande: Roger Björk (ett år kvar) Ledamot Kassör: Alf Samuelsson (ett år kvar) Ledamot: Mattias Dahlgren (omval) Ledamot: Sven Le Vau (ett år kvar) Ledamot: Ruzdija Sabovic (omval) Ledamot: Hans Hermansson (nyval) Ledamot: Robert Kalsås (nyval) Suppleant styrelseledamöter: Jonas Carlsson (omval) Kristofer Lidberg (nyval) Revisor: Carl-Göran Grönvik (omval) Revisorssuppleant: Hans J Pettersson (nyval) Valnämnd Ledamot: Håkan Jansson (ett år kvar) Ledamot: Daniel Asp (nyval) Suppleant valnämnd: Kjell Sundlin (ett år kvar) och byggbranschen har framför sig. Arbetet med att få bukt på fusket för att främja en sund konkurrens och säker arbetsmiljö är en av de största. En stor utmaning för BI är att gå igenom sina många medlemmar och få en uppfattning av vilka av dem som klarar av deras nya och tuffare medlemkrav. – Ska vi sticka ut och vara tuffa i debatten och hävda att vi jobbar för sund konkurrens så måste vi säkerställa att de vi har hos oss som medlemmar följer våra egna kriterier, säger Catharina Elmsäter-Svärd. När det gäller säkerheten har BIs förbundsstyrelse tagit ett beslut om att vi i Sverige behöver ha en träningsanläggning där man med riktiga företag och riktig utrustning kan träna på riktigt. Nu ser det ut som att den kommer att hamna någonstans i Arlanda-trakten. Text och bild: Daniel Pernikliski STÄLLNINGSAKTUELLT 11

[close]

p. 12



[close]

p. 13

GDPR berör alla Vid det här laget har nog ingen missat GDPR (General Data Protection Regulation). Den nya, betydligt strängare, dataskyddsförordningen som trädde i kraft 25/5 - 2018. Den ersatte PUL och innebär en rad stora förändringar för alla företag. För att kraftigt förenkla det kan man säga att alla som behandlar personuppgifter måste ha en glasklar anledning till varför. ”Äh, lika bra att ta adressen också, den kan säkert komma till användning i framtiden” må ha fungerat med PUL men med GDPR är det ett rungande NEJ! För att det ska räknas som att man behandlar personuppgifter krävs väldigt lite. Det är ingenting som bara berör myndigheter och stora företag, utan i princip behandlar man personuppgifter så fort man använder dem i något sammanhang. På vilket sätt man använder dem avgör vilken roll man har, om man är personuppgiftsansvarig eller personuppgiftsbiträde. De olika rollerna har olika ansvar, och beroende på hur uppgifterna används kan man behöva upprätta kontrakt mellan företagen. En personuppgift är allt som kan kopplas till en person. Utöver det uppenbara är det bilder, adresser, telefonnummer och så vidare. Även mejlkorgen anses vara ett personuppgiftsregister. Man måste ha sett till så att företaget behandlar personuppgifterna på rätt sätt (även de interna). Varför samlar ni in de uppgifter ni samlar in? Finns det lagligt stöd för det? Hur ser rutinerna ut? Raderar ni kontinuerligt personuppgifter ni inte längre behöver? Vet ni om vilken information ni har och hur den ska skyddas? Om ni skulle råka ut för ett intrång eller läckage av uppgifter, vet ni då hur man gör en incidentrapport och en anmälan till dataskyddsinspektionen? Vilka samarbetspartners behöver ni upprätta ett avtal med? Har ni en hemsida som innehåller personuppgifter? Om man bryter mot GDPR riskerar man mycket stora sanktionsavgifter (upp till 4% av årsomsättningen). Men den allmänna uppfattningen verkar vara att i bör- jan går man säker så länge man kan visa att man faktiskt arbetar aktivt med frågorna. Eftersom varje situation är unik är det svårt att säga generellt vilka regler gäller, och det är fortfarande väldigt oklart hur många av reglerna kommer att tolkas. Då GDPR inte är någon branschspecifik fråga kommer inte STIB att tillhandahålla mallar på exempelvis personuppgiftsbiträdesavtal och checklistor, eller rådgivning om företagens anpassning av sin verksamhet till GDPR. Därför är det väldigt viktigt att ni läser på om vilka regler som gäller för just ert företag. Skulle branschspecifika frågor dyka upp kommer STIB givetvis att hantera dem. Nedan finns några länkar till bra information om GDPR. STIB har sammanställt information om GDPR och hur det behandlas inom företaget. En modifiering av informationen från Sveriges Byggindustrier: http://old.stallningsakademin.se/wp-content/uploads/gdpr-nyhetsbrev.pdf Svenskt Näringsliv har tagit fram en vägledning för företag: https://www.svensktnaringsliv.se/fragor/digita- lisering/foretagen-och-dataskyddsforordningen- nya-regler-for-hantering-av_670508.html Det finns även mycket information på Datainspektionens hemsida: https://www.datainspekt- ionen.se/, som bl.a. länkar till en guide för små- företagare: https://www.datainspekt- ionen.se/dataskyddsreformen/for-foretagare/ Vidare går det bra att läsa själva Dataskyddsförordningen på flertalet olika språk via Europiska Unionens officiella tidning, http://eur- lex.europa.eu/legal-con- tent/SV/TXT/?uri=CELEX:32016R0679. Text: Daniel Pernikliski Bild: Svenskt Näringsliv STÄLLNINGSAKTUELLT 13

[close]

p. 14

14 STÄLLNINGSAKTUELLT YRKES-SM skap för de praktiska STIBs monter under yrkes-SM i Uppsala i april var inget mindre än en dundersuccé. Från morgon till kväll ringlade sig köerna långa. Målet var att få ungdomar nyfikna på ställningsbyggaryrket. För första gången någonsin deltog STIB i Yrkes-SM – ett evenemang för gymnasieungdomar. STIB var inte där som tävlande yrke, men för att representera och marknadsföra ställningsbyggaryrket. Tillsammans med Plusmontage AB och med hjälp av lånat material från Layher AB byggdes ett sju meter högt torn, där deltagarna fick tävla i att stapla läskbackar så högt som möjligt. Deltagarna bar selar och var fästa i två säkerhetslinor, material som Fallsafe AB hade lånat ut. De som klarade av att stapla hela vägen vann två biobiljetter var. som köade för att själva få delta, utan även åskådare. På ställningstornets ena sida hade Layher AB sponsrat med en storbildsskärm, där filmer om ställningsbyggaryrket rullade. Yrkes-SM är en satsning som anordnas vartannat år och besöks av 20-tusentals människor. Syftet är att öka intresset och statusen för de praktiska yrkena och initiativtagarna är Svenskt Näringsliv, LO, Skolverket, Regeringskansliet och Myndigheten för yrkeshögskolan. Antalet ansökningar till praktiska yrken har minskat Ofta var deltagarna så fokuserade av att stapla att det delvis tog bort deras höjdrädsla. Maximalt kunde man stapla 23 stycken, till en höjd av fem och en halv meter, vilket utgjorde ett otroligt vingligt torn. Ändå var det överraskande många som klarade att stapla hela vägen, och en av lärdomarna som drogs det här året var att tornet ska byggas ännu högre nästa gång. Det var en hel del som förmodligen hade klarat av att stapla några till, så STIB vill skruva åt svårighetsgraden något. Svårt var det hur som helst även denna gång och många föll redan efter någon meter. Ofta var deltagarna så fokuserade av att stapla att det delvis tog bort deras höjdrädsla. Men överraskande många av dem som staplade högt blev förvånade när det gick upp för dem att enda sättet att ta sig ner var att kasta sig ut i luften och låta sig firas ner av linan i blocket. Färden ner var visserligen väldigt mjuk och smidig, men minspelet hos många avslöjade en hård inre kamp dessförinnan. Hela tiden, från morgon till kväll, var det aktivitet i STIBs monter. Inte bara folk ordentligt de senaste åren, trots att arbetsutsikten för många av yrkena har varit bra. Tidigare års Yrkes-SM har visat att den här sortens evenemang ökar intresset. Förutom alla de yrken man tävlade i fanns många av de övriga representerade med uppvisningsmontrar, där man introducerades i yrket och fick pröva på olika moment. Inomhus ägde allt rum i två stora mässhallar, men även utomhus var det full aktivitet. I vissa yrken är tävlingsgrenarna så populära att man tvingas kvala för att få delta under mässhelgen, medan andra yrken har så få deltagare att det nätt och jämt går att tävla. Vinnarna i varje yrke sätts ihop till ett yrkeslandslag som får representera Sverige i tävlingar utomlands. Text och Bild: Daniel Pernikliski

[close]

p. 15

par intresse a yrkena

[close]

Comments

no comments yet