Berättarministeriets magasin

 

Embed or link this publication

Description

Nummer #1 2018

Popular Pages


p. 1

01 18 Berätta!Berättarministeriets om engagemang och volontärskap

[close]

p. 2

AAstrid Lindgren talade varje dag med sina systrar Ingegerd och Stina och varje samtal började med orden ”döden, dö­ den”, som för att sätta livet i perspektiv. Men också som en påminnelse om att göra det bästa av livet då det är ändligt. Meningen med livet är en högst personlig fråga och var och en får bli salig på sitt sätt så länge det är inom lagens ramar och inte skadar andra. Familj och andra meningsful­ la relationer är avgörande för ett gott liv. Det är i mötet med andra som vi byggs, formas och utvecklas. Men ett demokratiskt och öppet samhälle kräver att vi kan tänka och ta ansvar bortom den första kretsen. Att vi känner tillit och gemenskap med främlingen på gatan. Det är i samhällsnyttan som jag alltid kommer att söka en roll och uppgift. Att ha ett uppdrag större än mig själv ger mening i vardagen och motiverar mig att utvecklas. Genom att tjäna och verka för det demokratiska samhället kan jag bidra till att skapa förutsättningar för ett gott liv för mina barn och barnbarn, men även för andras. Det är i vår handling gentemot och för främlingen vi prövas och stärker oss själva som människor. Att ge en främling, någon annans barn det dyrbaraste vi har – tid – är en gärning som skapar tillit, mening och hopp. Ett samhälle är vi alla, tillsammans. Många söker sig till volontärskap med vetskap om att vi genomgår svåra tider och att tiden framför oss inte indikerar en vändning. Vi behöver varandra mer än någonsin. Välkommen som volontär på Berättarministeriet. DILSA DEMIRBAG-STEN, VERKSAMHETSANSVARIG ”Det är i vår handling gentemot och för främlingen vi prövas och stärker oss själva som människor.” 2 BERÄTTARMINISTERIETS MAGASIN

[close]

p. 3

01 18 innehåll │ 2 dilsa demirbag-sten: ”vi behöver varandra mer än någonsin” 3 innehåll │ 4 det här är berättarministeriet │ 5 så funkar volontärskapet 6 volontären ulf wickbom tar barnens fantasi på allvar │ 8 läraren anna rydberg: närvarande vuxna är ovärderliga för barns lärande 9 från folkrörelse till företagsförmån – engagemang i en ny tid 14 8-åriga botond löser berättarministeriet-mysterier │ 16 häng med till göteborg – engagemanget sitter i väggarna │ 18 huvudpartner per josefsson: ”vi människor är gjorda för att hjälpa varandra” │ 19 tack 6 9 14 KOM OCH SÄG HEJ I VÅRA SOCIALA MEDIER! HÄR FINNS VI: @berattarministeriet @berattarministeriet @BerattarMin NUMMER 1 2018 Berättarministeriet  Berättarministeriet 3

[close]

p. 4

om oss Det här är Berättarministeriet Första mötet med Berättarministeriet sker i Alien Superm­ arket, en ­interaktiv del i programmet som väcker kreativitet. Stiftelsen Berättarministeriet finns för att ­bidra till lösningen på ett samhällsproblem. Allt fler barn lämnar grundskolan utan g­ ymnasiebehörighet. Det vill vi ändra på. Vi tror att vägen till lärande går via lust, kreativitet och kritiskt tänkande. Genom att erbjuda pedagogiska program som fokuserar på interaktivitet och storytelling vill vi vara ett stöd för lärare och elever i områden med hög arbetslöshet. sagt om berättarministeriets arbete Varje dag kommer skolklasser till oss i Södertälje, Husby och Hagsätra i Stockholm och Gamlestaden i Göteborg för att upptäcka hur roligt det är att läsa och skriva. Barn kan redan mycket! Och de ställer ibland riktigt bra frågor som jag måste funde­ ra länge på. Man lär sig fak­ tiskt mycket själv också som volontär. – Maram, volontär på Ber­ ättarm­ inisteriet i Södertälje Med fler barn som känner sig trygga i det svenska språket uppnår vi ett samhälle där fler blir delaktiga och kan göra sina röster hörda. Det är avgörande för vår demokrati. Vill du vara med oss i detta? Vi behöver dig – välkommen som volontär! Jag älskar att komma hit för man vet att ni vuxna vill vara här. – Barn på besök på Berättarministeriet i Södertälje 4 Varje lärare och klass borde ta tillfälle att besöka Berättarmini­ steriet. Det är ett sätt att inspireras vidare i både skrivandet och arbetet man gör i skolan. – Lärare efter besök på Berättarministeriet i Södertälje Jag har fått idéer som jag kommer använda i min undervisning. Mina elever har annars svårt att använda sin fantasi, men nu tror jag att mil­ jön inspirerade dem. – Lärare efter besök på Berättarministeriet i Hagsätra Kan man inte få stanna kvar här? Jag skulle vilja stanna och sova över. – Barn på besök på Berättarministeriet i Husby BERÄTTARMINISTERIETS MAGASIN

[close]

p. 5

volontärskapet Så funkar det Att vara volontär på Berättar­ ministeriet är ett enkelt men oerhört viktigt uppdrag. Som volontär arbetar du sida vid sida med våra medarbetare. Tillsammans tar ni emot skolklasser med barn i åldrarna 8–12 år. Vi söker volontärer som vill hjälpa oss att p­ eppa, inspirera och stärka barnens själv­ känsla. Tillsammans kan vi ge fler barn möjlighet att upptäcka språkets kraft. Vad gör man som volontär på Berättarministeriet? Varje förmiddag genomför vi pedagogiska ­program för skolklasser som kommer oss. Som volontär deltar du i dessa och är en närvarande vuxen för barnen – en vuxen som visar intresse för varje barns fantasi och berättelser. Vem passar som volontär? Vi söker dig som är samhällsengagerad, tycker om att interagera med barn och har möjlighet att vara med på volontärpass under dagtid. Du måste vara minst 18 år för att få vara volontär hos oss. Här finns vi Läs mer och registrera dig på berattarministeriet. se/bli-volontar Så blir du volontär! Södertälje Berättarministeriet i Södertälje ligger centralt i Lunagallerian. Från Stockholm till Södertälje kan du till exempel ta pendeltåg från T-centralen (restid 43 minuter). Husby Berättarministeriet i Husby ligger precis bredvid biblioteket i Husby centrum. Hit tar du dig med tunnelbanas blå linje 11 från T-centralen (restid 19 minuter). Hagsätra På Hagsätra torg, bredvid biblioteket, ligger Berättarministeriet i Hagsätra. Dit tar du dig enklast med grön linje 19 söderut från T-centralen (restid 29 minuter). Göteborg I Göteborg finns vi på Gamlestadsvägen 3A som nås via spårvagn 4, 6, 7, 8, 9 och 11. Gamlestadstorget är närmsta hållplats. 1. Registrera dig och anmäl dig till grundutbildningen via vår hemsida www.berattarministeriet. se/bli-volontar 2. Begär ett utdrag från polisens belastningsregister 3. Läs och skriv under våra etiska riktlinjer 4. Efter genomförd utbildning bokar vi in dig på dina två första volontärpass. NUMMER 1 2018  5

[close]

p. 6

möt volontären ulf wickbom Varför bli volontär? Journalisten Ulf Wickbom har fortsatt att jobba med ord även efter pensionen. Som volontär på Berättarministeriet förenar han intresset för skrivande med sitt samhällsengagemang. Vi följde med honom på ett volontärpass i Södertälje. Ulf Wickbom kliver in på Berättarministeriet i Södertälje och morsar genast på volontärsamordnare Gia Arvanito­ poulou. Ulf har blivit stammis och kommer till Berättar­ ministeriet i snitt en gång i veckan för att vara med under aktiviteten med barnen. Gia minns att han var ivrig från första stund. – Jag tror att du bokade in dig på sju pass direkt. Och att du under en onsdag kom både förmiddag och eftermiddag och däremellan passade du på att gå till badhuset och simma. – Ja, jag fastnade direkt. Metoden som vi använder med barnen är så genomtänkt och volontäruppdraget är så tydligt så jag vet precis vad jag ska göra. Dessutom finns en frihet, man behöver inte binda upp sig. Men egentligen är jag ju bara här för att fylla manskvoten, lägger Ulf till och blinkar skämtsamt. Stämningen är uppsluppen. Fler volontärer ansluter, hälsar och kramas. Karin Holmström är där för första gången och välkomnas av dem som redan är varma i volontärkläderna. Och visst ligger det något i det där med manskvoten. Runt bordet där det inledande volontärsamta­ let äger rum sitter sju kvinnor och så Ulf. Ulf har som vanligt tagit tunnelbana och pendeltåg från Östermalm där han bor och åkt en dryg timme för att komma till Södertälje. I dag är det en årskurs 2 från Södertälje Friskola som ska vara med om ”Redaktör Schwartz bokutgivning” – en aktivitet där medarbetarna på bokförlaget Berättarmini­ steriet behöver barnens hjälp att skriva en riktigt fan­ tasifull berättelse och på så sätt göra chefen, den buttra redaktör Schwartz, nöjd. Ulf är tidigt ute i butiken för utomjordingar som är det för­ sta som möter barnen när de kommer till Berättarministeriet. – Barnen ska känna att de är efterlängtande, säger han innan han sätter på sig en tankeöverföringshjälm och ulf wickbom ”Det är viktigt att synliggöra godhet i en värld där ondskan blir allt mer synlig.” 6 BERÄTTARMINISTERIETS MAGASIN

[close]

p. 7

”Jag tror att vi ofta underskattar betydelsen av att barn möter vuxna som tror på dem, vill dem väl och värderar deras fantasi”, säger Ulf Wickbom. vinkar till barnen genom skyltfönstret. När övningen sätter igång märks det ännu tydligare att Ulf trivs bland barnen och att de trivs med honom. Han pratar och skojar, tar initiativ till spontana applåder och är nyfiken på barnens berättelser. Under den gemensamma övningen är han rösträknare, vilket betyder att han håller koll på rösterna när barnen röstar fram komponenterna i sin berättelse; huvudkaraktär, bästa kompis, miljö, hög­ sta önskan och hinder. Sedan är det dags för individuellt skrivande och Ulf slår sig ner vid ett bord med fem barn tillsammans med volontären Christina Olmås Ahlin. Vux­ entätheten är viktig för att alla barn ska bli sedda. Barnen kring Ulf och Christinas bord kommer snabbt igång med skrivandet. Full koncentration råder. ”Vad bra det går hörrni!” utbrister Ulf. – Jag tror att vi ofta underskattar betydelsen av att barn möter vuxna som tror på dem, vill dem väl och värderar deras fantasi. Jag minns själv hur viktigt det var att andra vuxna utanför familjen brydde sig om mig som liten. Det vill jag ge vidare till barnen som jag möter på Berättarmi­ nisteriet, säger han. Även om mötet med barnen är det centrala för Ulf, ser han volontärskapet i ett större perspektiv. – Det är viktigt att synliggöra godhet i en värld där ond­ skan blir allt mer synlig. Jag tror att vi alla kan vara med och göra världen bättre. Och om vi ska prata lite högtidligt tror jag att det är viktigt att slå vakt om medborgarskapet. Vi människor är beroende av varandra. Ett starkt civilsam­ hälle är ovärderligt för oss alla. Efter skrivandet vid småborden är det dags för barnen att återsamlas i den stora gruppen och läsa upp sina berät­ telser för varandra. Sedan är det dags att vinka av barnen och samlas runt kaffebordet för att reflektera kring dagens övning. Ulf gillar gemenskapen som uppstår bland volontärerna. – Direkt när man kommer in här känner man: ”poff, vilken energi”. Det här är en professionell form av volontär­ skap och det blir en härlig arbetsgemenskap mellan oss. Jag är inte så bra på att umgås med människor, men jag gillar att göra saker tillsammans med andra. När Ulf en kvart senare ska åka hemåt konstaterar han att det ännu en gång varit en bra dag på Berättarministe­ riet. Han känner att han åstadkommit något. Nu ska han vidare. Sagoberättande för de många barnbarnen, löp­ träning inför långdistanslopp och skrivande för t­ idningen Barometern tar också tid. Men att komma till Berättar­ ministeriet är prioriterat. – Jag gillar skapandeprocessen och att se barnens ­utveckling. Det vill jag inte vara utan.  /Text: Malina Abrahamsson  Foto: Kate Gabor NUMMER 1 2018  7

[close]

p. 8

intervju med anna rydberg, engagerad pedagog Närvarande vuxna ovärderliga för barns lärande Lågstadieläraren Anna Rydberg brinner för sitt arbete. I 18 år har hon undervisat på Husbygårdsskolan i Husby i Stockholm och flera gånger har hon tagit med sina elever till Berättarministeriet. ”De många vuxna på plats gör att alla elever blir sedda”, säger hon. anna rydberg Under alla skolprogram på Berättarminis­ teriet medverkar två anställda och minst fyra volontärer. Målet är att det inte ska gå mer än fem barn på varje vuxen. – Att så många vuxna är på plats gör att alla elever blir uppmärksammade och kommer till tals. När eleverna under övningen skrev individuellt vid borden fanns vuxna vid varje bord som intresserade sig för barnens tankar och berättelser, berättar Anna. Anna Rydberg har lång erfarenhet av att arbeta med språk. Hon är oroad över att språk­ kunskaperna sjunker hos barn och unga och ser det som ett direkt hot mot demokratin. Om barnen inte förstår vad de läser har de ingen chans att ta till sig olika åsikter och värdera vad som är viktigt, resonerar hon. På Husbygårdsskolan arbetar man på flera sätt för att skapa lust för läsande och skrivan­ de. En viktig del är att göra språk och littera­ tur tillgängligt och under senaste veckan har alla pedagoger medvetet burit med sig en bok i korridorerna. – Att som vuxen visa att man läser och tycker att det är intressant är oerhört viktigt. Vi vet att vuxna läser mindre och mindre och då är det naturligt för barnen att tänka: varför ska jag läsa om mamma och pappa eller mina lärare inte gör det? Att eleverna på Husbygårdsskolan får besö­ ka Berättarministeriet är ett komplement till den ordinarie undervisningen. Anna Rydberg berättar att besöken bidragit till elevernas nyfikenhet att läsa och skriva. Närvaron av många vuxna tror hon är avgörande. – På Berättarministeriet finns många ­vuxna som visar ett genuint intresse för b­ arnen och deras lärande, vuxna som lyssnar och vill att barnen ska utvecklas. För barnen är det superviktigt. Dessutom får de träffa vuxna som de kanske inte annars möter. Att få olika typer av förebilder är viktigt både nu och för barnens framtid.   /Text: Malina Abrahamsson  Foto: Karl Gabor 8 BERÄTTARMINISTERIETS MAGASIN

[close]

p. 9

Engagemang i en ny tid Det har aldrig varit enklare att göra skillnad. Föreningsliv och folkrörelser har format Sverige och än i dag sjuder engagemanget – om än på ett nytt sätt. NUMMER 1 2018  9

[close]

p. 10

Att utan betalning göra insatser för sina med­ sorts allmän oro att vi inte skulle engagera oss som människor har en lång tradition i Sverige. Redan förut, men det finns inga empiriska bevis för att under 1850-talet bidrog de stora folkrörelser­ det är sant. Det traditionella medlemskapet är na – arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen och fortfarande dominerande och det som påverkar frikyrkorörelsen – till demokratisering och till vårt samhälle långsiktigt. I media pratar att lyfta Sverige ur fattigdom. man ibland om nya sociala rörelser, men Hösten 2015 stod Sverige inför en annan deras inverkan är marginell i det stora hela, typ av utmaning när tusentals flyktingar säger han. sökte skydd från krigets fasor. Institutioner­ Författaren Per Grankvist har också in­ na var illa förberedda, men folket slöt upp. På tresserat sig för ideellt engagemang och skrivit gräsrotsnivå formades rörelser av människor som tog sig till tågstationerna och visade omsorg om de Lars Trägårdh. boken ”Engagemang – B­ atman, Putnam och jag” utifrån individens perspektiv. människor som kom; bredde smörgåsar, delade ut hygien­ artiklar och erbjöd varma kläder. Eldsjälar öppnade tempo­ rära flyktingboenden och hela Sverige skramlade. Moralisk skyldighet att bry sig om medmänniskan Arvet från folkrörelserna lever kvar och idealet om den en­ De flesta som engagerar sig ideellt gör det för att de vill hjälpa andra människor och på så sätt förbättra samhället. gagerade medborgaren som tar ansvar för andras behov är fortfarande starkt hos gemene svensk. Hälften av alla som engagerar sig uppger att det är en moralisk skyldighet att arbeta ideellt och många har föräldrar som varit förenings­ aktiva, enligt den stora befolkningsstudien ”Folk i rörelse – medborgerligt engagemang 1992–2014” från Ersta Sköndal högskola. Enligt samma studie arbetar 53 procent av svenskarna regelbundet ideellt. Internationellt sett är det en hög siffra. Dessutom är insatserna fler än vad som syns i statistiken eftersom många engagerar sig i flera olika verksamheter. En majoritet av alla som engagerar sig är män, vilket för­ klaras av att idrottsrörelsen lockar många av dem. Inom forskningen har man länge förutspått att indi­ vidualismen i kombination med ökad sekularisering och mindre tilltro till den institutionaliserade politiken skulle leda till ett minskat ideellt engagemang, men så är inte fallet. Lars Trägårdh är professor i historia vid Ersta Sköndal högskola och har i sin forskning särskilt fokuserat på civilsamhället. – Ända sedan 90-talet har vi sett ett stabilt engage­ mang med högt deltagande i civilsamhället. Det finns en 10 BERÄTTARMINISTERIETS MAGASIN

[close]

p. 11

”Det finns en sorts allmän oro att vi inte skulle engagera oss som förut, men det finns inga empiriska bevis för att det är sant.” Lars Trägårdh, professor i historia vid Ersta Sköndal högskola – Vi ser fler nya sätt som folk engagerar sig, både i och utanför den ideella föreningens form. Att äta en lunch med någon från ett annat land och på en timme försöka förklara hur den svenska arbetsmarknaden funkar är också ett engagemang. Att delta i aktiviteter av Berättarministeriet en annan. Ingen är bättre än någon annan, säger han. Ett snyggt cv ingen drivkraft Varje år gör Volontärbyrån en undersökning bland dem som hittar volontäruppdrag via deras tjänst och frågar bland annat vad som får människor att engage­ ra sig. Majoriteten svarar att de vill hjälpa och stödja andra människor och på så sätt förbättra samhället, men många lyfter också att de vill utvecklas som personer och få ett mer meningsfullt liv. Färre än fyra av tio säger att de engagerar sig för att få meriter till sitt cv. – Drivkrafterna skiljer sig helt och hål­ let från person till person. Allt engagemang är Per Grankvist. ­individuellt och det gör att folk kan ha helt olika drivkrafter fast de gör samma typ av uppdrag. Det kan NUMMER 1 2018  11

[close]

p. 12

”När barn blir inspirerade så är ingenting omöjligt och det är det jag tar med mig efter varje volontärpass.” Johan Windahl, vd på Søder Reklambyrå och volontär på Berättarministeriet handla om att man ser att man gör nytta, eller att man blir är vd på Søder Reklambyrå och som tar av sin arbetstid för uppskattad, eller att man längtar efter gemenskap, berät­ att åka till Berättarministeriet i Husby. tar Per Grankvist. – Att lösa problem innan de uppstår och ha kul samtidigt, det är Berättarministeriet för mig. Volontärarbete som jobbförmån Ett inkluderande, avväpnande och lekfullt Att arbeta ideellt är inte längre något som sätt att få barn att vilja berätta historier människor enbart gör på sin fritid. De senas­ är lika enkelt som det är genialt. Jag är te åren har många företag sneglat mot USA helt övertygad om att varje barn som har där det sedan länge är vanligt att låta medar­ tampats och övertygat redaktör Schwartz får betare volontära på arbetstid. Det är ytterli­ med sig en nyfikenhet och ett självförtroende gare ett steg i det som kallas ”Corporate Social som kommer att påverka deras liv (lite eller Responsiblity” – att ta ansvar för omvärlden och mycket). När barn blir inspirerade så är ingen­ skapa värden utöver den vanliga verksamheten. Johan Windahl. ting omöjligt och det är det jag tar med mig efter Till Berättarministeriet kommer många som volon­ varje volontärpass. tärarbetar på arbetstid. En av dem är Johan Windahl som  / Text: Malina Abrahamsson  Foto: Karl Gabor, Kate Gabor, Sofia Runarsdotter, Anna Hållams och Andreas Duvmo 12 BERÄTTARMINISTERIETS MAGASIN

[close]

p. 13

96% tycker att ideellt engagemang är ett sätt att vara delaktig i samhället. 86% tycker att volontärer bidrar till integration mellan människor. 91% tycker att ideellt engagemang skapar ökad tillit mellan människor. 89% tycker att fler borde engagera sig ideellt. 87% tycker att vara volontär är ett sätt att leva efter och visa sina värderingar. Källa: Volontärbyrån NUMMER 1 2018  13

[close]

p. 14

så säger barnen 8-åriga Botond l­ öser mysterier Vad har en butter redaktör, ett inbrott och en hemlig låda från Egypten gemensamt? Det vet Botond Sárpátki i klass 3A på Östbergaskolan i Älvsjö. Under hösten hjälpte han och hans klasskompisar Berättarministeriet att lösa ett riktigt mysterium. ”Jag brukar inte gilla att skriva, men nu när jag får skriva om inbrott, mysterier och lite läskiga saker gillar jag det.” botond, åk 3 När jag kommer in i klassrummet och berättar att jag är reporter från Berättarministeriets magasin blir jag genast omringad av en hop av barn. Frågorna haglar. – Känner du redaktör Schwartz? – Jobbar Nilla på Berättarministeriet? – Kommer vi få se hur redaktören ser ut? – Ljuger du nu? Barnen är mitt uppe i äventyret med Den mystiska lådan. Efter ett märkligt inbrott på bokförlaget bestämde redaktör N. Schwartz att lådan inte längre var i säkert förvar och undrade om barnen i klass 3A på Östbergaskolan kunde gömma den. Klassen lovade att ta hand om lådan och under hösten har de kommunicerat med redaktören via brev. De har un­ dersökt lådans ursprung, ritat kartor och löst schiffer. En som har fångats av mysteriet är 8-åriga Botond Sárpátki. Han vinkar ivrigt när jag ber barnen berätta om vad som hänt under hösten. – Redaktören kunde inte lösa mysteriet, men vi kunde det, säger han stolt. Elevernas nyfikenhet kittlades från start när filmen om inbrottet kom. Lärare Ida Rådeborn berättar att eleverna insisterat på att få se den om och om igen för att hitta nya ledtrådar. Nästan varje dag har barnen också frågat om det kommit något nytt brev från redaktör Schwartz. När jag är på besök har klassen precis fått ett vykort 14 BERÄTTARMINISTERIETS MAGASIN

[close]

p. 15

från Kiruna och under uppläsningen är de knäpptysta. Redaktören skriver att mysteriet håller på att få en upplös­ ning och barnen välkomnas tillbaka till Berättarministeriet för att få reda på allt. ”Vill ni det?” frågar Ida och barnen svarar med ett rungande ”Jaaaa!”. Botond lyser upp och utbrister: – Jag visste det! Jag visste att vi skulle få komma tillbaka. Om vi inte hade fått det hade jag åkt dit själv och överraskat redaktören. Botond kom till Sverige från Ungern för tre år sedan. I början tyckte han att det var svårt med språket, men sedan bestämde han sig för att lära sig ett nytt ord varje dag. Nu talar han flytande och skrivandet går framåt. – Jag brukar inte gilla att skriva, men nu när jag får skri­ va om inbrott, mysterier och lite läskiga saker gillar jag det. Mysteriet med den hemliga lådan har triggat Botonds lust att lära. Han blev så inspirerad att han hittade på egna mysterier som klasskompisarna fick lösa. – Jag skrev hemliga lappar som jag bad Ida läsa upp för klassen. Till exempel gjorde jag en röd lapp, för röd är min favoritfärg, som jag grävde ner under gungan på skolgår­ den. På en lapp skrev jag att jag älskar ost och gurka och då kom några i klassen på att det var jag. När jag frågar Botond vad han tror kommer hända när de kommer tillbaka till Berättarministeriet visar han mig en liten plastpåse med sand som han sparat. – När jag skakade den mystiska lådan kom det ut sand, så jag vet att lådan är full av sand, säger han. Han har många teorier till varför bovarna är ute efter den mystiska lådan och ibland kommer orden så snabbt att jag har svårt att hänga med. Botond gestikulerar och ögo­ nen glittrar. När jag säger att jag måste gå, hejdar han mig. – Kommer du tillbaka i morgon så att vi kan fortsätta? Det finns mycket mer att berätta!  /Text: Malina Abrahamsson  Foto: Karl Gabor Botond Sárpátki i klass 3A på Östbergaskolan blev så uppslukad av ”Den mystiska lådan” att han skapade egna mysterier som klasskompisarna fick lösa. NUMMER 1 2018  15

[close]

Comments

no comments yet