BM Magasin februari 2016

 

Embed or link this publication

Description

BM Magasin februari 2016

Popular Pages


p. 1

Berättarministeriets Magasin februari 2016 voloBntliär! Samarbete kan vända negativa skolresultat /sid 3 Näringslivet stödjer Berättarministeriet /sid 5 Succé för vår första lärar­ konferens /sid 12

[close]

p. 2

DILSA DEMIRBAG-STEN VERKSAMHETSANSVARIG BERÄTTARMINISTERIET – Arvet av fattigdom går att bryta genom en bra och k­ ostnadsfri skola Vi växer så det knakar! År 2011 slog vi upp portarna till vår första skrivarverkstad, i Luna Kulturhus i Södertälje. Två år senare var det dags för Järva att få en egen skrivarverkstad. Den ligger i Husby Centrum, intill biblioteket. Berättarministeriets tredje skrivarverkstad, som ligger i Hagsätra centrum, invigdes i april 2015. FOTO OMSLAG: LIESELOTTE VAN DER MEIJS 2 FOTO: KARL GABOR SKILLNADERNA MELLAN OLIKA SKOLOR MEN ÄVEN MELLAN KLASSERNA ÖKAR. Barnens socioekonomiska bakgrund blir allt mer avgörande för deras skolresultat och fram­ tid. De som har det sämst ställt får det allt svårare att göra en klassresa. Detta samtidigt som skillnaderna mellan dem som har eller inte har arbete ökar. Om individen känner att hon kan på­verka sin framtid genom att skaffa utbildning och ta egna initiativ ökar också hennes lojalitet mot samhället och känslan av att tillhöra en gemenskap. Arvet av fattigdom går att bryta genom en bra och kostnadsfri skola. Tre generat­ ioner svenskar kunde efter andra världskriget göra en klassresa som tog statarbarnen till universiteten. Vi som kom som flyktingar eller arbets­ kraft till Sverige kunde, tack vare en bra grund- och gymnasieskola, göra det som många infödda svenskar redan hade gjort; komma in på landets universitet och hög­ skolor och genom studier skapa oss en mer värdig och upplyst tillvaro. Det anstår inte en demokrati som Sverige att överge de barn som behöver samhällets insatser och engagemang mest. Våra barns utbildning är skolans ansvar men bör vara allas prioritet. Lärarn­ a i dag måste hantera flera sam­ hällsutmaningar i klassrummet – inte minst bostadssegregationen som kedjar fast barnen vid föräldrarnas socioekono­ miska förutsättningar. De alarmerande skillnaderna mellan olika skolor borde få många att känna sig manade att ta ansvar. Genom att säkra en bra skola och stötta lärarna att göra sitt bästa investerar vi i en trygg och stabil utveckling för Sverige. Ett sätt att bidra som privatperson är att bli volontär på Berättarministeriet. Barnen behöver dig.

[close]

p. 3

– Samarbete kan vända negativa skolresultat MAGNUS OSKARSSON PROJEKTLEDARE PISA I SVERIGE FOTO: PRIVAT Det har knappast undgått någon att kurvan för svenska elevers resultatutveckling i skolan pekar kraftigt neråt. De svenska eleverna har inte presterat sämre sedan 2000 då mätningen startade. I dag ligger Sverige under OECDgenom­snittet på alla områden. – Trots att vi dubbelkollade resultaten kom vi fram till att de stämde. Vi hade hoppats och trott på bättre resultat, säger Magnus Oskarsson, projektledare för PISA i Sverige. Magnus menar att det förmodligen finns flera förklaringar till de sjunkande svenska skolresultaten. – Något som OECD ­uppmärksamm­ ade i sin rapport är att skolor med goda skolresultat har lättare att rekrytera bra lärare. Skolor med dåliga resultat har det tuffare. Välutbildade lärare söker sig helt enkelt inte till de skolor där de behövs mest. PISA-undersökningen konstaterar att svenska 15-åringar lärt sig mindre än för tre, sex, nio och 12 år sedan. När det tex gäller läsförståelse har bara tre OECD-länder sämre resultat än Sverige. – Elever med goda hemförhållanden och stöd hemifrån presterar bättre, men som helhet är vår bedömning att ­skolan inte riktigt når fram till eleverna. Antalet elever med sen ankomst har ökat och även antalet som tycker att skolan är meningslös. OECD rekommenderar därför att svensk skola fokuserar mer på att träna elever att ha ett öppet sinne inför nya situationer, våga tvivla och ifråga­ sätta. Skolverket understryker vikten av undervisning av hög kvalitet och att lärarna måste få tillräckligt med tid för förberedelser. Magnus Oskarsson menar att ett sätt att vända den negativa trenden är att blanda klasser och elever. – Det finns stöd i forskningen att det gynnar alla elever om man blandar hög- och lågpresterande i samma klass. Duktiga elever hjälper till att höja nivån i klassrummet, vilket kan garantera en högre kvalitet för samtliga elever. Förutom stat och kommun, bör ideella krafter som till exempel Berättarmini­ steriet, Läxhjälpen och Mattecentrum också gå samman för att hjälpa skolan att vända skutan? – Det behövs mer samarbete mellan skolor och mellan lärare och där kan alla hjälpas åt. I stället för konkurrens och kontroll behövs samarbete och support. ✎ Av Colette van Luik PISA är en internationell studie som undersöker i vilken grad utbildningssystemet bidrar till att femtonåriga elever är rustade att möta framtiden. Elevernas förmågor undersöks inom tre kunskapsområden: matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Studien genomförs vart tredje år. 3

[close]

p. 4

NAMN: Robin Karlsson-Ax. BOR: Södertälje. FAMILJ: Pojkvän i Visby. GÖR: Studerar bild och formgivning. ÅLDER: 21 INTRESSEN: Litteratur, kultur, politik och hundar. Vad har BM-debutant betytt för dig? – Bm-debutant har betytt extremt mycket för mig. Tack vare det har jag fått upp ögonen för vad jag själv kan göra med mitt skrivande. Om du fick vara en påhittad litterär karaktär, vem skulle du vilja vara? – Om jag fick vara en påhittad litterär karaktär skulle jag vara Lotta Månsson från ­Merri Viks böcker om Lotta. FOTO: MALCOLM FALLENIUS 4 Redaktionen Berättarministeriets Magasin Reportrar: Robin Karlsson-Ax och Clearita Kendirijan är publicerade författare. De deltog i BM-debutant, en årligt återkom­ mande författarskola då 10 ungdomar från Södertälje, Järva och Hagsätra med omnejd får skriva en novell och jobba tillsammans med professionella redaktörer. Deras alster sammanställs sedan i en novell­ samling som ges ut av Berättarministeriet i samarbete med Forum Bokförlag. Redaktör: Colette van Luik Korrektur: Gunilla Forsberg NAMN: Clearita Kendirijan. BOR: Södertälje. FAMILJ: Pappa, mamma och mina nära vänner. GÖR: Pluggar, skriver och mest av allt stressar. ÅLDER: 17 INTRESSEN: Allting egentligen. Böcker, politik, skrivande, media, konst och musik. Vad har BM-debutant betytt för dig? – Allting. Utan Berättarminis­ teriet skulle jag aldrig ha fått alla fantas­ tiska möjligheter jag har fått i dag eller fått vara med och arbeta och påverka redan som ung. Viktigast är också alla hjältar jag har fått lära känna via Berättarministeriet, människor som värdesätter det jag vill säga och ger mig ett medium att sprida det vidare i. Om du fick vara en påhittad litterär karaktär, vem skulle du vilja vara? – Om jag måste välja skulle jag helst vilja vara Daenerys T­ argaryen från fantasy-serien Game of Thrones. Hon är en stark, ung drottning som tror på sig själv, slår sig fri ifrån ­allas förväntningar och lyckas e­ rövra länder, befria en massa ­slavar och sträva efter rättvisa.

[close]

p. 5

– Är man entrep­ renör är man lite av en världs­förbättrare ✎ Robin Karlsson-Ax De är välkända entreprenörer och finansmän men har också ett stort e­ ngagemang för barn och unga. För dem är det självklart att stödja en ideell organisation som Berättar­ ministeriet för att fler unga ska våga närma sig det skrivna ordet. – Utan kultur, konst och litteratur skulle vi ha ett mycket fattigt samhälle, menar entreprenören Sven Hagströmer, som också är ordförande i Hagströmerbiblio­ tekets vänförening vid Karolinska insti­ tutet och en passionerad boksamlare. – Är man entreprenör, är man något av en världsförbättrare, säger Sven och fortsätter: NAMN: Sven Hagströmer. ÅLDER: 72 år. FAMILJ: Fru och fem barn. GÖR: Entreprenör. Grundare av Avanza bank och Berättarministeriet. NAMN: Robert Weil. ÅLDER: 67 år. FAMILJ: Sambo och tre barn. GÖR: Finansman. Grundare av ­Proventus, Familjen Robert Weils Stiftelse och Berättar­ministeriet. FOTO: MALCOLM FALLENIUS – Som samhället ser ut i dag, är språk och jobb ett ”id-kort”. Berättarminis­ teriet är därför viktigt eftersom man arbetar med att utveckla barn och ungas fantasi och skrivande. Varför ville du vara med och dra i gång Berättarministeriet? – Det visade sig att ett liknande projekt i USA, 826, fungerat mycket bra. Jag har ett valspråk: ”Copy with pride”. Om det fungerar i USA, finns det stor chans att det fungerar bra även i Sverige. Finansmannen Robert Weils föräldrar kom till Sverige som flyktingar undan nazismens Tyskland. Hans bakgrund har gett honom möjlighet att se på o­ mvärlden från en annan utgångspunkt. Med tiden blev han framgångsrik i affärsvärlden som grundare och ägare av investmentbolaget Proventus AB och ordförande i Familjen Robert Weils Stiftelse. När fröet till Berättarministeriet såddes år 2006 var Robert Weil en nyckelperson. En grupp bestående av akademiker, kulturarbetare och politi­ ker samlades för att diskutera det nya kulturella landskap med ökade klass­ klyftor, segregation och utanförskap som växte fram i Europa. Så småningom föddes idén att mot­ verka utanförskapet genom att hjälpa barn och unga i utsatta områden att lära sig behärska det skrivna ordet. Detta ledde till Berättarministeriet som det ser ut i dag. ❂ ”Berättarministeriet är viktigt eftersom man arbetar med att utveckla barns och ungas fantasi och skrivande.” 5

[close]

p. 6

Så finansieras Berättarministeriet  ✎ Av Dilsa Demirbag-Sten BERÄTTARMINISTERIET Näringslivet, ­kommunerna och ideella volontärer s­ amverkar för att säkerställa Berättarministeriets verksamhet och bidrar till att nya skrivarverkstäder startas. Näringsliv Offentliga sektorn Ideella sektorn Berättarministeriet vilar på tre sekto­ rer som speglar samhället och är lika avgörande för stiftelsen: näringslivet, det offentliga och det ideella. De skapar och kultiverar olika drivkrafter, kompe­ tenser och nätverk. Dagens utmaningar är globala och rör sig över alla nations­ gränser, discipliner och sektorer. Vi behöver samarbeta för att kunna möta utmaningarna långsiktigt och konstruktivt. Berättarministeriet bygger på en samverkansmodell. Näringslivet säkrar långsiktighet genom rörligt kapital. Det offentliga, i form av kommunerna, ger oss mandat och förtroende att stötta lärarna. Och det ideella, i form av pro bono-samarbeten, ger oss tillgång till spetskompetens och bidrar på så vis till att kvalitetssäkra vår verksamhet och att sänka kostnaderna. Våra volontärer gör verksamheten möjlig genom sin tid och sitt engage­ mang att se och lyfta barnen. Volon­ tärerna är närvarande vuxna som i en trygg och tillåtande miljö lyssnar på barnen och uppmuntrar deras läs­- och skrivutveckling. Berättarministeriet bygger på alla sätt – i vår finansiella modell, vår organi­sation och vårt programutbud – på samverkan mellan de tre sektorerna för att tillsammans driva på en hållbar, pluralistisk och demokratisk samhälls­ utveckling. Vi driver en pionjärverk­ samhet som vi hoppas ska inspirera fler att söka liknande samarbeten. Samhällsutmaningarna i Sverige ­breder ut sig över alla dessa sektorer. Det ställer krav på samarbetsförmåga och ett ledarskap som ser och kan möta nya typer av utmaningar. Vi är väl införstådda med de svårigheter som skolan och lärarna står inför och oroar oss för de demokratiproblem som väntar om inte alla invånare känner sig del­ aktiga. Det är vår övertygelse att de tre sektorerna måste samverka för att alla barn i Sverige ska få en bra utbildning som kan säkra en politisk stabilitet och demokratisk utveckling. 6

[close]

p. 7

MARIE ÅSTRÖM VOLONTÄR HAGSÄTRA – Jag vill att alla barn i vårt land ska ha samma förutsättningar och möjligheter ✎ Av Robin Karlsson-Ax Marie Åström läste om Berättar­mini­ steriet i tidningen och bestämde sig för att anmäla sig som volontär. – Jag lockades av att det verkade vara så genomtänkta och utarbetade program. Dessutom betonades vikten av att det skulle vara lustfyllt. Barnen ska ha roligt när de är där och det tycker jag är viktigt. – Det är så himla kul att vara volon­ tär på Berättarministeriet! Man ger så lite i förhållande till vad man får tillbaka i form av glädje och energi. Marie Åström har många järn i e­ lden, vid sidan om jobbet som IT-­konsult, ä­ gnar hon sig åt diverse kreat­ iva aktivi­ teter som att måla, spela teater, sjunga i kör – och att skriva. FOTO: KARL GABOR – Det varierar hur ofta jag kan vara volontär. Jag har perioder då jag har lite jobb och då passar jag på att jobba som volontär i Berättarministeriets skrivar­ verkstad i Hagsätra. Vad är det roligaste med volontära­ rbetet? – All positiv energi man får av ­barnen. De tycker det är kul att vara där och det är extra fint när man känner att man kan bidra till att inspirera och stötta dem i deras berättande. Det känns meningsfullt. Varför tycker du att man ska ta steget och bli volontär? – Jag vill att alla barn i vårt land ska ha samma förutsättningar och möjligheter. Att jobba som volontär är mitt sätt att konkret bidra till att det ska bli så. – Barnen tycker det är roligt att ­komma till Berättarministeriet och det känns bra att få vara en del av deras positiva upplevelse. Det är ­underbart att se när barnen tar på sig tankeläsningshjälma­ rna i rymdaffären och verkligen anstränger sig för att ”läsa” varandras tankar. De är i den åldern då de fortfarande tror att allt är möjligt, de har inte så stora begräns­ ningar. – Det som är bra med att jobba i i­deella sammanhang är att alla som är där är det för att de själva har valt det och tycker det är roligt. Det finns en positiv kraft i det. 7

[close]

p. 8

FOTO: KARL GABOR – Arbetet på Berättarministeriet är lustfyllt och eleverna tycker att det är roligt att lära sig saker Anna-Lena är biträdande rektor på Hjulsta grundskola och Jerry rektor på Oxbacksskolan i Södertälje. Båda har goda erfarenheter av samarbetet med Berättarministeriet. – Berättarministeriets koncept berikar skolans undervisning, menar båda. ✎ Av Clearita Kendirijan – Berättarministeriet kan på ett lustfyllt och inspirerande sätt få elever att skriva texter där de får använda sin fantasi och kreativitet. Metoden som används bidrar med inspiration för utvecklingen av undervisningen samtidigt som det är en fantasifylld och prestigelös miljö där elever får träffa vuxna som inte bedömer vad barnen skriver utan bara uppmunt­ rar, säger Anna-Lena. JERRY NORRBOM OCH ANNA-LENA WANNGÅRD SKOLLEDARE Efter att eleverna och lärarna varit på besök på Berättarministeriet är de inspirerade och glada, menar Jerry. – Jag har arbetat i flera år i skolans värld och vet att det inte är lätt att skapa ett gemensamt intresse hos så många elever på samma gång, men det är något som Berättarministeriet verk­ ligen gör, säger Jerry. – Självklart rekommenderar jag andra skolor att skicka sina klasser till Berättarministeriet! Lärarna ges möjlighet att observera sin klass i en kreativ process. Och tillbaka i klassrummet har elever och lärare roligt tillsammans när de arbetar mot något av läroplanens mål med hjälp av Berättarministeriets lärar- och elevmaterial, säger Anna-Lena. Ett av Berättarministeriets mål är att stötta lärare i sitt arbete att få elever att vilja och våga närma sig det skrivna ordet. Jerry upplever att så är fallet. – Ja, absolut. Sagornas värld fort­ sätter i skolan. Detta blev extra tydligt då en av berättelserna som våra elever skapat till och med lästes upp i Riks­ dagen av en av ledamöterna, vilket vi sedan kunde visa eleverna på skolan. Deras berättelser betyder något, till och med i Riksdagen. Ingenting är omöjligt, inte ens när man är tio eller tolv år. ”Vi rekommenderar andra skolor att skicka sina klasser till Berättarministeriet.” 8

[close]

p. 9

Berättarministeriet i ord & siffror ”Man blir alltid så glad när man har varit här.” Volontär, Hagsätra ”Berättarministeriet är en inspirerande miljö av fantastiska inspiratörer. Pedagogerna var mycket ­uppmärksamma på att göra alla elever delaktiga.” Lärare, Hagsätra ”Tidigare kändes det tungt att arbeta med min klass, men när vi besökte Berättarministeriet såg jag mina elever på ett nytt sätt. Det gav mig en nytändning i mitt jobb som lärare.” Lärare, Järva 10 av 10 lärare säger att Berättarministeriets metod är ett stöd i undervisningen 10 av 10 lärare rekommenderar Berättarministeriet och vår metod till en kollega 4 volontärer i snitt kommer varje dag till Berättarministeriet 360 aktiva volontärer kommer minst en gång/termin 324 volontärer har utbildats under det senaste året Fakta december 2015 ”Jag kan komma till Berättarministeriet och vara på väldigt dåligt humör men när jag går härifrån kan jag aldrig sluta le.” Volontär, Hagsätra ”Genom att besöka Berättarministeriet fick eleverna i vår klass upp ögonen för att skriva, skrivutveckling och fantasi. En av våra pojkar som annars brukar hålla sig i bakgrunden t­rädde fram. Det var helt otroligt att se honom. De var så stolta över sina böcker. Eleverna p­ ratade även om personalen när dom kom tillbaka till skolan.” Volontär, Järva ”Hos barnen som kommer till Berättarministeriet kontinuerligt kan man se en väldigt fin språkutveckling. Vilka framsteg!” Volontär, Södertälje 20 114 barnbesök har sedan starten i ­november 2011 deltagit i någon av Berättarministeriets ­aktiviteter och program. 666 skolklasser har besökt oss sedan starten 2011. 1 285 pedagoger har besökt oss ­sedan starten 2011. ILL: SHUTTERSTOCK 9

[close]

p. 10

Följ med in i skrivarverkstaden! 2. … en ny värld öppnar sig. Bakom dörren finns en skrivarverkstad. 1. Hit kommer barn varje dag för att skriva egna berättelser. Välkommen till Alien Supermarket! S­ ortimentet har allt en utomjording ­behöver: sjufingrade vantar, raketbränsle, grön-utan-sol … Här finns även en hemlig dörr. Lista ut lösenordet och … Berättarministeriets r­ edaktör, N. Schwartz, tycker att p­ ersonalen har brist på ­fantasi. Genom en högtalare pratar Schwartz med barnen. Är de ­ mer kreativa än de vuxna? 3. 10

[close]

p. 11

Vem har skrivit den här 4. fantastiska berättelsen? – Det har vi! ropar barnen. Redaktören blir förvånad. Barn kan väl inte skriva? 5. – Det kan vi visst! Tillsammans skapar barnen en historia. Plötsligt hörs Schwartz röst genom högtalaren … 6. Redaktören är nöjd och ser till att barnens böcker trycks och sprids över hela världen. Och varje barn får ett eget exemplar av boken. ”En bok är som en trädgård som kan bäras i fickan.” Arabiskt ordspråk ahguDeepmenpnltdiegrnaaXg! Agent 164 och agent 163 på äventyr FOTO: MIKAEL STRANDH/RETUSCHERIET 11

[close]

p. 12

Lärardagen 16 november 2015 Succé för Berättarministeriets första lärardag "Jag fick känna mig viktig som lärare." Så summerar en av de 128 deltagande lärarna vår första konferens, Berättar­ mini­steriets ­Lärardag, som vi arrangerade den 16 november på Fotografiska ­museet. Bättre betyg kan vi inte få. Tack vare generöst stöd från Allmänna Arvsfonden kunde vi bjuda alla lärare på konferensen helt gratis och med så många inspirerade och samtalssugna l­ärare i samma rum kunde inte ­Berättarministeriets Lärardag bli annat än en succé. Syftet med dagen var att stärka pedagoger­ na i våra upptagningsområden (Södertälje, Järva och Hagsätra) i det dagliga arbetet och förmedla nya metoder och strategier för att öka läs- och skrivkunskaperna – med fokus på berättande i under­ visningen och digitalt lärande. Utvärderingarna visar att vi lyckats med just detta. Åtta av tio lärare tyckte att dagen gett dem ny kunskap och nio av tio lärare att de fått ny inspiration. – Vi är överväldigade av den positiva responsen som vi har fått på vår första lärardag. Vårt mål är att vara ett kvalitativt stöd för lärarna i våra upptagningsom­ råden och därför betyder ­lärarnas feedback oerhört mycket och gör att vi kan utveckla verksamheten och än mer kreativt material i framtiden, säger Berättarmini­ steriets verksamhetsansvarig Dilsa Demirbag-Sten. 12

[close]

p. 13

FANTASTISK DAG! Har haft många givande samtal, inspirerad till tusen. Jag kände mig omhändertagen och bortskämd. Tack för en toppendag! Kändes väldigt lyxigt och välorganiserat. Lyxigt för en ny lärare som kämpar. Tar en tillbaka till uppdraget. En helt fantastisk dag med massor av inspiration, kunskap och utveckling som jag tar med mig både till kollegor och elever. Den bästa lärardagen som jag någonsin fått delta på. Citat från lärarnas utvärderingar av dagen. Dilsa ställer frågor till utbildningsminister Gustav Fridolin under Lärardagen 2015 på Fotografiska museét. #BmLärardag Även konferensens talare var nöjda. – En sådan här dag har en status­ höjande effekt på lärarna, samman­ fattade författaren Torgny Karnstedt som inspirerade lärarna genom att visa hur berättandets kraft kan användas i klassrummet. Förutom Torgny, föreläste även läsforskaren Barbro Westlund och Peter Parnes, professor inom distribuerade datorsystem. Föreläsningarna blandades med rundabordssamtal där lärarna fick möjlighet till värdefullt erfarenhetsut­ byte – med hjälp av ett digitalt verktyg fick de både svara på och ställa frågor på Ipads. Många intressanta frågor blev det när utbildningsminister G­ ustav Fridolin intog scenen. Han passade på att hylla Berättarm­ inisteriet som ett exempel på hur viktigt det är med aktörer som kan stötta och samverka med skolan. Han talade också om hur skolan inte får nöja sig med att spegla samhället, utan att den ska bygga samhället. För att nå dit behöver skolan tänka mer långsiktigt. – Vi behöver satsa mindre på lärarlyft och mer på långsiktiga lösningar såsom kollegialt lärande. Vi behöver också få fler erfarna lärare att söka sig till skolor i områden med tuffare förutsättningar. Det kan vi bland annat göra genom att premiera dem lönemässigt, sa Fridolin. Berättarministeriets Lärardag avslutades med skratt när komikern Özz Nujen delade med sig av sina första erfarenheter av det svenska språket. Özz passade också på att hylla lärarna. – Barn glömmer aldrig en bra lärare.  ✎ Av Malina Abrahamsson Torgny Karnstedt inspirerade lärarna genom att visa hur berättandets kraft kan användas i klassrummet. FOTO: KARL GABOR 13

[close]

p. 14

EWA MALMBORG, NICLAS EKHOLM OCH BARBRO WESTLUND BERÄTTARMINISTERIETS REFERENSGRUPP 2015 – Motivation, engagemang och tilltro till den egna förmågan står ständigt i fokus ✎ Av Colette van Luik Över 1 000 lärare har fått stöd i undervisningen av Berättarministeriets skolprogram. Varje år tillsätts en referensgrupp som träffas regelbundet för att med sin expertis fortsätta att utveckla Berättarministeriets metod. De har gedigen erfarenhet från respek­ tive område, de tre som har utgjort ­Berättarministeriets referensgrupp under 2015. Barbro Westlund är läs­ forskare, författare och lärarutbildare. Ewa Malmborg är läromedelsredaktör och läromedelsförfattare och Niclas Ekholm expert på digital kompetens i skolan och driver IKT-labbet. – För mig känns det viktigt att få fortsätta att stimulera barns skrivande och läsande. Att ingå i Berättarmini­ steriets referensgrupp är hedrande, säger Ewa. – Berättarministeriet bidrar inte bara till att stödja elevers tänkande kopplat till ett aktivt och kreativt skrivande, man bidrar också till att ge elevernas lärare inspiration att fortsätta arbeta på ett medvetet och språkutveck­ lande sätt. Motivation, engagemang och tilltro till egen förmåga står ständigt i fokus, menar Barbro. FOTO: MELIS YORULMAZ Varför är det bra att inspirera lärare och barn att bli mer kreativa? – Det är en stressig miljö i skolan i dag, vilket hämmar kreativiteten. Berättar­ ministeriets olika kreativa och fantasi­ fulla skolprogram bidrar då som ett viktigt och positivt stöd i skolarbetet för både lärare och elever, tycker Niclas. Han får medhåll av Barbro, som ­tillägger: – Kreativitet och fantasi har att göra med förmågan att kunna tänka om och tänka nytt och också kunna använda den kunskapen. Det som utmärker ett ”lärsamhälle” är att alltid vara beredd att ta tag i det som är avgörande för att uppnå olika skolframgångar, oavsett om det gäller lärare eller elever. Ewa menar att kreativitet kan bidra till att frigöra – och skapa – hela människor. – I förlängningen bidrar det förhopp­ ningsvis till demokrati och integration. 14

[close]

p. 15

Varför stödjer så många företag Berättarministeriet? Berättarministeriet har många olika samarbetspartners, allt från PR-byrå och k­ ommuner till reklambyrå och snickeri. En del bidrar med sin tid och expertis och är pro bono-partner. Andra s­ känker pengar och är huvudpartner. Här ­berättar två företag med egna ord om varför de har valt att stötta just Berättarministeriet. – Berättarministeriets vision om ett ­Sverige där alla barn och unga är trygga i det skrivna ordet och på så vis har en förutsättning att aktivt delta i samhälls­ livet tycker vi känns både behjärtansvärt och viktigt. PwC:s vision: Ett privat, offentligt och ideellt företagande som inger förtroende, handlar ytterst om att vi vill bidra till ett samhälle som fungerar så bra som möjligt för alla. Människor och den kunskap och kompetens som de har är självaste kärnan i vår verksamhet och ju större mångfald och bredd vi har hos CARINA SJÖGREN OCH JOHAN RIPPE våra medarbetare desto bättre blir resul­ tatet. Berättarministeriets verksamhet är viktig för att vi ska få höra röster från en mångfald av unga människor i dag och i morgon. Vi är stolta över att kunna stödja Berättarministeriet med det som vi kan bäst: en god hantering av ekono­ min, vilket är en förutsättning för en livskraftig verksamhet. ✎ Av Johan Rippe, för revisions- och konsultföretaget PwC FOTO: KARL GABOR PER UGGE OCH CHARLOTTA POEHLER FOTO: KARL GABOR – Läsande och skrivande är nycklar till så mycket i livet, både inom yrkesliv och fritid. Som jurister arbetar vi med att förklara meningen bakom orden och finna den formulering som speglar vad klienten vill uttrycka och åstadkomma. Berättarministeriet kontaktade oss vid uppstarten av sin verksamhet för att få hjälp med vissa juridiska frågor. För oss var det ett enkelt beslut att arbeta med Berättarministeriet. Ju fler barn som får läsandets och skrivandets nycklar, desto bättre samhälle bygger vi för oss alla. Att hjälpa Berättarministeriet är att hjälpa oss själva. ✎ Av Charlotta Poehler och Per Ugge, för Kanter Advokatbyrå 15

[close]

Comments

no comments yet