Skogsvärden nr 2, 2017

 

Embed or link this publication

Description

Skogssällskapets kvartalstidning om skog, fastigheter och ekonomi.

Popular Pages


p. 1

Skogsvärde2.n17 Nr 2.2017. Årgång 47 En tidning från Skogssällskapet om skog, fastigheter och ekonomi SKOGEN FRÅN MARKENS PERSPEKTIV ”Skogen hjälper oss att andas” Träd ger syre, grödor ger mat och på marken betar våra djur. Marken är utgångspunkten för livet. Aktuellt | Skogens markskikt | Ledare | Kundporträtt | Skogsaffärer

[close]

p. 2

LEDARE Marken är utgångspunkten för livet DET HÄR NUMRET av Skogsvärden har tema ”markskiktet”. Min första spontana tanke när jag hör ordet mark är att det är en tillgång med många värden. Mark har den unika egenskapen att den kan bära så många olika saker – till exempel skog, grödor och byggnader. Marken bär produktionen av det som vi människor behöver. På det sättet är mark en otroligt intressant tillgång. Träd ger syre, grödor ger mat och på marken betar våra djur. Marken är utgångspunkten för livet. UTAN MARK FINNS inte vi människor, så är det ju faktiskt. Den insikten gör att vi måste vårda marken. Det finns flera exempel i världen där människan genom intensiv odling långt över markens naturgivna förutsättningar skapat döda jordar. Stressar vi marken kommer det att långsiktigt innebära katastrof för oss och för allt liv. I DEN LÅNGSIKTIGA och hållbara förvaltningen av skog och mark har Skogssällskapet en viktig roll att spela. Det handlar om att göra insatser på många plan. Förutom det praktiska brukandet i skogen arbetar vi också för kunskapsutveckling och opinionsbildning. Genom att öka kunskapen och förståelsen vill vi se till att brukandet av marken aldrig blir kortsiktigt. Det är även en av visionerna som vi har i Baltikum. Med den erfarenhet vi har från Sverige ska vi kunna bidra till att bygga upp ett hållbart skogsbruk i Baltikum. PÅ OMSLAGET AV detta nummer ser ni Tova som är sex år och går på Klockarbols förskola i Bälinge. Jag blir glad när jag ser henne. Det är hon och hennes jämnåriga som är framtiden och det är härligt att se hur engagerade de blir när de kommer till skogen. De har ett annat perspektiv än vi och det är med våra barn som kunskapen om det hållbara skogsbruket måste börja. Skogssällskapet har därför tagit beslut om att, från och med årets utlysning av anslag till forskning och kunskapsutveckling, också anslå medel till naturpedagogik och rekreation. DETTA NUMMER AV Skogsvärden är det sista som jag medverkar i, åtminstone på ledarplats. När jag ser tillbaka på åren som koncernchef och VD finns det mycket att vara stolt över. Lönsamheten i vår affärsverksamhet har förbättrats avsevärt, vi har utvecklat verksamheten avseende forsknings- och kunskapsuppbyggnad och vi har verkligen etablerat oss i länderna runt Östersjön. Det känns tillfredsställande – men nu krävs det ny energi. Under sommaren lämnar jag över stafettpinnen till min efterträdare Calle Nordqvist, som blir den som kommer att fortsätta arbetet med att ta Skogssällskapet in i framtiden. ”Genom att öka kunskapen och förståelsen vill vi se till att brukandet av marken aldrig blir kortsiktigt.” Svante Scherman. Foto: Ulrika Lagerlöf JAG VILL TACKA er alla, kunder och läsare, för de här åren och för ett spännande och givande samarbete, alltid med skogen som gemensam nämnare! Vad som händer nu har jag ännu inte helt bestämt. Jag kanske slutar med skog och istället engagerar mig i min största passion – fotboll. Det får framtiden utvisa. MED DET VILL jag önska er alla en glad sommar – och kanske ses vi där ute i skogen trots allt! Signerat, SVANTE SCHERMAN Skogsvärden Skogsvärden är en tidning från Skogssällskapet om skog, marknad, fastigheter och ekonomi. Den ges ut fyra gånger per år. Årgång 47, våren 2017. ISSN 1650 74444 2 SKOGSVÄRDEN 2–2017 Ansvarig utgivare Svante Scherman 073 063 83 17 svante.scherman@ skogssallskapet.se Produktion Oh My! ohmy.nu Redaktör Christian Albinsson christian@ohmy.nu Art Director Fanny Lundstedt Layout Anna Beije Omslagsbild Sigrid Malmgren Redaktionsråd Carl-Johan Carlsson Lotta Möller Malin von Essen Maria Nord Ulrika Lagerlöf Tryck Gävle O set AB Stiftelsen Skogssällskapet Box 11374 404 28 Göteborg Tel 0771 22 0044 www.skogssallskapet.se Adressändring? Skicka mejl till: annika.soderqvist@skogssallskapet.se. Eller snigelpost till Skogssällskapet, Bergsgatan 130, 853 50 Sundsvall. Ange din gamla och din nya adress.

[close]

p. 3

I DETTA NUMMER Innehåll nr 2.17 NYHETER 4–5 Just nu Tid i skogen gör skillnad Författaren Eva Robild berättar om naturens och trädgårdens förmåga att lindra stress. Kompensation för miljöskada Utredning om åtgärder för ekologisk kompensation har överlämnats till miljöminister Karolina Skog. Google Earth hittade ny skog Studier visar att det finns betydligt mer skog än vad man tidigare har trott. Effektivt verktyg i planeringen Ny trädhöjdskarta gör det även lättare att se gränserna mellan olika skogsbestånd. ”Om det inte finns några träd får man ha rymddräkt på sig hela livet.” Alex Hama Foto: Sigrid Malmgren TEMA Skogen från markens perspektiv 8. Lagar och regler i skogen Vi reder ut vad som gäller, både ovan och under jord, i skogsmark. 10. ”Skogen hjälper oss att andas” Skogsvärden byter perspektiv när vi träffar sex nyfikna sexåringar från Klockarbols förskola i Bälinge. 16. Kunskap minskar körskador Antalet överfarter över vattendrag har nästan halverats sedan början av 2000-talet. Det är en positiv utveckling, säger Skogsstyrelsen. 20. Branden ger skogen nytt liv Naturvårdsbränning återskapar en del av de naturliga processer som rådde i de gamla skogarna som formats av regelbundna skogsbränder, enligt Markus Abrahamsson. 14. Stora förändringar av skogens markflora Mängden markvegetation minskar. Hur påverkar det skogen? SKOGSAFFÄRER Skog & ekonomi 22. Fem frågor Intervju med Svante Scherman. 23. Skötselexkursion Diskussioner kring skogsskötsel i Lettland. 24. Vägbyggen Vi har träffat skogsägaren Nils Mörner. 25. Virkeskrönikan Magnus Juntikka bjuder på spännande tankar i sin krönika. 3 

[close]

p. 4

Nyheter från skogs- Aktuellt sfären Nyhetstips? Mejla christian@ohmy.nu REDAKTÖR: CHRISTIAN ALBINSSON Tjäderexkursion i september ARTSKYDD I PRAKTIKEN. Så kan skogsbruket ta hänsyn till tjädern. Det är temat för höstens exkursion till en av Skogssällskapets fastigheter i Lerum utanför Göteborg. Syftet är att visa och diskutera hur artskyddsförordningen fungerar i praktiken, med tjädern som exempel. På den fastighet som besöks finns en tjäderspelplats och Skogssällskapet har där anpassat skogsskötseln till tjädern under lång tid. I vintras var flera av fastighetens bestånd av granskog avverkningsmogna och Skogssällskapet bjöd in till samråd med intressenterna. Resultatet blev något utöver det vanliga. För att demonstrera de olika tänkbara hänsynsalternativ som diskuterats under samrådet beslöt Skogssällskapet att dela in avverkningen i tre demonstrationsområden. Under vintern 2016 avverkades dessa områden enligt tre olika modeller. Det ena området planerades av naturvårdsorganisationer, det andra av Skogsstyrelsen och det tredje av Skogssällskapet. – I mina ögon är alla tre olika varianter av hyggesfria skötselmodeller. Gemensamt för samtliga ytor är att vi inte har rört något av undervegetationen alls. Vi har lämnat så kallade kjolgranar – med grenar hela vägen ned, och har inte hyggesrensat något, berättar Mattias Berglund, Skogssällskapet. Hur det hela fallit ut kan deltagarna vid Skogssällskapets exkursion den 13 september se med egna ögon. Då lämnas också resultat för virkesproduktion, ekonomi och mycket annat. Exkursionen riktar sig till markägare, beslutsfattare, skogssektorns tjänstemän samt naturvårdsorganisationer och andra intressenter. Anmälan görs på www.skogssallskapet.se/evenemang 4 SKOGSVÄRDEN 2–2017 En halvtimme i skogen gör skillnad ANTISTRESS. Promenader ger den stressade hjärnan livsnödvändig vila. En halvtimme i skogen gör skillnad, skriver Eva Robild i sin nya bok När själen får grönska. Eva Robild, som är känd som redaktör för SVT:s Trädgårdstider, berättar om hur värdefull naturen och trädgården är för människan under svåra stunder. Forskning har visat att skog och natur kan lindra stress, förbättra minnet, öka kreativeten och ge massor av andra positiva effekter. Just skogspromenader är särskilt bra eftersom de kombinerar naturupplevelser med dagsljus och motion. Författaren ger tips om en rad andra aktiviteter och övningar som ”fyller kroppen med grön medicin”. Ny karta ger koll på skogen TRÄDHÖJD. Skogsstyrelsen har lanserat en uppdaterad trädhöjdskarta som blir ett effektivt verktyg i den skogliga planeringen. Den nya trädhöjdskartan är framtagen utifrån flygbilder från år 2014 och 2015 och täcker 44 procent av landets areal. Bilderna har kombinerats med den laserskanning som Lantmäteriet tidigare genomfört. Därmed får användare en bra överblick av höjdfördelningen inom en skogsfastighet. Det blir också lättare att se gränserna mellan olika skogsbestånd, samt variationen i trädhöjd inom de olika bestånden. Trädhöjdskartan finns tillgänglig på Skogsstyrelsens ”Mina sidor” samt på karttjänsten Skogliga grunddata. Nu är bränningssäsongen i gång LIFE TAIGA. Länsstyrelsernas arbete med naturvårdsbränningar har nu inletts. Bränningarna genomförs för att ge bättre förutsättningar för de växter och djur som behöver skogsbrand för att överleva, se artikel på sida 20. Vind, regn och fukt är avgörande för när bränningarna kan ske på ett säkert sätt. Samtidigt måste vädret vara gynnsamt för branden, så att önskad naturvårdnytta uppnås. Arbetet ingår i EU-projektet Life Taiga i vilket 14 länsstyrelser ingår. Länsstyrelserna meddelar tid och plats för bränningarna på sina webbplatser. De närboende kan se rök och känna röklukt. – Målet är att de som är i närheten ska påverkas så lite som möjligt. Vi vill till exempel undvika att rök blåser in över tätbebyggda områden, säger Niclas Bergius, nationell projektledare.

[close]

p. 5

Forskare hittade mer skog än någon anat SENEGAL. Cirka 80 procent av jordens torrmarker finns i fattiga och dåligt karterade områden. – När FAO använde Google Earth för att kartlägga trädförekomsten i torrområden hittades ”ny skog” motsvarande ytan av Amazonas, säger Lars Laestadius från SLU, som har medverkat i studien. Kunskapen om omfattningen av torrmarkernas skogar har varit dålig, eftersom konventionell markkartering varit svår att genomföra. FAO:s nya studie är en stickprovsinventering med högupplösta gratisbilder i Google Earth som främsta källa. Studien visar att det finns betydligt mer skog i dessa områden än man trott. Det handlar dock om glesa och utspridda skogsbestånd. Nästan hälften finns i Afrika. Skogen i jordens i torrmarksområden är viktig för miljö, klimat och för lokalbefolkningarnas försörjning. – Bättre kunskaper om skogen i torrmarksområden kan ha stor betydelse för dessa ofta bortglömda platser, säger Lars Laestadius. Källa: SLU-nyhet. 11 maj 2017 Apbrödsträd i Senegal. Skog i torra områden kan betyda mycket för lokalbefolkningens försörjning. ”Till exempel föreslås att den så kallade skadelindringshierarkin nu skrivs in i Miljöbalken.” Ekologisk kompensation FÖRESLÅR LAGÄNDRING. Utredningen om ekologisk kompensation (SOU 2017:34) har överlämnats till miljöminister Karolina Skog. Ett 20-tal åtgärder föreslås för att åstadkomma en effektivare och mer konsekvent tillämpning av ekologisk kompensation vid exploatering av markområden. Ekologisk kompensation innebär att gottgöra en miljöskada. Vanligen består kompensationen i att den som orsakar skadan åläggs att återskapa eller tillskapa naturvärden. Utgångspunkten är att kompensationen ska motverka nettoförluster av biologisk mångfald samtidigt som samhällets behov av markexploatering tillgodoses. En viktig del av utredningens uppdrag har varit att säkerställa förutsägbarhet och konsekvens i tillämpningen. Därför presen- teras förslag på ändringar i såväl Miljöbalken, Plan- och bygglagen som i annan lagstiftning. Till exempel föreslås att den så kallade skadelindringshierarkin nu skrivs in i Miljöbalken. Hierarkin innebär att man vid prövning av olika tillstånd i första hand ska undvika skada. I andra hand ska skadan göras så liten som möjligt genom skyddsåtgärder. I sista hand ska skadan kompenseras, genom att naturvärden åter- eller tillskapas. MER INFO: Utredningen om ekologisk kompensation, SOU 2017:34 ELLER BESÖK VÅR WEBB: www.skogssallskapet.se/ ekologiskkompensation En halv miljon servitut kan försvinna REGISTER. Lantmäteriet förbereder en rensning av vissa inaktuella servitut i Fastighetsregistret. Senast under 2018 måste fastighetsägare enligt Förnyelselagen (2013:488) anmäla om förnyelse av sådana inskrivningar. De inskrivningar av avtalsservitut, nyttjanderätt och avkomsträtt som har beviljats före 1 juli 1968 kommer att tas bort 2019 om ingen begär förnyelse. Cirka 500 000 servitut berörs. Den fastighetsägare som har nytta av rättigheten kan på Lantmäteriets hemsida förnya inskrivningen fram till utgången av 2018. SKOGSVÄRDEN 2–2017 5 

[close]

p. 6

NORDISK MÄSTARE Varje båt från Faster är ett välgjort finskt hantverk. Ingen massproduktion. Den är som bäst hemma i de varierande nordiska väderförhållandena, vid våra steniga stränder och grunda vatten. Med en Faster kommer du alltid fram, oberoende av väder och typ av strand. Faster är robustare byggd av specialstarkt, obehandlat marinaluminium. Den är helt vattentät, med fogar som är svetsade för hand och den har tjockare sidoplåtar än andra aluminiumbåtar. Återförsäljare: Piteå: Storfors Varv & Marina, tel 0911-31270 • Kramfors: BN:s Motor, tel 0612-10910 • Stockholm: Jobs Marin, tel 08-96 21 30 • Gustavsberg: Genuine Marine, tel 08-7162332 • Väddö: Älmsta Aluminiumbåtar tel 0176-50344 • Strängnäs: P.L. Mälarbåtar, tel 0152-10065 • Mellerud: Fritzéns Maskin 0530-10270 w w w . f a s t e r. f i

[close]

p. 7

MARKSKIKT TEMA TEMA: Skogens markskikt Lagar & regler. SID 8 ”Skogen hjälper oss att andas.” SID 10 Stora förändringar av markfloran. SID 14 Kunskap minskar körskador. SID 16 Branden ger nytt liv. SID 20 Det här numret av Skogsvärden har tema ”markskiktet”. Marken är utgångspunkten för livet. Träd ger syre, grödor ger mat och på marken betar våra djur. Det finns många olika perspektiv på marken i skogen – här följer några olika. SKOGSVÄRDEN 2–2017 7

[close]

p. 8

TEMA MARKSKIKT Lagar och regler – Detta gäller i skogen SKOGSVÅRDSLAGEN A L L E M A N S R ÄT T E N Det finns många lagar som berör skogsmark och som skogsägare behöver man ha koll på vad som gäller både ovan och under jord. Skogsvårdslagen, artskyddsförordningen och minerallagen är bara några. JORDABALKEN S A M ÄG A N D E R ÄT T S L AG E N TEXT: MALIN VON ESSEN JUST NU PRÖVAR mark- och miljööverdomstolen om artskyddsförordningen och EU:s naturvårdsdirektiv ska kunna stoppa avverkning utan att markägare får ekonomisk ersättning från staten (se faktaruta). En annan lag som kan bli kännbar för skogsägare är minerallagen, som reglerar så kallade koncessionsmineral som metaller, industrimineral, olja och gas. Lagen innebär att fysiska och juridiska personer med stöd av minerallagen har rätt att undersöka och utvinna mineraler även om de inte äger marken. Förutsättningen är att man fått tillstånd från Bergsstaten som handlägger besluts- och tillsynsärenden enligt minerallagen. Åsa Persson, bergmästare hos Bergsstaten, svarar på vad en markägare ska tåla när någon fått tillstånd till prospektering på dennes mark. – Principen är att markägaren ska hållas skadeslös. Om inte prospektören ersätter de skador som uppkommer kan markägaren/sakägaren anmäla detta till Bergsstaten som då öppnar ett tillsynsärende och beslutar om eventuell ersättning. Bergsstatens beslut kan överklagas till högre instans, berättar hon. EN MARKÄGARE VÄSTER om Skellefteå säger till tidningen Skogsaktuellt att Bergsstaten har delat ut över 70 prospekteringstillstånd på hans mark och att företagen som provborrat efter brytningsvärda mineralfyndigheter orsakat skador för hundratusentals kronor. – Det är ett pågående ärende som jag inte kan kommentera, säger Åsa Persson. Hon berättar att det vid prospekte- ring och utvinning av koncessionsmineral är vanligt att samebyar är sakägare. Precis som markägarna har de genom sin rätt till renbete inom renskötselområdet också rätt att hållas skadeslösa vid prospektering och utvinning av mineral. I ett fall för några år sedan drabbades en sameby hårt när ett prospekteringsföretag gick i konkurs. – Det visade sig att företaget hade för liten säkerhet för att betala de kostnader som förorsakats samebyn inför de planerade prospekteringsarbetena. Vid konkursen fick samebyn inte tillräcklig FA K TA Artskyddsförordningen – detta har hänt 1. En markägare i Värmland som nekats avverkning på grund av förekomst av bombmurkla fick rätt i mark- och miljööverdomstolen efter att Mellanskog överklagat Skogsstyrelsens beslut om avverkningsförbud. 2. Domslutet innebär att länsstyrelsen antingen måste klassa det aktuella området som naturreservat eller upphäva avverkningsförbudet. Om området klassas som naturreservat, betyder det att ersättning måste utgå till markägaren. 3. M ellanskog har till samma domstol också överklagat Skogsstyrelsens beslut om avverkningsförbud i ett område i Hälsingland med förekomst av lavskrika. MINERALLAGEN ersättning för de skadeförebyggande åtgärder de genomfört. ÅSA PERSSON MENAR att sådana fall är ovanliga, men att händelsen är en av orsakerna till att minerallagen skärpts. Numera måste prospektörer ange säkerhetens storlek i sin obligatoriska arbetsplan för prospekteringen. Och om sakägarna kommer med invändningar mot arbetsplanen till Bergsstaten gäller den inte längre. – Bergsstaten tar inte ställning till om säkerheten är tillräckligt stor, men sakägaren kan begära prövning av säkerheten hos länsstyrelsen, berättar Åsa Persson. Ulrik Abelson, fastighetskonsult på Skogssällskapet, företräder ofta markägare i ersättningsfrågor gentemot myndig- heter och explo- ateringsföretag. Han påminner om att alltid göra gemensam syn på fastigheten tillsam- mans med prospek- teringsföretaget, Ulrik Abelson, både före och efter fastighetskonsult prospektering. på Skogssällskapet 8  S K O G S V Ä R D E N 2 – 2 0 1 7

[close]

p. 9

MILJÖBALKEN MILJÖBALKEN – Det kan bli ganska stora borrmassor och ibland även utrustning kvar på marken och skogen kan bli sönderkörd. Gå ut tillsammans i förväg och titta på skogen och vägen som företaget ska nyttja. Kontrollera gemensamt efteråt också. Upprätta protokoll och se till att få ersättning för uppkomna skador på skog och mark och se till att till exempel vägar är återställda av exploatören, säger han. Och om prospekteringen innebär att det blir aktuellt med mineralbrytning på fastigheten så gäller det att ta tillvara rätten till ersättning. – OM MAN behåller fastigheten och mineralbrytning sker beräknar Bergsstaten vilken årlig ersättning man har rätt till enligt minerallagen. Om man däremot säljer fastigheten till exploateringsföretaget är det viktigt att avtala om den mineralersättning enligt minerallagen man då går miste om. Det kan bli en rejäl förtjänst, säger Ulrik Abelson. Vill man som fastighetsägare själv exploatera sin fastighet för mineralbrytning, och därmed indirekt hindra andra, kan man själv ”inmuta” sin fastighet genom att ansöka om undersökningstillstånd hos Bergsstaten. Viktiga lagar och nyttjanderätter som berör skogsmark Allemansrätten är ingen lag, men en grundlagsskyddad rätt för var och en att vistas i naturen och att i skog och mark plocka vilda blommor, bär och svamp. Allemansrätten omges av lagar som sätter gränser för vad som är tillåtet. I princip får markägaren inte tillfogas skada. Fastighetsbildningslagen innehåller grundläggande bestämmelser om fastighetsbildning. Skogsfastigheter som ny- eller ombildas måste ha en viss storlek och utformning för att fastighetsbildningen ska få genomföras. Jordabalken anger bland annat att fast egendom är jord och att denna är indelad i fastigheter. I balken regleras rättsförhållanden mellan grannar och att var och en vid nyttjande av sin eller annans fasta egendom ska ta skälig hänsyn till omgivningen. I jordabalken finns även bestämmelser om bland annat köp, byte, gåva, nyttjanderätt, arrenden, hyra, servitut, panträtt, lagfart och inteckningar i fastighet. Lag med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet reglerar vem som har rådighet över vattnet i vissa situationer och därmed har rätt att dikesrensa eller lägga upp rensningsmassor. Lag om förvaltning av vissa jordbruksfastigheter kan sägas komplettera samäganderättslagen för samägda fastigheter som är taxerade som lantbruksenhet och som har minst tre delägare. Skogsfastigheter är exempel på sådana fastigheter. Miljöbalken innehåller regler om bland annat skydd av områden, miljöfarlig verksamhet, vattenverksamhet, genteknik, kemiska produkter och avfall. Skogsägare berörs, till exempel vid skydd av skog med höga naturvärden, dikning och användning av växtskyddsmedel. Brytning av material som inte omfattas av minerallagen, till exempel torv-, grus- och bergtäkt, regleras av miljöbalken. Minerallagen innebär att fysiska och juridiska personer har möjlighet att undersöka och utvinna metaller, industrimineral, olja och gas. Fastighetsägaren har rätt att få ersättning för skada eller intrång och sedan 2005 äger markägaren rätt till viss ersättning för utvunnet mineral. Övriga mineral tillhör fastighetens ägare. Rennäringslagstiftningen reglerar samernas rätt till renbete, jakt och fiske. I fjällområdena får de ha sina renar året om. Nedanför fjällen får de bedriva renbete oktober–april. Skogssamerna har rätt till sina områden året om. Rätten till renbete tillkommer varje sameby kollektivt och med rätten följer rätt till jakt och fiske. Samäganderättslagen är en lag som reglerar hur saker och ting (till exempel lös eller fast egendom) som ägs av flera hanteras. Skogsvårdslagen uttrycker vilka krav samhället har på den som är skogsägare. I lagen anges att skogen är en förnybar resurs som ska skötas så att den uthålligt ger en god avkastning. Samtidigt ska skogsägaren ta hänsyn till naturen, kulturmiljön, rennäringen och andra intressen. Terrängkörningslagen innebär att körning i terräng med motordrivet fordon för annat ändamål än jordbruk eller skogsbruk är förbjuden i hela landet på barmark. Förbudet gäller med vissa generella undantag även för körning på snötäckt skogsmark med plant- eller ungskog och på snötäckt jordbruksmark. Källor: Skogsstyrelsen, Bergsstaten, Nationalencyklopedin, med flera. SKOGSVÄRDEN 2–2017 9 

[close]

p. 10

TEMA MARKSKIKT Skogen från ett barns perspektiv: ”Skogen hjälper oss att andas” Många är de som varje dag jobbar i skogen, många är de som ägnar sitt liv åt att forska på olika aspekter av skogen. Vi gillar att vistas i den och vi gillar att försöka förstå. Frågan är ändå om inte alla skogsexperter bleknar i jämförelse med barnen på Klockarbols förskola i Bälinge? De har ett spännande perspektiv nära marken och ser inte skogen på samma sätt som vi vuxna. TEXT: CHRISTIAN ALBINSSON FOTO: SIGRID MALMGREN STRAX NORR OM Uppsala tar Iréne Janowicz och Gun-Britt Asplund emot. De är pedagoger på Klockarbols förskola och bygger mycket av sin pedagogik på att använda naturen som plats för lärandet och utforskandet. Det är torsdag i maj och när Skogsvärden kommer på besök visar sig solen från sin bästa sida. Det är en sådan där dag på gränsen mellan vår och sommar som man vill tillbringa ute i naturen. Det är också därför som vi har rest till Bälinge. Tanken är att vi ska hänga med barnen på förskolan ute i naturen och höra hur de uppfattar skogen från sitt perspektiv – bara en meter ovanför marken. PANELEN BESTÅR AV sex nyfikna sexåringar som med stor entusiasm beger sig ut på upptäcktsfärd. – Vi får frisk luft av naturen. Om det inte skulle finnas någon skog hade det inte funnits någon frisk luft, skogen hjälper oss att andas, förklarar Tova Sundström spontant när vi närmar oss den skogsdunge som markerar slutet på bebyggelsen och starten på naturen. Vi passerar ett stort träd som av oklar anledning har fallit till marken, grenverken ser ut att vara avsågade. – Jag tycker att det ser tråkigt ut, det är kul att klättra i träden men det är inte kul att se dem avhuggna, menar Nelly Lundin. – Det är för att man gör papper av träden, replikerar Alex Hama och tillägger att han nödvändigtvis inte är någon vän av att skogen blir till papper. – Tar man ner alla träd finns det ingen skog kvar, konstaterar han. Det vi andas ut andas träden in och det träden andas ut andas vi in. Om det inte finns några träd får man ha rymddräkt på sig hela livet. IBLAND KAN EMELLERTID träden ramla av naturliga orsaker, resonerar barnen, men ofta är det människorna som förändrar utseendet och förutsättningarna i skogen. – Om det är väldigt stora skogsmaski- ”Om det inte finns några träd får man ha rymddräkt på sig hela livet.” 10  S K O G S V Ä R D E N 2 – 2 0 1 7

[close]

p. 11

SKOGSVÄRDEN 2–2017 1 1 

[close]

p. 12

TEMA MARKSKIKT ner som kör så börjar marken skaka. Då kan djuren bli störda när de ruvar eller bygger bo, förklarar Nelly. – Om det åker massa grävmaskiner här och det finns en myrstack går myrstacken sönder. Myror är viktiga – de är naturens trädgårdsmästare, har Iréne sagt, fyller Axel Douhan i. Vi kommer i diskussionen in på vem som egentligen äger och bestämmer i skogen. Svaret blir något oväntat ”Mikro”. Pedagogen Iréne Janowicz förklarar: – Vi pratar om ”Mikro” som ett enklare namn på mikroorganismer som hjälper oss att göra rent i naturen. ”Mikro” blir en gestaltning som är lätt för barnen att ta till sig och även utveckla med sin egen fantasi. Det är fantastiskt kul för oss att höra när de formulerar sina hypoteser, något som vi gärna uppmuntrar. ALLA ÄR DOCK inte överens om att ”Mikro” är den som bestämmer. Axel Douhan utbrister: – Älgen är kung. – Det har jag också hört, vidimerar Tova Sundström och bestämmer sig för att lägga fram en egen hypotes kring en annan av skogens spännande invånare: – Jag vet varför ekorren inte kan äta kottarna uppifrån – då blir han snurrig i huvudet. Kotten är ju som en spiral och då måste han börja på den breda delen, förklarar hon. Tova berättar också att hon ser fram emot sommaren för då börjar blåbären komma i skogen där hon bor. – Oj, är det runskrift, säger Nelly plötsligt, men blir rättad av sin kompis Tova. – Det är en mask som har kringlat där och skapat ett mönster, menar hon. FÖR BARNEN ÄR det viktigt att det är rent och snyggt i skogen, det är alla överens om. Det är till och med så att en del av barnen letar skräp för att kunna ta tillbaka till förskolan och slänga på rätt sätt. – Vi är ”Röjare” som plockar upp skräp i naturen. Det ska inte finnas några plåtburkar eller flaskor i naturen som gör att hundar kan göra sig illa – då måste de åka till veterinären. Man ska inte heller skrika i skogen för det stör djuren, konstaterar Tova. – Plast är inte heller bra. Man får inte heller slänga olja i skogen, men vatten går bra. Det som också är jättefarligt för ”Mikro” är bilskrot och bildäck, fortsätter hon. Alex Hama berättar att barnen ibland gräver ner grejer i marken, som mackor och bananer och äppelskrutt. Efter ett tag går de tillbaka och ser vad som har hänt. ”Vi är ’Röjare’ som plockar upp skräp i naturen. Det ska inte finnas några plåtburkar eller flaskor i naturen som gör att hundar kan göra sig illa – då måste de åka till veterinären.” 12  S K O G S V Ä R D E N 2 – 2 0 1 7

[close]

p. 13

PA N E L E N från vänster: Lovisa Spångberg Axel Douhan William Nord Alex Hama Nelly Lundin Tova Sundström – Banan blir jord om det ligger där i tusen år, berättar han. BARNEN ÄR NÄRA marken och när vi pratar om vad som finns under densamma kommer svar som är lite oväntade. – Det finns skelett jätte, jätte långt under marken. Skelett från våra förfäder och ullhåriga mammutar, berättar William Nord. – Förrförra gången vi var i skogen hittade vi ett stort skelett från en dinosaurie, säger Tova och får inte några mothugg från sina kamrater. När vi så sakteliga börjar gå tillbaka mot förskolan igen berättar Nelly om att hon drömmer om att få se björnar i skogen. – Tror ni att det finns björnar i Bälinge, frågar hon sina kompisar. Det blir tyst en stund. Sedan börjar de prata om lunchen istället. Det serveras tydligen kyckling i currysås. SKOGSVÄRDEN 2–2017 1 3 

[close]

p. 14

TEMA MARKSKIKT Så kan mångfalden skyddas Gallra oftare för att öka ljusinsläppet till markskiktet. Öka nätverken av öppna landskapspartier som vägkanter, våtmarker och betesmarker. Minska andelen gran. Satsa mer på tall, björk och ek som släpper in mer ljus. Klimat, kväve och skogsbruk Stora förändringar av skogarnas markflora – Omfattningen och snabbheten överraskade oss mest. Så kommenterar Per-Ola Hedwall de förändringar i skogarnas markflora, som han och forskarkollegan Jörg Brunet uppmätt. TEXT: ANDERS THORÉN DE BÅDA FORSKARNA vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har analyserat hur markvegetationen förändrats mellan 1994 och 2013, se faktarutan. Forskningsprojektet har finansierats av Skogssällskapet. Studien har gjorts mot bakgrund av ett varmare klimat, kvävenedfall och ett skogsbruk som lett till tätare och mörkare skogar. Under de senaste 20 åren har medeltemperaturen i Sverige stigit med 0,9 grader och årsnederbörden har ökat med åtta procent. – Mer än hälften av markvegetationens arter har tydligt påverkats, antingen ökat eller minskat påtagligt. Förändringarna är än så länge störst i södra Sverige, säger Per-Ola Hedwall, skogsforskare vid SLU i Alnarp. DE ARTER SOM ökar är sådana som gynnas av värme, till exempel skogsbräken, nejlikrot och hallon. Även många skuggtåliga artgrupper, som ormbunkar och buskar, har gynnats. De som minskar är främst ljuskrä- vande arter med låga näringsbehov, till exempel bärris. Att skogarna i Sverige blivit tätare har missgynnat blåbärsoch lingonriset, vilket visas av andra studier av Jörg Brunet och Per-Ola Hedwall med flera. – Det är en tråkig utveckling eftersom möjligheterna att plocka bär är en viktig del av skogens sociala värden. Bärtillgången påverkas dock, förutom av mängden ris, också av vädret och varierar starkt mellan olika år. Till exempel blev ju 2016 ett rekordår för blåbär, säger Per-Ola Hedwall. MYCKET OROANDE ÄR att mängden markvegetation som helhet minskar i landets skogar. Det beror troligen främst på att skogarna blivit mörkare. En utarmning av markfloran kan få negativa konsekvenser för skogsekosystemet, eftersom det finns mängder av 14 S K O G S VÄ R D E N 2 –2 0 17

[close]

p. 15

Vänster bild: Per-Ola Hedwall, forskare vid SLU i Alnarp Höger bild: Ola Langvall, skogsforskare på SLU, Enheten för skoglig fältforskning insekter, fåglar och däggdjur som lever i och av markvegetationen. Denna mångfald skapar balans i näringssystemet. Inte minst är bärris en väsentlig del av näringskedjan. De storskaliga miljöförändringarnas effekter märks tydligast i södra Sverige, där kombinationen av temperaturhöjning och kvävenedfall starkt påverkar markvegetationen. Stor andel täta, snabbväxande granskogar med korta omloppstider har också bidragit. – Trenderna i södra och norra Sverige liknar varandra men är olika starka. Med ett varmare klimat och ökad tillväxt, som leder till mer slutna bestånd, finns det risk att störningarna i markfloran sprider sig norrut. TILL SKOGSÄGARE SOM vill bevara den biologiska mångfalden i markvegetationen ger forskarna konkreta råd, som att gallra oftare och minska andelen gran, se cirkeln på föregående sida. – Att motverka effekterna av höga kvävenedfall är också angeläget i stora delar av landet. Uttag av grot och hyggesbränning kan då vara lämpliga metoder. Forskarna har lagt fram sin slutrapport*, men arbetet med markfloran fortsätter. En utmaning är att finna vägar att bevara den del av floran som nu minskar. Då behövs nya skötselmodeller där man på landskapsnivå skapar nätverk av öppna och näringsfattiga miljöer. – En annan intressant fråga är vad som sker i markskiktet när en tät och mörk skog avverkas. I sådana bestånd finns det ju väldigt lite markvegetation, så det är fritt fram för helt nya arter att flytta in. Vad som då kan hända med ekosystemen vill vi gärna veta mer om, säger Per-Ola Hedwall. Förändringar under 20 år Jörg Brunet och Per-Ola Hedwall har i sitt forskningsprojekt om markflorans utveckling utgått från Riksskogstaxeringens vegetationsinventering 1994– 2013. Den inventeringen görs på ett stort antal provytor runt om i landet. Forskarna har analyserat drygt 100 av de vanligast förekommande arterna och delat in dem i grupper som ökat, minskat eller inte alls påverkats. Dessa förändringar har satts i relation till varmare klimat, ökande kvävenedfall och minskat ljusinsläpp som en följd av förändrad skogsskötsel och ökande virkesförråd. Årliga analyser av mängden lingon och blåbär Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, gör sedan 2006 årliga prognoser över tillgången på lingon och blåbär. Prognoserna bygger på landsomfattande observationer av mängden blommor, kart och mogna bär på Riksskogstaxeringens provytor. Dessa data kombineras med upprepade observationer på permanenta bärprovytor utspridda över landet. – Produktionen av bär varierar starkt mellan olika år så tyvärr kan vi av resultaten för 2006–2015 inte dra några slutsatser om den långsiktiga utvecklingen. Denna tidsperiod är alltför kort i förhållande till hur stor variationen är, säger Ola Langvall, skogsforskare på SLU, Enheten för skoglig fältforskning. Professor Lars Kardell, SLU, i samarbete med andra, tog fram skattningar på totalproduktionen av blåbär under 1970-talet. – När vi jämför med deras skattningar kan vi se att produktionsnivåerna under 2000-talet legat på ungefär samma nivåer som under åren 1977–1979. Vi har dock bara tittat på siffror för hela landet, så utvecklingen kan skilja sig mellan olika landsdelar. Vi vet också att viltstammens storlek påverkat mängden bär i mycket hög grad under olika perioder. I vilket fall som helst är det positivt att vi ännu inte kan se någon långsiktig negativ trend i landets bärproduktion, säger Ola Langvall. 700 600 500 400 300 200 100 0 1975 1976 1975 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Årlig blåbärsproduktion, milj. kg Grafik: Jonas Dahlgren, Riksskogstaxeringen * Brunet, J. & Hedwall, P.-O. Långsiktiga vegetationsförändringar i Sveriges skogar – orsaker och konsekvenser för skogsskötseln. SKOGSVÄRDEN 2–2017 1 5 

[close]

Comments

no comments yet