Ställningsaktuellt 1/2017

 

Embed or link this publication

Description

Ställningsaktuellt 1/2017

Popular Pages


p. 1

STÄLLNINGS 1 aktuellt2017 INFORMATION FRÅN STÄLLNINGSENTREPRENÖRERNA HANDLEDSTRÄNING! Coachen tipsar! Därför valde jag ställning Louise Gunnarsson berättar

[close]

p. 2

ORDFÖRANDE HAR ORDET Först några ord från verkligheten måndag morgon efter en långhelg. 10 2 STÄLLNINGSAKTUELLT Någonstans i morgonrutinerna infinner det sig ett konstruktivt kaos som vi ska försöka hantera. Projekt som ska starta eller i bästa fall försöka avslutas inom utsatt tid. Material som inte finns på rätt ställe, fordon som ska till verkstan som ”någon” glömt bort tiden för. Personal som inte har dykt upp eftersom de ”troligtvis” vabbar eftersom deras barn var sjuka redan före helgen. Nyanställda som står i hallen med mössan i hand och frågar om vi minns att det var i dag som hen börjar hos oss. Lägg till detta ett antal arbetsberedningar och riskbedömningar som är i akut behov att genomföras, fallskyddsutrusning som behöver besiktas, möten bokas, medarbetarsamtal genomföras. För att inte tala om lagkraven från myndigheter och föreskrifter. Hur klarar vi egentligen vardagen utifrån verkligheten? Grunden i varje enskilt företag ligger det en struktur som klarar att hantera vardagens utmaningar samtidigt som det hela tiden dyker upp nya. Många av ”vardags” utmaningarna löser vi genom ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) och ett utarbetat verksamhetsledningssystem som är anpassat för vår verklighet. Jag är övertygad om att merparten av oss medlemsföretag redan har detta hos oss och då dyker nästa fråga upp. Om vi redan har företags struktur varför är det inte fler som ansöker om auktorisation? Eftersom vi redan uppfyller en stor del av kriteriekraven! En del i svaret ligger givetvis i våra beställares kravbild, nu är jag övertygad om att de kommer att börja ställa kravet på innehav av auktorisation i upphandlingar. SCA gjorde det för ett par år sedan och EON gjorde det nyligen. Ni som fortfarande funderar på att ansöka men inte tagit steget än kan jag rekommendera er att göra detta. En del av er kommer förmodligen inte att möta dessa beställare och dess kravbild, men fortfarande finns den största motivationen kvar! Vår egenutveckling och mervärdet till kunden! I och med att vi uppfyller kriteriekraven till auktorisationen så förverkligar vi en del av målsättningen med att driva ett företag. Strukturen finns där redan så kvar ligger utbildningskravet och då kommer jag onekligen in på min gamla lärares ord ”utbildning är inte tungt att bära så ta tacksamt emot informationen” Trevlig sommar med vänliga hälsningar Anders Strömbäck 20 INNEHÅLL Ordförande har ordet 2 Årsstämman 2017 – föreningen växer 4 Ställningsaktuellt undersöker: Hur skyddar du din mobiltelefon? 6 Skyddsräcke vid takarbete – AFS 2013:4 30 § 9 De tränar räddning – hängande i linorna 10 Helaren från Norrbotten 13 Handledsträning 14 Revisionen lyfter auktorisationen 17 Därför valde jag ställning 20 STIBs inplanerade kurser 26 Lösning korsord 2/2016 29 Korsord 31 Ställningsaktuellt Ansvarig utgivare: Anders Strömbäck REDAKTIONEN Ingela Stjernberg, Håkan Carlsson, Daniel Pernikliski Annonsering, annonsmaterial samt manuskript avsedda för publicering i tidning sändes under adress: Ställningsaktuellt Tel: 0456-33 30 95 Gesällvägen 2 294 77 SÖLVESBORG E-post: info@stib.a.se STIB på internet: www.stib.a.se Produktion/Tryck: Holmbergs i Malmö AB Tel: 040-660 66 00 Tidningen skickas till medlemsföretagen för distribution

[close]

p. 3



[close]

p. 4

Årsstämman 2017 – föreningen växer Rekordmånga deltagare fyllde konferenssalen på Scandic Opalen, i ett soligt Göteborg, när den 31:a årsstämman i STIBs historia ägde rum. På plats till stämmans öppna del fanns bland andra Arbetsmiljöverket och Sveriges byggindustrier. Ordförande Anders Strömbäck hälsade 131 deltagare från 49 olika företag välkomna till stämman, och konstaterade att intresset för årsmötena roligt nog fortsätter att växa. Nytillskott till styrelsen var Jonas Carlsson som valdes in som suppleant. Till valnämnden valdes Håkan Jansson in som ledamot och Kjell Sundlin som suppleant. I övrigt valdes de som inte hade tid kvar på sin mandatperiod om till sina respektive positioner. Höstmötet som tidigare var planerat att äga rum i Skopje har blivit flyttat till Milano, på grund av problem med bokningar. Samtidigt bestämdes att höstmötet 2018 kommer att vara i Edinburgh. Fem nya medlemmar togs upp på scenen och hälsades välkomna till föreningen. Nu har STIB inte mindre än 135 medlemmar utspridda över hela landet och representerar drygt 80% av alla som är yrkesverksamma inom ställningsbyggnad. Åke Norelius och Jörgen Conradsson från Arbetsmiljöverket försökte förtydliga 30§ i AFS 2013:4. Där står att en ställning som används vid skydd mot fall ska vara så stark och så väl förankrad att den klarar de krafter som kan uppkomma om någon person faller mot den. Men vad det innebär kan vara svårt att veta. De krafter ställningen måste klara, och hur tätt räcket måste vara, beror på hur mycket arbetsområdet (oftast taket) lutar. För att veta att ställningen klarar det som krävs behöver man göra tester och provdra förankringarna. Testerna kan inte göras på plats utan kräver en testmiljö, vilket kan vara svårt för en ställningsfirma att ordna med. Förhoppningsvis är det här något som leverantörerna kan stå till tjänst med. Åke Norelius pratade också om en problematik som finns när man använder konsoler till murarställningar. Enligt reglerna måste de ha samma lastklass som det övriga bomlaget. Något som är svårt att uppnå med konsoler över 30 cm. Från branschen menar man att konsolen egentligen inte behöver samma lastklass, då den inte används för att bära material utan är 4 STÄLLNINGSAKTUELLT

[close]

p. 5

Styrelseledamöter 2017: Ordförande: Vice ordförande: Ledamot Kassör: Ledamot: Ledamot: Ledamot: Ledamot: Ledamot: Anders Strömbäck (omval) Roger Björk (omval) Alf Samuelsson (omval) Fredric Weinö (ett år kvar på mandatperiod) Mattias Dahlgren (ett år kvar på mandatperiod) Sven Le Vau (omval) Hans J Pettersson (ett år kvar på mandatperiod) Ruzdija Sabovic (ett år kvar på mandatperiod) Suppleant: Suppleant: Hans Hermansson (omval) Jonas Carlsson (nyval) Revisor: Revisorssuppleant: Carl-Göran Grönvik (omval) Rolf Strindberg (omval) Valnämnd Ledamot: Ledamot: Suppleant: Robert Kalsås (ett år kvar på mandatperiod) Håkan Jansson (nyval) Kjell Sundlin (nyval) till för att en person ska kunna stå på den och arbeta. Arbetsmiljöverket förstår problemet och ska se över om det går att införa andra regler just för murarställningar. Hur långt arbetsgivarens ansvar sträcker sig var någonting Lars-Erik Jonason från Sveriges Byggindustrier och Pia Lindqvist från Arbetsmiljöverket diskuterade. Något som egentligen inte går att svara på utan måste prövas från fall till fall. De pratade om vikten av att ha en god säkerhetskultur på företaget, och det får man bland annat genom att föregå med gott exempel. Om man som arbetsledare besöker ett bygge är det viktigt att man klär sig precis enligt byggets krav, även om det bara är ett kort besök, annars sänder man ut signaler till de anställda om att det är okej att strunta i säkerheten. Att ett dåligt beteende får följder är också viktigt. Även om det är företaget som får böter om en anställd exempelvis har struntat i sele, måste beteendet få konsekvenser i form av varningar och slutligen avsked. Också där sänder man ut signaler att man tar allvarligt på säkerheten. Försäkringsfrågan är viktig för ett ställningsföretag så att det har rätt skydd när olyckan är framme, men det är också en ganska kostsam apparat. Lars Jönsson från försäkringsförmedlarna Max Matthiessen menade att de allra flesta företag betalar på tok för höga premier för sina försäkringar. Med rätt strategi kan de få ner sina kostnader med nästan hälften. Som exempel pratade han om att nästan alla ställningsföretag betalar samma höga premie rätt igenom för sin verksamhet, eftersom det är ett jobb med potentiellt stora risker. Men det man glömmer är att bara en del är riskfyllt, nämligen själva montaget, medan uthyrningen av ställningen är utan risker. För det här bör man betala två olika premier. Vill man som företag få hjälp med att maximera sin försäkring kan man kontakta Lars Jönsson på 0705-955586, lars.jonsson@maxm.se. Stämman avrundades med en föreläsning av Ewa Wigenheim, grundaren av ABBA-museet. Hon pratade om hur mycket stress som finns i våra liv och hur viktigt det är med återhämtning. Bara att ta korta andpauser gör jättemycket. Hon jämförde den korta pausen med när man startar om en dator – systemet nollställs och så börjar man om med ny kraft. Text och bild: Daniel Pernikliski STÄLLNINGSAKTUELLT 5

[close]

p. 6

Hur skyddar du din mobiltelefon? STÄLLNINGSAKTUELLT UNDERSÖKER Som ställningsbyggare får man vanligtvis vara utomhus många timmar av dagen. Det är en av de största fördelarna när det är fint väder – man missar inte många soltimmar. När det är dåligt väder är det en av de största nackdelarna – man missar inte många regntimmar heller. Oavsett väder är det ett fysiskt jobb och Ställningsaktuellt har ställt frågan till yrkesaktiva hur de bäst skyddar sin mobiltelefon, mot väta, fall, grus, damm och stötar. Här listar vi de fem vanligaste metoderna som ställningsbyggare har nämnt, i popularitetsordning. 1. I benfickan Den metod som har nämnts oftast är att förvara mobiltelefonen i benfickan på byxorna, med skärmen in mot kroppen. Där verkar den vara väl skyddad, oberoende om man kombinerar det med något skydd på telefonen. En del har inget annat skydd och tycker att det fungerar bra ändå. Somliga har bara mobiltelefonen i benfickan när de jobbar med något utsatt moment, medan andra bara har den där om det är någorlunda skapligt väder. Regnar det förvarar de telefonen i bilen. Många har ett skyddande fodral av något slag, vissa plockar bara upp telefonen om de befinner sig på en plan yta. 2. Fodral/skal Någon form av skyddande fodral är ett effektivt sätt att hålla telefonen i bra skick under lång tid. Många väljer att kombinera det med att förvara telefonen på ett säkert ställe på kroppen, vanligtvis i benfickan. De skyddande fodral som har nämnts är kraftiga läderfodral och fodral med gummiinslag. En del skydd är framtagna för att tåla både väta, damm och stötar. De går att använda utan att man tar ut telefonen ur fodralet. För den som får i uppdrag att bygga ställning på havets botten kan det vara värt att veta att vissa fodral bara är vattentäta ner till 60 meter. 3. Lämna den i bilen/skåpet Många tycker att mobiltelefonen inte har någonting att göra uppe på en ställning och lämnar kvar den i bilen. Utan att vara expert i ämnet kan man nog påstå att det är den överlägset säkraste metoden att skydda mobilen. Vissa har den bara där när vädret är dåligt, medan andra lämnar den där därför att de inte har någon firmatelefon. De tycker att det inte finns någon anledning att utsätta sin privata telefon för slitage. Det finns de som tycker att man måste lämna ifrån sig mobiltelefonen för att kunna jobba effektivt. En del tycker att det är viktigt att kunna bli nådd, men att det räcker om de jobbar tillsammans med någon som har telefonen med sig. 4. Stöt- och vattentåliga telefoner Det ska erkännas att undertecknad var en av dem som trodde att fodralen helt hade tagit marknaden för de stöt- och vattentåliga mobiltelefonerna. Det kunde inte vara mer fel. Så fort man gör lite research står det klart att det finns hur många modeller som helst att välja bland. Vissa modeller kostar mer än dubbelt så mycket som en iPhone, men i tester klarar sig modeller i samma prisklass minst lika bra som värstingarna. De här telefonerna är lite klumpigare än ”vanliga” telefoner, men om de används dagligen i arbetet kan det vara väl investerade pengar. En del telefoner är bara vattentäta och kan då kombineras med ett stöttåligt skal för att ge fullgott skydd. 5. I framfickan Flera tycker att telefonen klarar sig bra i framfickan på byxorna. Inte i den hängande fickan, utan den närmast kroppen. Vissa har inte ens något skydd på sin telefon. Någon har den i en strumpa om det är dåligt väder, någon flyttar över den till benfickan vid klättring, av bekvämlighetsskäl. En svarande (som därmed inte får en egen kategori) flyttar runt telefonen efter årstid. Det kan vara i fickan på jackan vintertid och i bilen sommartid. Text: Daniel Pernikliski 6 STÄLLNINGSAKTUELLT

[close]

p. 7

BE0S2TF2RÄR4ÅL-IN1LG4NGO9I:RN50&GAR Patenterad kopplingsmetod. Specialkopplingar tillåter kombi- Breda och rymliga arbetsytor nationer med runda rörsystem. höjer produktiviteten. Modern. Effektiv. Säker. Tänk dig en... ...modern, banbrytande byggnadsställning baserad på fyrkantsrör där samtliga bomlag förses med gångplan direkt från start, vilket avsevärt höjer produktiviteten. ...byggnadsställning som består av få och lätta detaljer vilket leder till låg vikt och effektivitet både när det gäller att bygga och riva.Ställningen är speciellt konstruerad med tanke på kort monteringstid och ergonomi. ...byggnadsställning som har en stabil och säker konstruktion. De breda och rymliga arbetsytorna höjer produktiviteten för användarna och systemets släta gångplan eliminierar farliga snubbelkanter. Modern, effektiv och säker – det är TREBEX byggnadsställningar. STÄLLNINGSBOLAGET TREBEX AB Tel: 0224-149 50 Fax: 0224-150 09 E-post: info@trebex.se www.trebex.se PTEäTckEX ✓ Bredare sortiment ✓ Effektivare leveranser ✓ Hämtdepåer Malmö - Stockholm - Sundsvall Ring Peter, 070-424 35 45, eller besök vår hemsida. Välkommen! Speditionsvägen 27, 142 50 Skogås petex@pspinternational.se www.pspinternational.se PTEäTckEX Ett väderskydd av högsta kvalitet för alla typer av byggnadsarbeten Fråga alltid P.S.P. om Petex® Täck väderskydd och tillbehör! STÄLLNINGSAKTUELLT 7

[close]

p. 8

FLEXIBEL fasad och industriställning – STARK stabil med inbyggd avsträvning SÄKER hand- och knäräcke i ett – SNABB inga horisontaler eller diagonaler LÄTTARE dubbelräcket ersätter två horisontaler och diagonaler EKONOMISK kortare monteringstid och lägre inköpskostnad KopAcåhMfAäPlrAudXNigRJaaPmMR-oIpSdaEukRle- t Inga Horisontaler eller Diagonaler 8 STÄLLNINGSAKTUELLT Nordic Scaffold AB Importgatan 19, 422 46 Hisings Backa. Tel 070-742 51 45. stefan@nordicscaffold.se • www.nordicscaffold.se

[close]

p. 9

Skyddsräcke vid takarbete – AFS 2013:4 30 § Det är mycket vanligt att uppföra en ställning till en takfot eller takkant och där ställningens skyddsräcke även ska utgöra skydd mot fall från taket. Kravet på skyddsräcket skiljer sig då ofta något åt från kraven på ett skyddsräcke för ställningar. I ställningsföreskriftens 30 § skriver verket ”En ställning som används som skydd mot fall från en angränsande konstruktion, ska vara så stark och så förankrad att den med betryggande säkerhet kan fånga upp de personer som kan falla mot den”. I följande text ges en vägledning hur skyddsräcket kan utformas. Viktigt att veta är att höjden på skyddsräcket då ska vara minst 1 m, denna höjd ska mätas vinkelrätt mot takytan. Samtidigt ska räckeshöjden även uppfylla det som krävs för ställningen, det vill säga vara minst 950 mm över arbetsplan. Det blir alltså det mått som innebär det högsta räcket av de två kraven som avgör hur räcket ska utformas. Några exempel visas i figur 1-3. att uppstå om någon faller mot räcket, och därför ställs högre krav på dessa räcken, då behöver räcket även kompletteras så att öppningarna i det blir mindre. För att förvissa dig om att ställningen och ställningens räcke kan ta upp de laster som kan uppkomma vid ett fall kan du behöva kontrollera detta med tillverkaren. Tips! Standarden för ställningar anger inga laster som skyddsräcket ska dimensioneras för, om de ska skydda mot fall från andra ytor än från ställningens arbetsplan. Däremot finns det en annan standard som kan tillämpas (SS-EN 13374:2013 Temporära skyddsräckessystem – Specifikationer, Produktkrav och Provningsmetoder), denna standard är i grunden inte skriven för räcken på ställningar utan för temporära räcken som fästs vid tak, valvkant eller dylikt. Den innehåller skyddsräcken i tre klasser (A, B och C), beroende på taklutning och höjdskillnad. En beskrivning av de olika klasserna finns i tabell 3. Det är viktigt att kunna visa att ställningen och skyddsräcket kan uppta de laster de kan utsättas för, då kan en provningsrapport på svenska vara tillräckligt. För medlemsföretag finns SS-EN 13374:2013 att tillgå i STIBs abonnemang på SIS e-nav, för inloggningsuppgifter kontakta kansliet. Viktigt! Den maximala storleken på öppningar i ett räcke varierar mellan de olika klasserna, och uppgår till 250 mm för klass B och 100 mm för klass C. För klass A är värdet detsamma som för räcken på en ställning, det vill säga 470 mm. För vissa ställningsfabrikat finns framtagna nätkonstruktioner som ger motsvarande skydd som för klass B eller C, kontrollera detta med tillverkaren av det ställningssystem du använder. Text och bild: Hämtade ur Arbetsmiljöverkets skrift H456 ”Säkra Ställningar, Vägled- ning till Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ställningar, AFS 2013:4 Det är också viktigt att räcket i övrigt är korrekt utformat, särskilt om det ska skydda från fall vid arbete på lutande takytor. Ett normalt räcke på en ställning är endast dimensionerat för statiska laster, och kan endast användas som skydd mot fall från tak vid takfallslutningar upp till 10 °. Vid större lutningar kommer dynamiska laster STÄLLNINGSAKTUELLT 9

[close]

p. 10

Vad är olyckornas orsak? Magnus Stenberg, forskare vid Luleå tekniska universitet, konstaterar i en färsk studie att den svenska byggbranschen i ett internationellt perspektiv ses som ett föredöme vad gäller arbetsmiljön. Men kvar finns mycket att göra. Av de allvarliga arbetsplatsolyckorna i byggbranschen, som Stenberg studerat, så hör fall- och halkolyckor till de vanligare. – Personfaktorer som ålder och attityd och inställning till säkerhet påverkar riskerna liksom den säkerhetskultur som präglar arbetsplatsen. Det finns också ett klart samband mellan stress och allvarliga olycksfall. Arbetsledningen måste gå i bräschen och ge säkerhetsfrågorna högsta prioritet. Ett väl fungerande förebyggande arbete för hälsa och säkerhet är starkt kopplat till god planering av arbetet på arbetsplatsen i övrigt och olycksfallsriskerna, sammanfattar Stenberg. Räddningsövning. Ställningsmontörerna Tobias Forsell och Patrik Päivärinta firar sig ner. 10 STÄLLNINGSAKTUELLT

[close]

p. 11

De tränar räddning, hängande i linorna Byggbranschen är olycksdrabbad och säkerhetstänkandet kan för­ bättras. – Men generellt blir det bättre och bättre, säger Joakim Tunje som säkerhets- och räddningsutbildar. En fredagsmorgon i mars har företaget Hermansson Byggställningar i Falkenberg monterat en ställning vid sitt kontor på Smedjeholm, för att drilla sina anställda i räddning hängande i sele. – Det är ingen utbildning som krävs, men den är efterfrågad av montörerna själva och vi tycker att det är viktig att ge den, säger Niklas Håkansson, administratör i företaget. Utbildaren Joakim Tunje från företaget Cresto i Halmstad instruerar hur man firar sig ner, fäster draglinor och kan vinscha in en kamrat som skadad eller kanske medvetslös blivit hängande i sin säkerhetssele. Ett inte osannolikt olycksförlopp för ställningsmontörer i arbete. Utrustningen på plats. Patrik Päivärinta och Johan Andreasson handleds av Joakim Tunje (till höger). Säker nedfart. Ställningsmontörerna Claes Johansson och Petter Widgren under räddningsövningen. – Tack och lov har vi här på företaget varit förskonade från allvarliga olyckor. Det är viktigt att hålla säkerhetstänkandet högt och motverka en machokultur som gör att man ibland blir oförsiktig, säger Anders Hermansson som började i företaget med sommarjobb i tonåren. Numera, vilket ju framgår av namnet, äger han företaget med 30 anställda och 25 miljoner kronor i årsomsättning. Boom i byggbranschen Hermansson Byggställningar monterar ställningar i en byggbransch som upplever en boom, och under de senaste två veckorna har fyra nya ställningsmontörer anställts i företaget. Men byggbranschen är också en olycksdrabbad verksamhet. 45 personer miste livet i arbetsplatsolyckor i Sverige under fjolåret, nio av dem inom byggbranschen (som tillsammans med transportsektorn är värst drabbad). Enligt arbetsmarknadens försäkringsstatistik inträffar det årligen cirka 6 000 arbetsplatsolyckor inom byggbranschen i Sverige, där 2 000 är av STÄLLNINGSAKTUELLT 11

[close]

p. 12

allvarligare karaktär och leder till sjukskrivning i minst en månad eller till en bestående skada. Byggbranschen försöker dock kraftsamla, med en ambitiös och möjligen omöjlig vision om att ”hålla nollan”, förebygga alla allvarliga olyckor. Och utbildningsdagen hos Hermansson Byggställningar är ett exempel på hur enskilda företag håller igång säkerhetsarbetet. Han har jobbat 17 år som ställningsmontör, de senaste tre-fyra hos Hermansson. – Det var en tillfällighet att jag blev ställningsmontör. Jag var arbetslös, efter att ha jobbat med det mesta från lackerare till pizzabagare. Jag satte mig med telefonkatalogen och ringde olika arbetsgivare från A till Ö. Jag kom till bokstaven G, när jag fick napp hos en ställningsfirma, säger han. Byggbranschen försöker kraftsamla, med en vision om att förebygga alla allvarliga olyckor. God stämning i årets avtalsrörelse Årets avtalsrörelse präglades av god samtalston mellan parterna. Skärpta regler för utländska arbetsgivare, samarbete av löne­former och skärpt huvudentreprenörskap, var några av de svårlösta frågor som blev uppklarade. – Jag gillar att företag tar sådana här initiativ, säger Joakim Tunje, säkerhets- och räddningsutbildare på Halmstadföretaget Cresto som konstruerar och utvecklar fallskyddsutrustning. – Jag jobbar med utbildning på heltid, både i Sverige och utomlands. Senare i vår ska jag iväg till Jordanien. Och även om säkerhetstänkandet varierar stort, så går det absolut åt rätt håll, säger han. Patrik Päivärinta från Slöinge, en veteran bland ställningsmontörer, är en av dem som övar denna dag, hängande i byggställningen. – När jobbet är som mest riskfyllt? Jag skulle säga i snö och regn, och det är ju inte så konstigt. Han jobbade sedan som resemontör, från Malmö i söder till Pajala i norr, innan han kom till Hermansson och nu jobbar mer på en halländsk hemmaplan. – Det är en tilltalande frihet i det här arbetet, säger Päivärinta som även varit 120 meter upp i luften och monterat ställningar vid tornet på en norsk oljeplattform. Nu är det, om någon till äventyrs tror det, inte ett jobb som man går rakt in i. Företagen måste se till att ge nya montörer en utbildning, och först efter 4 200 timmars arbete som lärling, två-tre år, är montören redo för ett självständigt arbete. Text: Håkan Bergström (artikeln är ursprungligen publicerad i Hallands Nyheter). Fotograf: Ola Folkesson Inför årets avtalsrörelse var båda parter överens om att det inte gick att fortsätta med det hårda tonläge som rådde förra året, som slutade i strejk. Den här gången var man fast besluten om att hitta gemensamma lösningar, även i frågor där parterna står långt ifrån varandra. – Vi har lyft blicken och varenda gång vi har ramlat ner i allt det där som inte funkar har vi dragit upp varandra och sagt att ”nej, fokus är att vi måste göra branschen attraktiv”, säger Johan Lindholm, ordförande för Byggnads. Ackordslönens framtid var det som utlöste strejken förra året. Nu har man tillsatt en gemensam arbetsgrupp som ska se över lönereglerna, för att hitta former som fungerar mer friktionsfritt. Lägstalönen har länge varit en fråga där parterna varit riktigt oense, men nu har man lyckats enas om 166,50 i timmen. Det innebär att de utländska arbetarna, som saknar svenskt yrkesbevis, lägst får 88 procent av 166,50. Byggnads har tidigare hävdat att många av dem borde ha full lön, trots avsaknaden av yrkesbevis. Nu införs en regel om att den som har minst sex års yrkeserfarenhet ska vara fullbetald, vilket även gäller svenska arbetare. – Det tror jag ger större jämlikhet och minskar risken för diskriminering, säger Mats Åkerlind, förhandlingschef på Sveriges Byggindustrier. Byggnads har länge kämpat för en skärpning av huvudentreprenörskapet, och nu kommer de att få ökad insyn i byggenas entreprenadkedjor. – Det kommer att underlätta enormt, säger Johan Lindholm. Arbetet Instruktioner. Claes Johansson på Hermansson Byggställningar instrueras av utbildaren Joakim Tunne. 12 STÄLLNINGSAKTUELLT

[close]

p. 13

Helaren från Norrbotten Med rötterna i elitidrotten och utbildning i allt ifrån massage till mental träning har Anneli Selberg koll på det mesta som rör vårt välmående. I en serie artiklar kommer hon att ge friskvårdsråd som är speciellt anpassade för ställningsmontörer. Idrottsmassör, mental coach, personlig tränare, hälsovägledare, reiki master och certifierad massör – Anneli Selberg har jobbat med friskvård i mer än 20 år och gillar att jobba med hela människan. I sitt arbete träffar hon allt ifrån elitidrottare till kroppsarbetare, kontorsfolk och gravida. Hon har själv en bakgrund som elitidrottare och intresserade sig tidigt för människokroppen, men också för hur kropp och själ hänger ihop. – Jag jobbade redan som personlig tränare och gruppträningsinstruktör när jag utbildade mig till massör. Som fotbollsspelare tränade jag hårt och när jag fick massage kände jag själv massagens fysiska och mentala effekt. Den ville jag dela med mig av till andra, säger Anneli och berättar att helandet i händerna finns nedärvt i generationer i hennes släkt. – Mamma var sjuksköterska och jobbade mycket med massage, liksom mormor och mormorsmor. Hon växte upp i Harads i Norrbotten men flyttade tidigt söderut och hann med att bo i Umeå, Göteborg och Stockholm innan hon återvände till Norrbotten och bosatte sig i Luleå. – Jag har också varit med och byggt upp en spaverksamhet på Maldi- verna och hunnit jobba i ett proffsboxningsstall i Miami. Det var Angelo Dundee, som tidigare var Mohammed Alis tränare, som drev det stället, berättar Anneli. Sin utbildning i mental träning fick hon av gurun Lars-Erik Unestål, som bland annat coachat hockeylandslaget och lag i elitserien. – Lars-Erik berättade om hur han coachat Färjestad EFTER att de tagit SM-guld. Han påpekade att laget inför nästa säsong skulle hamna i en kris. Pressen på dem var stor och hur skulle de kunna leva upp till förväntningarna? Det slutade med ännu en guldmedalj! Jag är överty- gad om att det fysiska och psykiska hänger tätt ihop och jobbar själv därför med helheten genom att kombinera all min kunskap, säger Anneli. Namn: Anneli Selberg Ålder: 41 Bor: I en by utanför Luleå Yrke: Certifierad massör hälsopedagog, personlig tränare, reiki master i företaget Kroppsbalans. Familj: Maken Krister, 36, Rasmus, 10 och Emil, 9 månader, schäfern Bolt. Tränar: Slalom och golf Text och foto: Birgitta Lindvall Wiik STÄLLNINGSAKTUELLT 13

[close]

p. 14

Coachen tipsar om: HANDLEDSTRÄNING Har du tappat greppet om styrkan i din handled? Handlederna utsätts för stora påfrestningar i jobbet som ställningsmontör och det är lätt att drabbas av belastningsskador. Har inte ställningsarbetare redan starka handleder? – Ja, men den som jobbar med ställningsarbete belastar handlederna väldigt mycket. Då är det lätt hänt att man lyfter med fel teknik och då drabbas man av skador och inflammationer som i sin tur ger en försvagad handled. Det gäller att alltid tänka på att lyfta med raka handleder. Tung belastning med vinklad handled leder till problem. Går det att återfå styrkan i försvagade handleder? – Styrkan går att träna upp. Har du haft problem med musarm eller tennisarm måste du vänta tills den akuta inflammationen lagt sig. Sedan kan du med enkla övningar börja träna upp styrkan. Kombinerar du stärkande övningar med massage får du en snabbare läkningsprocess då du får igång cirkulationen på ett effektivt sätt. Hur börjar man? – Det är viktigt att gå sakta STÄRKANDE ÖVNINGAR FÖR HANDLEDEN: UTGÅNGSLÄGE 1A. Greppa en vikt (lätt hantel eller liten vattenflaska) i varje hand. Lyft armarna rakt ut framför dig, med handryggen uppåt. 14 STÄLLNINGSAKTUELLT 1B. ”Gasa” med händerna, fram och tillbaka, upprepa tio gånger. Övningen stärker muskler, senor och leder på handledens och underarmens ovansidor.

[close]

p. 15

Anneli Selberg, personlig tränare och idrottsmassör, tipsar om enkla självhjälpsövningar som stärker handlederna, både i förebyggande syfte och när skadan redan har skett. framåt! Gör övningarna helt utan vikter till en början, sedan använder du lätta vikter. Det behöver inte vara hantlar, du kan fylla tomma 50-centilitersflaskor med vatten. Då får du hantlar som väger cirka ½ kilo vardera. Lyssna till kroppen, känns det bra? Då kan du fortsätta och på sikt öka belastningen! Passar övningarna för alla? – Ja, så länge du inte har en pågående inflammation eller en nerv i kläm. Egentligen behöver vi alla stärka våra handleder då vi i vårt moderna liv utsätter dem för onaturliga vinklar och påfrestningar när vi sitter med våra mobiltelefoner. Hur ofta ska man göra övningarna? – Börja med att göra varje övning tio gånger dagligen. När du blir starkare kan du göra tre set med tio repetitioner varje dag och så småningom öka motståndet/vikten. Text och foto: Birgitta Lindvall Wiik 2A. Greppa en vikt i varje hand och lyft armarna rakt ut framför dig med handflatan uppåt. 3A. Greppa återigen en vikt i varje hand och lyft armarna rakt framför dig med handflatan uppåt. 2B. Rulla in handen mot dig, men behåll armarna raka, precis som i den första övningen. Rulla tillbaka och upprepa tio gånger. Du stärker musklerna på insidan av handleden och undre sidan av underarmen. 3B. Vrid runt händerna 180 grader inåt … 3C. … så att handryggen kommer upp – och vrid tillbaka till utgångsläget. Upprepa tio gånger. Alla små muskler i underarmarna väcks till liv och du får igång en rotation i skuldrorna som är bra för cirkulationen ner i hela armen. STÄLLNINGSAKTUELLT 15

[close]

Comments

no comments yet