Krokiga låtar och rakryggade spelmän

 

Embed or link this publication

Description

Av Jeanett Rousu

Popular Pages


p. 1

WALROU MUSIC AB WWW.JEANETT.SE Musik i Gra.. nsbygden Spelmän från Markaryd 1800-2015 KROKIGA LÅTAR OCH Spelmän i parad för prinsen rakryggade spelmän Spelmän och dansare gick i parad genom Markaryd för att ge kronprinsen och hans gemål ett välkomnande som anstår en kunglighet. I hembygdsparken firades det med musik, dans, tal och fest- ligheter i dagarna två. Sid. 108-110 331 låtar från Markaryd samlade av Jeanett Walerholt Rousu Spelman sjöng ekivoka sånger - fängslades Under Markaryds marknad gick spelman- nen och hans hustru över gränsen för det acceptabla. Sid. 233 Tvåkronorna regnade från himmelen Lärde sig spela av Näcken Systrar mördade av sina bröder Spelman spelade först så träflisorna yrde, sedan ljöd polismästarens stämma högt Spelman utav rang sägs ha lärt sig spela av Näcken. För säkerhets skull klipp- tes fiolsträngarna av mitt under dansen. Sid. 7 Fasansfull spådom gick inte att värja sig emot. Systrarna mördades på sin väg mot julottan. Världen väntas förgås inom kort. Sid. 216-217 över grannskapet. Efter densammes välsignelse spelade spelmannen så tvåkronorna regnade ner från himmelen. Sid. 195 Skulptörens Amerikabrev . . Innehåller återupptäckta låtar INSPELNING MEDFÖOLJER och hittills okända notsamlingar!

[close]

p. 2



[close]

p. 3

KROKIGA LÅTAR OCH rakryggade spelmän 331 låtar från Markaryd samlade av Jeanett Walerholt Rousu Med författarens förhoppning att musiken i denna bok åter får komma till livs och spelas, inte bara i gränsbygden utan över hela landet! Denna bok är skapad med en stor portion kärlek till hembygden, de gamle spelmännen och musiken.

[close]

p. 4



[close]

p. 5

WALROU MUSIC AB WWW.JEANETT.SE Inneha. ll Krokiga låtar och rakryggade spelmän från Markaryd Förord ................................................................................. s. 3 Spelmansträd - Gränsbygden ........................................ s. 5 Anders Bredal/Bernhard Ljunggren ............................. s. 7-19 Bernhard Ljunggren ........................................................ s. 20-95 Kungs-Neta s. 25-37 Kungs-Otto s. 38-52 Thorsjö - Ljunggren s. 62-64 Ada Ljunggren s. 73-74 Alrik och Edvin Ljunggren s. 75-94 Hjalmar Thorsjö ............................................................... s. 96-149 Thorsjö - Ljunggren s. 102-107 Dahlberg - Wimmerstedt s. 111-132 Lavinarna ........................................................................... s. 150-182 Spel-Jonas .......................................................................... s. 183-215 Ballader och visor ............................................................. s. 216-224 Spelmän och orginal ........................................................ s. 225-236 Hinneryds spelmanslag .................................................. s. 237-253 Källförteckning ................................................................ s. 255

[close]

p. 6

WALROU MUSIC AB WWW.JEANETT.SE Spelmansregister Krokiga låtar och rakryggade spelmän från Markaryd Andersson, Albin s. 234 Andersson, Carl-Alfred låt 313 Andreasson, Johan Petter låt 212 Ausenius, August låt 110 Blinda-Kalle låt 266 Blomberg, Nils Petter s. 225 Bonthson, Hildlaf låt 79, 126 Bredal, Anders låt 1-15 Cederholm, Thure låt 315-317 Dahlberg s. 111 Ekelund, Kristoffer “Korken” låt 19 Ekman, Per låt 18 Ellen och Skojare-Gustaven s. 233 Gunnesson, Per låt 30 Gyllström, John s. 235 Hinneryds spelmanslag låt 108, 112-113, 313-326 Hjelt, August s. 225 Holmdal låt 179 Horsabäcks-Pären, s. 25, 51 Hyltén- Cavallius låt 290 Hälls-Johannes s. 232 Hembygdsfester låt 83, 135 Isaksson, David låt 295-310 Jacobsson, Sofia låt 288 Johan på Hassen låt 209 Johansdotter, Lisa låt 122-123 Johansson, Adolf, Snapparp låt 93-95 Johansson, Einar låt 318 Johansson, Håkan låt 134 Johansson, Johannes låt 256-257 Johansson, Kungs-Neta låt 20-47, 135 Johansson, Kungs-Otto låt 48-71, 135 Johansson, Manfred låt 206, 255, 314 Johansson, Sven låt 100-101 Karlsson, Nils låt 312, 320-325 Kolling, Knut låt 55-56 Kruaremoren låt 63 Lavin, Adolf låt 247 Lavin, Carl låt 135, 217-255 Lavin, Erik låt 205-206, 215 Lavin, Frans låt 135 Lavin, Johan Petter låt 201-204 Lavin, Johannes låt 207 Lavin, Nils Gustav låt 8, 15, 135, 201-203, 205214, 216 Lavin, Oscar låt 135, 217-219, 228-230, 233-234, 239-240, 252 Lavin, Victor låt 204 Ljunggren, Ada låt 90-91 Ljunggren, Alrik låt 92-121 Ljunggren, Bernhard låt 1-7, 9-14b, 16-121, 130-135 Ljunggren, Edvin låt 92-121 Ljunggrens kapell låt 89 Lundgren, Anna låt 261, 269 Lundqvist låt 7 Malmros, Kerstin låt 294 Mårtensen, Anders låt 295 Nilsson, Albin låt 297-298 Nilsson, Kristina låt 87 Nilsson, Per s. 188 Ola Spelman låt 27 Persson, Lars låt 127-128 Sahlström, Eric låt 326 Sjögren låt 177 Sjöström, Skomakare låt 210 Skojare-Gustaven och Ellen s. 233 Spel-Johannes låt 123-124 Spel-Jonas låt 201-232 Spel-Kalle låt 296 Spel-Pelle låt 240 Spele-Johanna låt 21 Spinnrocksvisor låt 236 Stendal låt 50 Strand Y. låt 203 Svante i Jannås låt 299-300 Svensson, Edvard låt 312 Svensson, Eric låt 319 Svensson, Johannes, Exhult s. 233 Svensson, Johannes, Hannabad låt 16-17 Svensson, Johannes, Vippentorpet låt 289 Svensson, Petronella, Knäred låt 292 Svensson, Rudolf s. 225 Thorsjö, Hjalmar låt 12a, 16-17, 76- 78, 84-88, 122-200, 211, 289-292 Wimmerstedt 136-181 Wislander låt 291 Walerholt Rousu, Jeanett låt 327-331 Åström, Olle låt 268

[close]

p. 7

WALROU MUSIC AB WWW.JEANETT.SE KROKIGA LÅTAR OCH rakryggade spelmän 331 låtar från Markaryd samlade av Jeanett Walerholt Rousu Markaryd är sedan gamla tider en samlingsplats och en knutpunkt. En bygd i gränslandet mellan Sverige, Danmark och Norge. Här har marknadsfolk och kringvandrande spelmän samlats i alla tider. Här i skogarna rörde sig svenskar, norrmän och danskar och under senare tid skåningar, smålänningar och hallänningar. *1 Här har kungar träffats och fredsavtal slutits. Här byggdes Sveriges första postkontor och här var Sveriges sista utpost mot Europa. Här var en stor knutpunkt för tågtrafik och en magnet för marknadsknallar. Ändock var Markaryd, i södra Sunnerbo, en fattig bygd där många försörjde sig med att tillverka vävskedar under vinterhalvåret och under sommaren vandra runt som knallar och sälja dessa. När industrin kom till Markaryd i början på 1900-talet förändrades detta och en arbetarbygd började formas. Den här notboken är en sammanställning av den musik som idag finns tillgänglig efter spelmännen i Markaryd. I huvudsak den repertoar som via Bernhard Ljunggren förvaltats efter 1800-talsspelmannen Anders Bredal, men även musik efter Lavinarna och Spel-Jonas. Låtarna är hämtade både från kända källor som ”Svenska låtar”, men också från hittills helt okända och aldrig tidigare publicerade notsamlingar efter både B. Ljunggren, kantor Wimmerstedt och Spel-Jonas! När jag för många år sedan började leta musik efter Markarydsspelmännen kunde jag aldrig föreställa mig vilken omfattning detta projekt skulle få eller hur många låtar jag skulle råka på eller hur många spelmän det faktiskt har funnits i Markaryd. Självklart har också sökandet efter noter, inspelningar, personer, och släktingar frambringat fler frågor av vilka jag har lyckats följa upp och få svar på några. Andra hänger fortfarande i luften. Det tog mig exempelvis många år innan jag slutligen lyckades spåra ättlingar till Anders Bredal, och det var stort för mig när jag lyfte telefonluren och slog numret till då 92-åriga Irene vars farfars far var Anders Bredal. Trots sin höga ålder var hon pigg och pratsam och hade många spännande historier att berätta om släkten Bredal-Törnquist. Men jag hittade inte bara Irene, jag fick även veta att Anders Bredal slutade sina dagar i backstugan på gården Högeberg i Åmot, vilket är min farfars gård, min fars barndomshem! Och alla artiklar och foton jag råkat på som gett mig en bild av förra seklets värderingar, livsöden och levnadsvillkor. För dessa spelmän var inte bara musikanter utan även folklivsforskare och hembygdsvärnare och många skrivna texter finns kvar efter dessa landsbygds- forskare. I arbetet har jag upptäckt att Bernhard Ljunggren inte bara var min morfars granne utan även min farmors fyrmänning. Bernhard träffade jag av förklariga skäl aldrig, men hans dotter Ada hade jag förmånen att få spela med ett par år i Hinneryds spelmanslag. Andra trådar förblir olösta, i alla fall ett tag till; Var låg Bredalstorpet? Var finns den i Smålänningen omskrivna kantor Wimmerstedts notbok med 50 handskrivna polskor från 16-1700-talet, nedtecknade på 1800-talets början? Och vilka var följande herrar? Svante Persson, Dragspel, Sjuhult, Hallaryd Johan Jacobsson, Dragspel, Bohult Hinneryd Rudolf Andersson, Fiol, Markaryd (spelade för kronprinsen vid invigningen av hembygdsparken 1924) Johannes Gunnesson, Fiol, Hylte Brotorp Sven Johansson, Magdeburgerspel, Köphult Okänd spelman. Foto: Hjalmar Törnquist Denna bok är en kärleksförklaring till musiken, hembygden och gångna tiders gubbar och gummor. Projektet har givit mig mycket i gengäld - underbara personliga möten med ättlingar till spelmännen och en för mig spännande och ovärderlig vis- och låtskatt. Nästan alla låtar jag hittat är med i denna bok tillsammans med artiklar om och av spelmännen samt anekdoter och sägner som fortfarande berättas hemma i Gränsbygden. Boken och skivan beställs via www.jeanett.se *1 Ulvsbäck, kungsgård och prästgård. (Ulvsbäck, en småländsk prästgårds öden av Folke Svedenfors) 1569: Emellan Ulvsbäck och det närbelägna, förr inom Danmarks gräns liggande Knäred i Halland, hölls sommaren 1569 ett möte i fredssyfte. 1612: I Ulvsbäck bodde november 1612–januari 1613 Axel Oxenstierna och andra svenska herrar, som förde de underhandlingar, vilka ledde till freden i Knäred 1629: I Ulvsbäck hade Gustav II Adolf 22–24 februari 1629 ett möte med Kristian IV på dennes begäran. Gustav II Adolf lyckades icke trots de mest energiska övertalningsförsök rycka Kristian med sig i ett kraftigt uppträdande emot kejsaren eller avhålla honom från att sluta fred med denne.

[close]

p. 8

Spelma.. nnen och deras la.. rlingar bröder och spelkamrater Erik Lavin Fredrik Lavin Otto Lavin Johannes “Hanse” Lavin Johan Petter Lavin f. 1826 Dansbyggenilsarna spelkamrat Anders Bredal Markaryd 1801-1871 David Lundqvist, Hishult spelkamrat söner, spelkamrater Nils Gustaf Lavin 1858-1936 Oscar Lavin Karl Lavin Adolf Lavin Viktor Lavin Johannes Johansson morbror och lärare till Jonas Johannes Svensson Hannabad 1847-1907 elev till Bredal, lärare till Ljunggren Kristoffer Korken Ekelund, Gångvad lärare till Ljunggren Adolf Johansson Snapparp D. 1955 lärare till Ljunggren söner till Oscar, spelkamrater Carl Lavin Frans Lavin Spel-Jonas Markaryd 1858-1947 Per Ekman Hannabad 1848 -1925 elev till Bredal, lärare till Ljunggren Bernhard Ljunggren Markaryd 1880-1959 spelkamrat med Thorsjö Skräddare-Albin Hishult ca 1820-1900 elev och spelkamrat till Bredal, lärare till Ljunggren Kungs-Neta, Voxtorp Kungs-Otto, Voxtorp lärare till Ljunggren Hjalmar Thorsjö Markaryd 1879-1960 spelkamrat med Ljunggren Lisa Johansson, Östra Torsås mor och musikinspiratör till Thorsjö Spel-Johannes, Tegnaby lärare till Thorsjö Hildlaf Bonthson, Traryd lärare till Thorsjö Dahlberg, Bringetofta lärare till Thorsjö Edvin & Alrik Ljunggren brorssöner och spelkamrater/elever Ellen, Ada, Inga, Eilert, Klas familj och spelkamrater

[close]

p. 9

”Den som ändå kunde spela som Bredal!” Anders Bredal Storspelman i Åmot, Markaryd 1801-1871 Dansbyggenilsarna spelkamrater Anders Bredal Markaryd 1801-1871 David Lundqvist, Hishult spelkamrat Johannes Svensson, Hannabad 1847-1907 elev Skräddare Albin, Hishult ca 1820-1900 elev och spelkamrat Per Ekman, Hannabad 1848-1925 elev - Krokiga låtar och rakryggade spelmän: Anders Bredal ©2015 Walrou Music AB

[close]

p. 10

Anders Bredal Anders Bredal Storspelman i Åmot, Markaryd 1801-1871 Näcklåtarna Anders Bredal, född Johansson, får inleda denna bok om spelmännen från Markaryd. Han är den mest mytomspunne av alla ortens spelmän och är också traktens äldsta kända spelman. Anders Johansson föddes i Matteröd och var son till skomakarsonen Johannes Bredahl (1761-1834) som under sin livstid var bosatt i Matteröds och Finja socknar. Anders mor hette Kristina Viktoria Eriksdotter (1769-1830) och var född på Vankiva herrgård som utomäktenskaplig dotter till ogifte löjtnanten och adelsmannen Erik Magnus Riddersköld (17281780). Anders kom till Markaryd där han gifte sig med den unga änkan Sanna Svensdotter (1798-1872). Hon var mor till Jonas Larsson (född 1822), och bodde på “Nybygget” på Prästtorp, Åmot. Anders tog sig namnet Bredal och de flyttade till Bredalstorpet. Tillsammans med Sanna fick han fyra barn, Nils (född 1825), Kristina (född 1827), Anna (född 1831) och Johanna (född 1834). Han försörjde sin familj som sockenskomakare men det är för sin skicklighet som spelman som hans namn har levt kvar i trakten. Kanske kom hans spelmansarv från fadern Johannes. Denne hade till dopvittnen klockaren Olof Sjöqvist (d. 1767) och häradsspelmannen Pål Bengtsson i Mala. Kanske var det dessa som lärde Anders Bredals far att spela. Lärde sig spela av näcken Bredal spelade både fiol och klarinett och liksom om många andra framstående spelmän gick det om honom en sägen; att han lärt sig spela av Näcken. Det hela ska enligt uppgift ha skett en torsdagsnatt, faktiskt just under bron intill kyrkan i Markaryd. Det var en historia Bredal själv var mån om att upprätthålla för den gav honom en särställning bland spelmännen i trakten. Bredal ansågs nämligen vara en av de främsta spelmännen under sin tid och var flitigt anlitad på alla tillställningar som krävde en spelman. Låtar som lärts ut av Näcken kallades stenbockslåtar eller näcklåtar och var speciella eftersom de spelades med omstämd fiol. Strängarna i dessa var stämda A-E-A-E eller A-E-A-Ciss. Om spelmannen började spela dessa under en danstillställning gällde det att se upp. Man trodde nämligen att då skulle ingen kunna sitta stilla och att stolar och bord omsider skulle börja dansa. Fick man inte stopp på dansen kunde det sluta mycket illa. Enda sättet att förhindra detta var att skära av strängarna på fiolen! Och då brännvinet börjat verka på kalasen och sinnena var mottagliga stämde Bredal upp i stenbockspolskor och näcklåtar. Han hade då alltid någon i sällskapet, som i maskopi med honom, sprang fram och stoppade spelet på detta sätt. Här vid stenarna gick förr den gamla stenbron över ån. Här lärde sig Bredal att spela av Näcken. - Krokiga låtar och rakryggade spelmän ©2015 Walrou Music AB 7

[close]

p. 11

”Den som ändå kunde spela som Bredal!” 1. Näckapolska efter Bredal upptecknad av G. Klemming efter Bernhard Ljunggren, Markaryd Se även Thorsjö - Wimmerstedt nr. 176 & œœœœ ### 43 ..Uœ. œ œ. œ œ œ. œ œ œ. œ œ œ. œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ & ### œ œ œ œ œ. œ œ œ. œ œ œ. œ œ œ. œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ .. 3 & ### .. œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ & ### œ. œ œ œ. œ œ œ. œ œ œ. œ œ œ. œ œ œ œ œ. œ œ œ. œ œ œ. œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ .. Med livet som insats Sägnen om Bredal och Näcken Det finns olika historier om hur spelmän lärt sig spela av näcken. Det kan vara speldueller eller att man offrar den yttersta delen av lillfingret. Det kan vara blodsoffer, snus, köttben eller döda svarta djur som man offrar ner i vattnet för att få lära sig Näckens unika spelkonst. Hur det än går till är det alltid förenat med livsfara. I en intervju med Jakob Karlsson i Fagerhult, Skåne, får man veta följande om Bredal: Bredal ska ha hängt sin fiol under bron vid kyrkan i Markaryd en torsdagsnatt vid fullmåne. Att det gjordes just en torsdagsnatt är ingen slump - denna veckodag ansågs besitta speciell kraft, och var mer magisk än andra. Om man lägger till fullmåne så kan det inte bli mer magiskt! Det var då man skulle spå, läsa bort sjukdomar och kasta besvärjelser, men det var även häxornas natt och natten då det var lättast att komma i kontakt med de döda. Vad som hände när Bredal hängde sin fiol under bron var att Näcken själv hängde sin bredvid och instrumenten gick inte längre att skilja åt med blotta ögat. När spelmannen sedan skulle hämta sin fiol gällde det att han tog rätt. Tog han sin egen kunde han sedan spela lika bra som Näcken själv. Tog han Näckens fiol, kunde han aldrig mer sluta spela, utan spelade tills han stupade. 8 - Krokiga låtar och rakryggade spelmän - ©2015 Walrou Music AB

[close]

p. 12

Anders Bredal 2. Polska efter Bredal & œœœœ ### 43 œ upptecknad efter Nils Bernhard Ljunggren, Markaryd Svenska låtar, Småland, Öland och Blekinge nr. 210 Se även Thorsjö - Wimmerstedt nr. 173 œ œœœœœœ œœœœœœœœœ œ œœœœœœœœœœœœ œ œ œ œœœœœœ & ### œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ #œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ .. & ### .. œ œ >œ œ œ œ œ œ œ œ. œ. œ. œ. œ. œ. œ. œ. œ. œ. œ. œ. œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ. œ. œ. œ. œ. œ. œ. œ. œ. œ. œ. œ. & ### œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œœœœœœœœœœœœ œœœœœ œ œ œœ .. & ### .. œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ & ### œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œj œ œ œ œ œ œ œ œ .. œ När Bredals elev Skräddare-Albin spelte Älvaleken för en smålänning. Skrivet av Bernhard Ljunggren. Utdrag ur artikeln “Spelmansminnen” från festpublikationen Smålandsbygden Innan järnvägen kom till Markaryd brukade bönderna här transportera sina trävaror till Laholm med häst och vagn. På hemfärden fanns då alltid en kagge brännvin instucken i hösäcken. Detta i förening med de många små kaféer som då fanns utmed landsvägen verkade att hemkomsten ofta fördröjdes till frampå morgonen. Då en sålunda fördröjd Markarydsbo passerat Oxhults kronopark och närmade sig Hishults by kom Albin traskande från en danstillställning med fiolen under armen. Det var på sommaren så att ån vid Hishult var nästan uttorkad varför Albin tog plats på en sten under åbron. Just som smålänningen passerade stämde Albin upp ”Stenbockspolskan”. Denna intressanta, ytterst svårspelta melodi, som med fiolen i förstämning ömsom spelas med stråken, ömsom knäppes med fingrarna var förr och är än mer nu sällsynt, och är antagligen den melodi som bland allmogen troddes vara ”älvalek- - Krokiga låtar och rakryggade spelmän ©2015 Walrou Music AB en”. Efter Albins egen utsago klingade melodien förunderligt vackert utefter strömdraget i sommarnatten. Vid första uppspelningenstannade smålänningen, men fann antagligen musiken mystisk, varför han i vildaste fart ställde färden åt hemhållet, där han antagligen vid hemkomsten berättade för sina anhöriga att han hört näcken spela älvaleken. Åbron där Albin spelade Albin på sidan 12. Foto: Älvaleken. Mer Thore Brogårdh om 9

[close]

p. 13

”Den som ändå kunde spela som Bredal!” 3. Polska efter Bredal upptecknad efter Bernhard Ljunggren, Markaryd Svenska låtar, Småland, Öland och Blekinge nr. 211 Se även Thorsjö - Wimmerstedt nr. 159 & œœœœ ### 43 .. œœœœœœœœœœœœ œ œ œ œ œ œ œ œ œœœœ œœœœœœœœœœœœ œœœœnœœœœnœ œ œ nœ & ### œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œœ œœ .. nnn & .. œ œ œ œ œ œ œ #œ œ #œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ #œ œ œ œ œ œ bœ œ œ & œ œœœœœ œ œ œ #œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ#œ œ œ œ .. 4. PoSllsäknagepfotelrskBaredal upptecknad av G.LKjulenmggmreinnghaedfteelråBteenrnehftaerrdBLrejudnalggren, Markaryd som menar att Bredal spelade den. & œœœœ ### 43 U .. >œ.œ œ.œ œ œ œ œ.œ >œ œœœœœœœ Uœ œ œœ œœœ œœ œœœ œ œœœœœœœœœœ œ œ & ### œ œ œ œ œ œ œ >œ œ œ œ œ œ œ œ œ Uœ œœœœœœœœœœœœ œ U œ œ œ œ œ œ œ > .. & ### .. œ Bis œœ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œœ œœœœœœœœœœ œ œœœœœœœ œ & ### œ œ œ œ œ œ œ Uœ œœœœœœœœœœœœ œ U œœœœœœœ .. 10 - Krokiga låtar och rakryggade spelmän - ©2015 Walrou Music AB

[close]

Comments

no comments yet