Zorns folkmusik visningsex.

 

Embed or link this publication

Description

Av Jeanett Rousu

Popular Pages


p. 1

Del av ”Till dans” 1880. Foto: © Zornmuséet Mora

[close]

p. 2



[close]

p. 3

Den här boken är inte ett porträtt av konstnären Anders Zorn. Ej heller sekelskiftets Mora eller spelmännen från trakten. Denna bok ska försöka återge relationer. Relationer mellan Anders Zorn och de låtar man idag, hundra år senare, vet att han lyssnade till, älskade och själv utövade. /Jeanett Walerholt Rousu Zorns folkmusik

[close]

p. 4

”JMag laänr hvailsljeunövgietralvltacaktetrjt”ag skulle sjunga. Anders Zorn (18601920) var en varm musikvän och en hängiven dansare. Hans passion för musiken låg bakom initiativet till de idag berömda ”Zornmärkestävlingarna”, den första på Gesundaberget 1906. Han är delaktig i tillkomsten av ”Svenska låtar” – en stor musikskatt med spelmansmusik och visor från hela Sverige. Han var outtröttlig i sin önskan att bevara och framhäva ”det gamla och genuina” i Morakulturen. Allt från vallmusik, fiolmusik och dans till dräkter, byggnader och traditioner. I Gopsmor anordnade han 6 danskvällar, till byarna skänkte han majstänger och dansbanor. För inte var det klassisk musik eller ens den tidens populära dansmusik han lyssnade på. Det var den gamla folkmusiken – polskor, valser och marscher – som låg Anders Zorn närmast om hjärtat. Eller som skedde under en middag hemma hos Strindberg då musik spelades av ”Beethovengubbarna”. Då började Zorn prata mitt under musiken, men tystades ned av både Strindberg och Engström. Zorn verkade påtagligt besvärad och Strindberg föreslår följande; - Zorns folkmusik ©2016 Walrou Music AB - Hör du, det här tycks inte passa Zorn riktigt. Ska vi kanske ge honom något mera lantligt? Ska vi ge honom lite Brahms? Varpå Engsström svarar; - Jag tror några dalmelodier skulle vara i hans stil just nu. Efteråt slog Engström följe med Zorn och de pratade om kvällens musikinslag. Zorn; ” Och så Beethoven, när vi ska vara glada kamrater tillsammans, när det finns så vackra svenska melodier. Han (Strindberg) är nog inte riktigt frisk i magen.”

[close]

p. 5

Även Bellman var en återkommande favorit hos Zorn, som han både lyssnade till och sjöng. Och inte bara sjöng, han trakterade med viss skicklighet lergök, ocarina, munspel, dragharmonika, spilåpipa och gitarr. Vittnesmål berättar att Zorn visslade och nynnade gamla dalmelodier under hela tiden han målade. Och på arbetsbordet låg alltid spilåpipan, redo att tas upp i pauserna mellan penseldragen. Foto: A. Blomberg, Stockholm 1906. Zornmuséet Mora ”Men hans sång flög lätt och ljus som en fjäril Kring altarets heliga tyg och käril, Den steg efter pelaren till korets valv Den for som en lärka bredvid duvan och skalv. Den for som en smekning, förstående, len. Över gammalt guld och liljor i sten. Så sjöng han konstens och skönhetens lov, Som en Hiram av Tyrus i Salomos hov.” E. A Karlfeldt om sin vän Anders Zorn Zorns folkmusik

[close]

p. 6

Vallåtar och fäbodmusik Det var vallmusiken som fångade Anders Zorns intresse för musik så till den grad att han inte bara målade av vallkullor utan också bestämde sig för att arbeta med att bevara denna traditionsskatt till eftervärlden. Oftast var det kvinnor som trakterade dessa fäbodens instrument – kohorn, bockhorn, spilåpipor och kulning – med sina uråldriga melodier, eftersom det ju var kullorna som var satta att arbeta uppe på fäbodarna. Det här var musik Anders hade hört som barn, och som han till sin fasa i vuxen ålder upptäckte, att den höll på att dö ut. För att uppmuntra bevarandet av denna musik anordnade Anders en spelmanstävling på Gesundaberget 1906 – den första i sitt slag i Sverige, vilken skulle komma att följas av många fler tävlingar runt om i landet. Trots att vallmusiken var kvinnornas musik var det en man som kammade hem förstapriset vid tävlingarna i Gesunda 1906; Nöstmo Halvar Halvarsson från Malung. Resterande fjorton pris i vallmusik gick däremot, med tre undantag, till kvinnor. Nöstmo Halvar hade sina låtar efter sin mor. Detalj ur ”Hornblåserska” 1905. Foto: © Zornmuséet Mora 8 - Zorns folkmusik ©2016 Walrou Music AB

[close]

p. 7

Vallåt efter Nöstmo Halvar Halvarsson, Malung Score Nöstmo HalvarBlåstes när korna skulle i vall. Nöstmo Halvar b ukade alltid börja spela den här vallåten, för med denna ”blåste han upp hornet”. Svenska låtar, Dalarna III nr. 861. Enligt utsago ska Nöstmo Halvar framför denna låt på tävlingen i Gesunda 1906 där han vann första pris. & ### œ #œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ ‰ #Jœ œ œ œ œ œ œ nœ œ. œr Karlfeldt diktade om tävlingen i Gesunda: ”Skall han vakna med gamman och blåsa Han, de mossludna skogarnas gud, Han hvars lungor i nattvinden flåsa Som en fånges med lidande ljud? Skall det gråna mot blommande skyar Av en märgfull och hednisk musik, När han stiger från åldriga byar Ned åt Gesunda glimmande vik?” - Zorns folkmusik ©2016 Walrou Music AB 9

[close]

p. 8

Av hjärtat jag dig älskar Kanske blev tävlingen i vallmusik inte riktigt som initiativtagarna hoppats på. Nils Andersson, från Skåne, som var med på tävlingen som domare, skriver i notsamlingen Svenska låtar att: ”Den blev på sätt och vis en missräkning. Visserligen var det gripande och stämningsfullt med djurhornstoner. Och visserligen kunde man ju i rent musikaliskt hänseende icke vänta sig något större resultat av tävlingen i vallåtar, ty man måste ju räkna med, att vallåtarna liksom den svåra konsten att blåsa vallhorn, mest fallit i glömska. Men missräkning blev det ändå, ty så gott som ingen riktig vallåt spelades.” Man får dock ta i beaktande att hans anteckningar i tävlingsstunden var bra mycket mer positiva än ovanstående reflektion som publicerades femton år efter tävlingen. Anders Olsson skrev om tävlingen i Mora tidning: ”Turen kom först till hornblåsarna, tre män och tretton kvinnor, som läto de vemodiga låtarna rulla mot Gesunda och öfver Siljan. De försökte sig på mycket olika nummer, från vår vanligaste vaggvisa och Gubben Noak till Napoleonmarschen. Mest spelades emellertid den gamla visan: Av hjärtat jag dig älskar i all min lefvnadstid.” Detalj ur ”Till dans” 1880. Foto: © Zornmuséet Mora 10 - Zorns folkmusik ©2016 Walrou Music AB

[close]

p. 9

Score AvAfhhjjäärrttaattjajgagdidgiägskäalrskar Den mest spelade låten på spelmanstävlingen i Gesunda. Även vinnaren Nöst- mo Halvar hade denna visa på sin repertoar och den står upptecknad i Svenska låtar nr. 866. Hans version skiljer sig dock något från versionen nedan. & # 42 œj œ œ œ 3 œ œ œ œœœœ œ œ œ #œ œ œ œ. œœ Av hjär - tat jag dig äl - skar i all min lev - nads tid. Men # & œ œ œ œ U œ œ œ œ. œ œ œ œ œ œ. œj det kan jag väl ve - ta, jag får väl al - drig dig. Själv # &œ œ œ œœ œ œ. œœ œ œ 3 œ œ œ #œ. du mig ha - ver lo - vat, att du skall tro - gen bli. œj Men # &œ œ œ œ œ Uœ œ œ œ œ 3 œ œ œ œ. jag är allt - för fat - tig. Det skall väl ald - rig ske. Vers 2: Ack om jag kund´ beskriva den kärleken så svår, Som mången väl kan bära uti sin ungdoms år. Den som sin vän bortmister sin glädje ej mer får. En sådan sorg och ängslan all annan övergår. - Zorns folkmusik ©2016 Walrou Music AB 11

[close]

p. 10

Jerkers lek Förutom en tävling på ko- och bockhorn ordnades spelmanstävling med gamla låtar som tema. 15 hornblåsare och 15 fiolspelmän lockades att vara med och tävla. Ettusen åskådare uppskattas ha kommit för att bevittna tävlingen. Och med det i åtanke kan man förstå att början var lite trevande. Hjalmar Dallmer beskriver det så här: ”Prisdomarna satt där och väntade på anmälningar, men ingen vågade sig fram. Spelmännen gick och såg så blyga och fundersamma ut och visste inte riktigt hur de skulle bete sig. Det var ju heller inte så underligt. Ingen av dem hade varit med om något liknande förut. Dessutom hade de själva och deras musik länge varit ringaktade, för att inte säga föraktade. Ungdomen ville inte dansa efter deras gamla polskor. Bröllopen firades inte längre med samma ståt som i gamla tider, då spelmännen var oumbärliga. Var det då möjligt, att alla dessa människor kommit hit bara för att höra på deras gamla låtar? Till slut var det emellertid en modig karl, den nyss nämnda Amus Olof, som gick fram och anmälde sig, och sedan var isen bruten och tävlingen kom igång.” Amus Olof spelade bland annat ”Jerkers lek”. Jerker är i detta sammanhang en omskrivning för Näcken/Gammel-Jerker/Hin onde. Innan Amus Olof började spela stämde han om fiolen till A-E-A-Ciss samtidigt som han berättade att Gammel-Erik, som gett namn åt gården Amus Olof bodde på, en gång kommit farande i en halv båt över Siljan, så skummet yrde omkring honom, spelandes på just denna låt. 12 - Zorns folkmusik ©2016 Walrou Music AB

[close]

p. 11

Score Jerkers lek efter Amus Olof som spelades på första spelmanstävlingen i Gesunda Svenska låtar, Dalarna IV, nr. 1487 & 43 pJœizz.‰ œj ‰ œœj ‰ ≥arco œ œ œ œ #œœ.... œœ œ. œ#œ. œ œ. #œ œ œ œ œ œ œ & Jœ ‰ œj ‰ œœj ‰ ≥ œ œ œ œ #œœ #œœ œ œ œ œ. œ œ œ #œ ˙˙ ˙ .. & .. œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ & œ œ œ œ #œœ #œœ.. œ œ. œ œ. œ œ œ #œ ˙˙ .. Polskan är nedtecknad med hänsyn till omstämning. A-E-A-Ciss - Zorns folkmusik ©2016 Walrou Music AB 13

[close]

Comments

no comments yet