Årsberättelse 2015 SISU Idrottsutbildarna

 

Embed or link this publication

Description

Årsberättelse 2015 SISU Idrottsutbildarna

Popular Pages


p. 1

ÖVERGRIPANDE MÅL ÅRSBERÄTTEL SE 201 5 ÅRSBERÄTTELSE 2014 • 1

[close]

p. 2

SISU I KORTHET Vi utbildar, bildar och utvecklar idrotten Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens eget studieförbund och utbildningsorganisation. Vårt uppdrag är att stimulera till utveckling genom bildning och utbildning. Vi gör det genom att lyssna, känna av och fråga efter idrottens behov och vi gör det genom att utmana och uppmana. Vi gör det genom att tillhandahålla möjligheter, material och metoder som stimulerar människors lärande. Vi gör det genom att utgå från idrottens värdegrund, Idrotten Vill. Våra verksamhetsformer Lärgruppen är vår vanligaste verksamhetsform. Det är en bildningsform som kännetecknas av att en mindre grupp människor under en kortare eller längre tid träffas regelbundet för att tillsammans lära sig av varandra. Lärgruppen bygger på samtalet mellan deltagarna och deras olika perspektiv. Lärande sker med utgångspunkt från ett lärande material, som kan vara en bok, film, tidningsartikel, webb eller annat samtalsunderlag som bidrar till ökad kunskap. Det är i samtalet och dialogen som ny kunskap växer fram. Lärgruppsledaren håller ihop gruppen, men ansvaret för lärandet delas mellan lärgruppens medlemmar. Kursen har en kursledare som leder verksamheten utifrån en tydlig kurs- och timplan. En kurs ska ha en inriktning och ett uttalat utbildningsmål. Föreläsning kan vara en lämplig form när föreningen vill samla och inspirera sina medlemmar kring ett specifikt tema. Processarbete är en bra arbetsform för att stärka strukturen och utvecklingen i föreningen. Processarbetet leds av SISU Idrottsutbildarnas processledare och resulterar i en dokumentation och handlingsplan.  Lärande för barn är arbetsformen för barn i åldern 7-12 år, och har inte samma krav på målinriktade och metodiska studier som för ungdomar och vuxna. Verksamheten utgår från barnens behov och intressen och präglas av öppenhet och demokratiska arbetsformer. Kulturprogram kan användas för att skapa delaktighet i föreningen, t.ex. genom att anordna teater, sång, dans eller filmvisning. Vill du veta mer om SISU Idrottsutbildarna? www.sisuidrottsutbildarna.se/vasterbotten 2 • ÅRSBERÄTTELSE 2014

[close]

p. 3

ÅRET I KORTHET Höjdpunkter under året Change the Game Föreningskvällar i Skellefteå Mångfald eller enfald Två föreningskvällar lockade 115 personer från 26 föreningar att diskutera om och hur eldsjälen ska avskaffas samt hur man skapar mer engagemang i den egna föreningen. En konferens om vikten av mångfald, juste kommunikation och jämställd sponsring. Genusfotografen Tomas Gunnarsson satte jämlikt fotograferande på sin spets medan Caroline Jönsson från Fair Pay pratade om rättvisa villkor inom idrotten. Totalt deltog 525 barn i aktivitetsbanan “Stjärnjakten” och över 4 500 personer besökte Nolia under dagen för att delta i någon av de prova på-aktiviteter eller seminarier som arrangerades. Skylten från fotbollsfestivalen som blev VK:s mest delade nyhet En vänlig påminellse som gick hem hos såväl åskådare som i sociala medier – faktum är att skylten blev VK:s mest delade nyhet! 80 349 utbildningstimmar (18 minuter per invånare) Sammantaget, jag och min förening är nöjd med SISU:s arbete 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer i någon mån 9,9% 2,6% Instämmer inte alls 44,1% 43,4% Vi fortsätter att ha stark bildningsverksamhet i länet. Under 2015 nådde vi totalt 80 349 utbildningstimmar. Detta innebär 31 timmar per 100 invånare, 18 minuter per invånare eller i snitt 186 timmar per förening som har utbildningsverksamhet i samverkan med SISU. ÅFT Åldersanpassad fysisk träning för barn och ungdom (ÅFT) – som med 19 utbildningar med totalt 187 deltagare utan konkurrens varit vår mest populära utbildning de sista åren. Ur enkäten: 87,5% är helt eller delvis nöjda med arbetet 24 158 unika deltagare Under 2015 nådde vi 24 158 unika deltagare med vår bildningsverksamhet, vilket är en marginell skillnad från fjolåret. Även om vi inte nådde ända fram till målet på 25 000 så är det positivt att vi ligger i nivå med fjolårets nivå, ett 2014 då vi ökade kraftigt.

[close]

p. 4

LEDARE Det blev inte riktigt som vi hade tänkt – det blev mycket bättre! När vi summerar 2015 kan vi konstatera att året blev mycket bättre än vi tänkt. Fokus på barn- och ungdoms- idrott har märkts tydligt och gjort flera avtryck. RS riktlinjer för barn- och ungdomsidrott börjar vara allt mer kända och vedertagna. Vi upplever flera föreningsstyrelser som är beredda att fatta modiga och rätt drastiska beslut för att freda verksamheten för de yngsta. Flera föreningsutvecklingsprocesser har tydligt fokus på sund barn- och ungdomsverksamhet.  Men som jag inledde, året blev inte riktigt som vi tänkt oss. Även om jag är mer än nöjd med sättet som vi fått fokus på barn- och ungdomsidrott, så har arbetet på integration och mångfald fått en mer flygande start än vad vi hade trott. Mycket har ju så klart att göra med Svensk Idrotts utökade uppdrag, som regeringen annonserade i somras och som riktar sig till målgruppen individer med uppehållstillstånd (nyanlända). Det ska inte förväxlas med satsningen som kom med höstbudgeten och som har asylsökande som främsta målgrupp. I Västerbotten har vi sedan flera år ett stort antal föreningar som arbetar aktivt med integration. Ett av projekten – Etnisk mångfald inom Idrotten, som vi drivit i fem Lapplandskommuner under drygt två år – var faktiskt en av förebilderna då RF föredrog frågan för regeringen. Chans att visa kraften Med det utökade uppdraget känns det som att Idrotten fått chansen att visa vilken samhällskraft vi kan vara. Precis som att Idrotten är ett utmärkt verktyg för integration är den det för landsbygdsutveckling. Många gånger samverkar just detta då många av våra små kommuner tar stort ansvar för att ta emot flyktingar. Man kan enkelt lägga till en hel rad exempel som folkhälsa, besöksoch turismnäring, attraktiva livsmiljöer eller regional attraktivitet, där idrotten gör nytta. Det är dock viktigt att komma ihåg att det utgår just från den ideella föreningen. Nyttan blir inte större än vad föreningarna och dess ideella ledarskap orkar med. Den starkaste länken kan också samtidigt vara den svagaste. Med detta behöver vi arbeta på flera sätt. Vi har som vanligt en hel rad intressanta exempel på utvecklingsprocesser som våra duktiga konsulenter driver runt om i hela länet. Det är både imponerande och nödvändigt. För de flesta föreningar är i behov av en utvecklingsresa för att möta den nya tidens engagemang, som ser helt annorlunda ut än engagemanget gjorde för 25 år sedan. Idrotten har också ett fortsatt starkt ekonomiskt stöd lokalt. Regionalt står vi dock kvar på samma ruta. Idrottsanslaget har inte fått någon ordentlig uppräkning sedan 1993. SISU har mindre än hälften av det regionala anslag vi ska ha, jämfört övriga studieförbund. Jag har all förståelse för en tuff ekonomisk situation i landsting och region, men har svårt att se att det är just idrotten som ska ta emot smällen. Rustade för framtiden Med Svensk idrotts nya strategi är vi rustade för att möta sam- och framtiden och göra de förändringar som är nödvändiga. Förändringar både av mer mjuk värdegrundsbaserad karaktär, men också mer hårda strukturella förändringar kommer att behövas. Det är mycket glädjande att några sådana redan har börjat dyka upp. Svensk fotboll har under hösten aviserat förändringar för cuper och sammandrag som är sanktionerade av dem, som bland annat innebär att man inte längre kommer att spela slutspel och utse vinnare under 13 år.  2015 har också varit Klubbstugans år. Vi fortsatte även från 2014 med ett särskilt fokus på en sund idrott för våra barn och ungdomar, något som 2014 stördes något av Kulturhuvudstadsåret. Därför känns det relevant att särskilt fokusera på barn- och ungdomsidrotten ytterligare ett år. Niclas Bromark, länsidrottschef De flesta föreningar är i behov av en utvecklingsresa för att möta den nya tidens engagemang, som ser helt annorlunda ut än engagemanget gjorde för 25 år sedan. Mötet i centrum – klubbstugans år Det är ute i föreningen, i klubbstugan det händer. När människor träffas kan något fantastiskt hända. All utveckling sker när människor möts och samtalar. Det fysiska mötestillfällen är avgörande för att människor med olika kompetenser ska samverka, skapa samsyn eller tillsammans hitta nya utvecklingsvägar. I föreningens verksamhet är samtalet många gånger den livsnerv som driver föreningen framåt. Det goda samtalet skapar dessutom förutsättningar att se det styrelsen behöver se och förstå det som 4 • ÅRSBERÄTTELSE 2014 behöver förstås för att prioritera och ta rätt beslut. Dialogen bidrar till att bevara föreningens värdegrund och den nödvändiga känslan av sammanhang. Mötet i föreningen Vi ville inför 2015 fokusera på mötet i föreningen för att bli en än bättre resurs för föreningarna i Västerbotten. Därför valde vi att fokusera på klubbstugan där syftet var att möta föreningen på deras hemmaplan med tanken är att få mer tid i varje förening och genom det bidra till att föreningen utvecklar sin verksamhet ännu mer.  Vi har delvis lyckats med våra intentioner då vi har fått mer verksamhet i de föreningar vi samverkar med. Vi genomför fler processarbeten vilket är ett tecken på att vi lägger mer tid i de föreningar som vill ha stöd. Dessvärre har det inte lett till fler föreningar i samverkan och inte till fler utbildningsinsatser med organisationsledare. Vi vill ändå fortsatt arbeta med att lägga mer tid i föreningarna, det är ändå i klubbstugan det händer.

[close]

p. 5

LEDARE Svensk idrotts nya strategiska arbete och övergripande mål mot 2025 är gemensamt för hela idrottsrörelsen. Vårt uppdrag på SISU handlar om att hjälpa våra förbund och föreningar att möta de utmaningar som idrotten står inför, och att stötta dem på vägen mot framtiden. Vårt främsta verktyg kommer att vara dialog, diskussion och utbildning. Vi bedriver idrott i föreningar för att ha roligt, må bra och utvecklas under hela livet Det är en tuff verklighet ute i föreningarna och den ska hanteras på helger och kvällar av ideella krafter. Därför måste vårt fokus som resurs alltid ligga på föreningen och alltid utgå från föreningens bästa i allt det vi gör. Och Svensk idrott visar tydligt med den nya strategin att idrotten vill förändras, utvecklas och bli en modern idrottsrörelse. Så många som möjligt, så länge som möjligt, i en så bra verksamhet som möjligt Idrott hela livet är ett av de strategiska områdena som tilltalar mig extra mycket. Att idrottsrörelsen gör en förflyttning från triangelformad till mer rektangulär kommer att medföra att motionsverksamhet äntligen får ett berättigande oavsett idrott. Just de friare, öppnare formerna av idrott kommer att passa framtidens samhälle så mycket bättre. Vi vill ju ha så många som möjligt, så länge som möjligt, i en så bra verksamhet som möjligt. Själv började jag spela fotboll när jag var 14 år med Storumans damlag i division tre. Jag hade spelat en hel del tidigare, men i hembyn Gunnarn fick vi inte ihop ett lag för seriespel. Men vi hade träningar och vi spelade lite skojmatcher mot grabbgäng och föräldrar och på nåt sätt så var det faktiskt helt ok. Vi hade kul tillsammans och spelade fotboll lite på vårt eget vis. Jag fick med mig en härligt positiv känsla från idrotten som jag fortfarande bär med mig. Ibland känner jag att vi kanske gör det här med idrott lite för svårt. Idrott är ju för de allra flesta en fritidsaktivitet utanför måsten som jobb och skola. Nåt som är roligt och som ger så många positiva mervärden, gemenskap, delaktighet och ny kunskap. Den glädjen kan vara lika stark även om verksamheten sker under enklare former. Vi måste bara lära oss att det enkla kan faktiskt vara gott nog! Livslångt idrottande börjar tidigt Jag är övertygad om att det goda livslånga idrottandet har sin grund i en sund barn-och ungdomsidrott. Samtidigt är det få saker som engagerar oss vuxna mer än just barnidrott. Den genuina idrottsglädjen hos små knattar är härlig och vi vuxna vill ju så väl med våra omsorger. Men barn är inte små vuxna och därför måste det också vara deras glädje, lust och vilja som styr. Vår stora utmaning är att stötta våra föreningar så att de med hjälp av RF:s anvisningar för barn och ungdomsidrott ska möjliggöra för alla barn – oavsett bakgrund och kön att trivas inom idrotten. Och vilja stanna kvar, helst hela livet. Ett levande idrottslän från fjäll till kust Jag tror på idrottsföreningen men våra föreningar kommer se annorlunda ut än i dag med en större variation av människor både på ledarsidan och bland de aktiva. Jag tänker också att idrotten i allt högre grad samarbetar – dels mellan olika idrotter, men också betydligt mer med andra organisationer exempelvis kyrkan, PRO och intresseföreningar. Även kommun, landsting och näringsliv kommer att vara viktiga samverkansparter. Mångfalden är viktig och kommer att vara helt avgörande, inte minst i inlandet. I idrottens gemensamma arbete måste vi alltid ha med oss hela Västerbottenperspektivet i allt det vi gör. Och när jag blickar mot 2025 ser jag Västerbotten som ett levande idrottslän, från fjäll till kust! Jag vägrar att se något annat! Det är en tuff verklighet ute i föreningarna och den ska hanteras på helger och kvällar av ideella krafter. Därför måste vårt fokus som resurs alltid ligga på föreningen och alltid utgå från föreningens bästa i allt det vi gör. Katarina Sandberg, ordförande ÅRSBERÄTTELSE 2014 • 5

[close]

p. 6

IDROTTEN – VERKSAMHETEN UNDER ÅRET Efter fjolårets toppnotering med 449 SF- föreningar i samverkan så höjde vi ribban ytterligare inför 2015. Även om vi har nått många i år – 432st – så nådde vi inte riktigt ända fram till vårt högt uppsatta mål på 470 SF- föreningar. Samverkan med föreningar Vi strävar ständigt efter att nå nya föreningar, i första hand med fokus på de som har barn-och ungdomsverksamhet. I länet finns det 441 barn- och ungdomsföreningar som lyfter statligt LOK-stöd och under 2015 har vi haft utbildningsverksamhet i 326 av dessa. Föreningar som samverkar med oss är de som på något sätt genomför en utbild­ ningsinsats tillsammans med SISU. Detta innebär att vi i och för sig har nått 17 färre föreningar i år än föregående år, men vi har glädjande nog våra tre toppnoteringar under de tre senaste åren. Det är också gläd­ jande att de föreningar som vi har samverkan med i snitt har fler utbildningsaktiviteter 2015 än tidigare år. Det i sig är ett tecken på att många av de föreningar som samverkar med oss återkommer år efter år. Fler föreningar kontaktar SISU Utöver detta har vi samverkat med tolv förbund (SDF) och sex övriga organisationer (NIDS Norsjöidrotten i samverkan, Norsjö kommun, Skellefteå kommun, Västerbottens Idrottsförbund och Storuman kommun). Genom kultur och föreläsning samverkade vi med ytterligare sex SF-föreningar plus Sorsele kommun och Västerbottens Idrottshistoriska Sällskap, totalt 457 samverkande organisation­ er. Detta innebär att vi de senaste tre åren ökat med ett 50-tal föreningar. Orsak­ en till detta är att våra konsulenter har gjort ett gediget arbete med fokus på att söka upp dessa föreningar. Vi upplever också att det är många föreningar som kontaktar oss, vilket kan betyda att fler vet vad SISU kan bidra med, vilken resurs vi är och att föreningarna behöver stöd och hjälp i sina ut­ vecklingsfrågor. Vi tror också att det beror på att fler idrotter på nationell och regional nivå lyfter fram SISU som det självklara verktyget för idrottsföreningens utveckling. föreningar i samverkan 432 Stor majoritet har en positiv attityd till SISU Under 2015 nådde vi 24 158 unika deltagare med vår bildningsverksamhet, vilket är en marginell skillnad från fjolåret. Även om vi inte nådde ända fram till målet på 25 000 så är det positivt att vi ligger i nivå med fjolårets nivå, ett 2014 då vi ökade kraftigt. Av årets deltagare var 56 procent under 25 år och kvinnor och tjejer utgör 46 procent av totalen.  Bilden av SISU fortsätter att vara stark. Över 85 % av ordförandena och över 86 % av lärgruppsledarna har mycket positiv attityd till varumärket. 6 • ÅRSBERÄTTELSE 2014 24 158 unika deltagare

[close]

p. 7

IDROTTEN – VERKSAMHETEN UNDER ÅRET 31 bildningstimmar per 100 invånare Vi fortsätter att ha stark bildningsverksamhet i länet. Under 2015 nådde vi totalt 80 349 utbildningstimmar. Detta innebär 31 timmar per 100 invånare, 18 minuter per invånare eller i snitt 186 timmar per förening som har utbildningsverksamhet i samverkan med SISU. Även om det är en minskning gentemot föregående års toppnotering med 85 016 timmar så är vi relativt nöjda sett till att de fem senaste åren är våra bästa någonsin. Kämpar för att nå fler föreningar Vår andel av den totala volymen utbildningsverksamhet inom SISU Idrottsutbildarna över hela landet har minskat från 5,1% till 4,6%. Det kan jämföras med de 2,7 procent av landets befolkning som Västerbottens befolkning utgör. Vi kommer fortsätta arbetet under kommande år för att nå fler föreningar med vår bildningsverksamhet. Processarbeten utvecklar föreningarna Processarbetet syftar till att vara en resurs som stärker strukturen och utvecklingen av föreningen/organisationen. Arbetet är främst riktat till organisationsledare. Nytt rekord Efter fjolårets 78 processarbeten i föreningar och förbund så siktade vi ännu högre under 2015 med en tuff målsättning om att genomföra 80 processarbeten. Totalt genomförde vi 93 arbeten under året, vilket innebär nytt rekord och en ökning med 15 processarbeten jämfört med föregående år. Värdem är kesbok IFK Um ea_12 sid_nya bilder_ 9.indd 1 2015-1 1-06 09: 22 Värdegrund och varumärkesarbete blev en ”Värdemärkesbok” IFK Umeå inledde med stöd av SISU under 2014 ett arbete med framtidens förening och en projektgrupp med representanter från sektionerna arbetade tillsammans med SISU fram en uppdatering av föreningens verksamhetsidé, värdegrund och vision. Kommunikationsstrategi Efter styrelsens godkännande togs detta vidare i framtagande av en kommunikationsstrategi och en ”Värdemärkesbok”, som ett stöd för den fortsatta implementeringen i sektionerna. Bokens innehåll processades fram med stöd i den framtagna verksamhetsidén, värdegrunden och visionen, den layoutades och trycktes efter sommaren för att vara en grund till fortsatt arbete inom sektionerna. Med stöd av SISU Hela detta arbete har skett med stöd av SISU idrottsutbildarna där arbetet har skett i processform och till viss del i lärgrupper. Under senare delen av 2015 genomfördes ett flertal seminarier i föreningens sektioner, med fokus på hur ledare, utövare och föräldrar kan jobba vidare med föreningens värdemärke. 80 349 utbildningstimmar Tufft att nå fler organisationsledare Vi hade inför 2015 målet att nå fler organisationsledare med bildningsverksamhet. Under året deltog totalt 5 330 (ej unika) i lärgrupper, processarbeten och kurser. Inkluderas alla verksamhetsformer deltog totalt 6 002 organisationsledare i olika bildnings- och utbildningsaktiviteter. Med det har vi nått 365 färre än 2014 då totalt 6 367 organisationsledare deltog. Höga mål Inför 2015 hade vi ett mycket högt uppsatt mål om 12 000 timmar i verksamhetsformer­ na lärgrupp, kurs och processarbete för organisationsledare. Vi har under 2015 rap­ porterat 8 221 timmar, vilket är en minskning jämfört med föregående år då vi nådde upp till 8 948 timmar.  Vi kommer fortsättningsvis att arbeta för att utveckla verksamheten för och med organisationsledare på lång sikt, då vi tror att det är nödvändigt och rätt för att stärka föreningarna. 5 330 organisationsledare ÅRSBERÄTTELSE 2014 • 7

[close]

p. 8

FOKUSOMRÅDEN – IDROTTEN Idrottens föreningslära är samlingsnamnet på allt som har att göra med föreningskunskap, föreningsjuridik och föreningsrätt. I området ingår också utveckling av föreningens organisation och verksamhet och paketet innehåller alla de saker som behövs för att skapa bra förutsättningar för själva aktiviteten idrott Idrottens föreningslära utvecklar organisationen Idrottens föreningslära är ett av de grundpaket som SISU-konsulterna har med sig ut till föreningarna för att stärka organisationsledarna. Det handlar om allt från att stärka kommunikation till ekonomi och att arbeta med föreningsutveckling samt demokratifrågan i föreningen. Vi har erbjudit föreläsningar om att vara ny i styrelsen och hållit utbildning om vinnande styrelsearbete. Runt framför allt ekonomi har vi haft ett gediget samarbete med Idrottsservice då vi har erbjudit föreningar och förbund utveckling kring detta under året, ibland även i enskild samverkan med föreningen. Tillsammans med Västerbottens Fotbollsförbund har vi erbjudit föreläsningar kring styrelsearbete och rekrytering. SISU arbetar tillsammans med föreningarna kring deras värdegrund, en verksamhetsdel vi lägger mycket jobb på. Vi hjälper till att hitta ledare... Inom ramen för Idrottens föreningslära har vi under året erbjudit mötesplatser för ledarrekrytering och valberedning där vi har mött organisationsledarna för att inspirera dem att behålla och utveckla ledare i sin respektive förening. SISU har även medverkat vid ledarträffar och arbetat tillsammans med föreningarna kring deras värdegrund, vilket är en verksamhetsdel vi jobbar mycket med. För aktivitetsledare har fokus framför allt legat på att stärka deras arbete med att leda barn och ungdomar. Ambitionen har varit att jobba i nära samverkan med föreningarnas utbildningsansvariga och att vara lyhörda för vilka insatser föreningarna själva vill prioritera. ...och aktiva Grunden för att idrottsföreningen ska kunna behålla aktiva längre upp i åldrarna är att den bör ha en väl fungerande verksamhet och förening. Därför har vi under året varit en resurs för Idrottens föreningslära, för att stärka organisationsledare och stärka aktivitetsledarna inom ramen för Idrotten vill. Vi har bland annat arbetat tillsammans med Väster8 • ÅRSBERÄTTELSE 2014 bottens Innebandyförbund kring Idrottslyftet och erbjudit workshops där ungdomsledare fått diskutera ledarskapets utmaningar och möjligheter. Mötesplatserna lockade ungefär trettio ungdomsledare och de flesta innebandyföreningar i Umeå var representerade.  SISU:s idrottskonsulenter har även burit med sig idrottens eget material såsom fotbollens “spela, lek och lär” eller gymnastikens “gymnastiken vill” i sina föreningsbesök. Egna spelarutbildningar Vi har med glädje sett att fler och fler idrotter under året har tagit fram egna spelarutbildningsplaner och modeller för den idrottsliga utvecklingen.

[close]

p. 9

FOKUSOMRÅDEN – IDROTTEN Idrotten Vill – Värdegrund i fokus Ett av SISU Idrottsutbildarnas absolut viktigaste uppdrag är att stötta idrottsföreningar i sitt arbete med att leva upp till intentionerna i Idrotten vill. Stödet och utbildningsinsatserna vi ger ska vara av högsta kvalité. Något annat är inte acceptabelt för oss då det ytterst handlar om barn och ungdomars tillvaro i och upplevelse av idrott. Därför har vi under året vid flera tillfällen lagt resurser på att höja kompetensen bland både personal och förtroendevalda när det gäller hur en sund barn- och ungdomsidrott kan bedrivas.  I mötet med föreningen har vi till vår hjälp en rad anpassade verktyg och metoder som hjälper föreningen i sin strävan mot en barnoch ungdomsidrott som är till för alla, på riktigt. Till exempel kan vi hjälpa föreningen med en nulägesanalys på en rad områden som är centrala för hur barn och ungdomar trivs i sin idrott och utifrån det tillsammans ta fram utvecklingsområden för föreningen att arbeta vidare med.  En viktig del av barn- och ungdomsidrotten En viktig del av barn- och ungdomsidrotten är att tränarna har kunskap om hur barnen ska träna. är att tränarna har kunskap om hur barnen ska träna, på vilket sätt och när. Chanserna ökar att behålla barn längre upp i åldrarna om idrotten är anpassad efter barnens utveckling och bygger på allsidighet. SISU Idrottsutbildarna har därför tagit fram en egen utbildning – Åldersanpassad fysisk träning för barn och ungdom (ÅFT) – som utan konkurrens varit vår mest populära utbildning under de sista åren, och där vi nådde 187 deltagare under 2015. ÅRSBERÄTTELSE 2014 • 9

[close]

p. 10

FOKUSOMRÅDEN – IDROTTEN Change the game – Alla barn ska tycka att det är roligt att idrotta I september deltog SISU som medarrangörer i den andra upplagan av Change the game (CTG). Det är en satsning som initierats av Balticgruppen och har som syfte att låta våra barn ha det roligare, må bättre, leva ett längre och friskare liv och som bonus öka sina chanser att bli riktigt bra i sport på sikt. För att nå målet med detta bör vi enligt forskningen få till en förändring när det gäller synsättet på barn och ungdomars idrottande. Årets upplaga blev en formidabel deltagarsuccé. Nolia var fyllt till brädden av ystra barn och ungdomar med en energi och rörelseglädje som aldrig verkade avta. Huvudaktiviteten var Stjärnjakten. En stor åldersanpassad fysisk träning, ledd av SISU:s utbildare Johan Andréasson som till sin hjälp hade några av länets och landets största idrottsprofiler. De många idrottsspecifika aktiviteterna som barnen hade att välja på arrangerades av lokala idrottsföreningar. Mer än 4 500 besökare Totalt deltog 525 barn i aktivitetsbanan “Stjärnjakten” och över 4 500 personer besökte Nolia under dagen för att delta i någon av de prova på-aktiviteter eller seminarier som arrangerades. Överlag var besökarna mycket nöjda med dagen och kvaliteten på arrangemanget betygsattes med 4,5 av 5 poäng i den besöksundersökning som genomfördes. Evenemanget har totalt resulterat i märkbart ökat fokus på barn- och ungdomsfrågor och projektet genererade under 2015 över 23 nyhetsartiklar, med ett samlat PR-värde på över 2Mkr. VIF och SISU:s hade också stor del i själva planeringen av dagen. Inte minst av de seminarier med några landets främsta forskare och experter som deltagare. Vår idrottskonsulent Ola Svensson deltog även som moderator tillsammans med Susanne Sjögren. Seminarierna hölls parallellt med barnens aktiviteter.  Tack vare att Umeåborna tagit CTG till sina hjärtan planeras det i skrivande stund för den tredje upplagan 2016. Underbart tycker vi! Evenemanget har totalt resulterat i märkbart ökad fokus på barn- och ungdomsfrågor och projektet genererade under 2015 över 23st nyhetsartiklar.” Andra året med Idrottsforum I samband med Change the game så arrangerade vi vårt eget Idrottsforum för andra gången. Syftet var att ge idrotten ett tillfälle att mötas, inspireras, lära, utbyta erfarenheter och diskutera utveckling av idrotten. Temat för året var barn- och ungdomsidrott och totalt 27 deltagare från 13 olika föreningar fanns med under dagen. Anders Wahlström, barn- och ungdomsansvarig vid Riksidrottsförbundet beskrev vägen som svensk idrott vandrat och vad som ligger till grund för den nya inriktningen. Även Inger Eliasson, Umeå Universitet, var med och talade om resultatet från sin avhandling, ”Att sluta med idrott - en analys av avslutsprocessen och varför flickor slutar spela innebandy”. Inger Eliasson, Umeå universitet 10 • ÅRSBERÄTTELSE 2014

[close]

p. 11

FOKUSOMRÅDEN – IDROTTEN ÅRSBERÄTTELSE 2014 • 11

[close]

p. 12

FOKUSOMRÅDEN – IDROTTEN Framtidens idrottsförening formas Framtiden pockar på, ställer nya krav och utmanar, men ger också nya möjligheter att skapa och bygga nytt. Vi diskuterar ständigt hur idrotten ska navigera i ett till synes snårigt landskap och vilka krav som ställs på oss som samlad idrottsrörelse. Svensk idrott har de senaste åren genomfört, med bakgrund av de omfattande utmaningar vi ställs inför, ett genomgripande strategiarbete som spänner över såväl förbund som föreningar. Utmaningarna handlar om vår grundidé, om föreningsidrott och den svenska idrottsmodellen, förändringar i samhället som lagar och regler, ett nytt politiskt landskap, men också värderingar, attityder och företeelser inom idrottsrörelsen.  Arbetet har under året dessutom utmynnat i en ny gemensam strategi för svensk idrott. Konceptet framtidens förening har i och med detta blivit en del av idrotten. Detta märks även inom vårt utbud där Framtidens Idrottsförening blivit en del av ordinarie verksamhet där föreningar och förbund på olika sätt och i olika sammanhang har tagit del av konceptet. Samverkan över Kvarken för mer sisu till föreningarna SISU Idrottsutbildarna och Västerbottens Idrottsförbund har under 2015 samverkat med Åbo Akademi, Umeå universitet och Folkhälsan (Vasa) för bildandet av projektet Kompetenscentrum Kvarken Sports. Projektidén har haft som mål att få till ett etablerat gränsöverskridande kompetenscentrum bestående av ett samarbetsnätverk av experter i nära samarbete med universitet och högskolor, privata organisationer och tredje sektorn för att fördjupa kunskapen inom idrott och utbildning och för att skapa bättre förutsättningar till utvecklingen av Kvarkenregionens idrott.  Syftet var att bidra till utveckling av idrottsverksamheten som motverkar att ungdomar slutar med idrott. Ambitionen var att genom att utveckla och etablera Kompetenscentrum Kvarken Sports bidra till att skapa en ny idrottskultur där fler ungdomar väljer idrott hela livet. Projektets delmål: 1. Utveckla en föreningsmodell som i större utsträckning tar tillvara medlemmarnas behov och bedriver en verksamhet som är tilltalande för idrott hela livet. 2. Utveckla en ledarutvecklingsmodell för gränsöverskridande kompetensutveckling av idrottsledare för att stimulera barn och unga att finna glädjen med att idrotta, utvecklas inom sin idrott och fortsätta med idrott. 3. Utveckla ett forskningsnätverk tvärvetenskapligt och branschöverskridande över Kvarken för att bedriva forskning inriktat mot idrott, fysisk aktivitet, hälsa och välmående för praktiknära forskning och praxisutveckling. Hoppet lever I januari 2016 fick tyvärr projektet besked från Botnia-Atlantica Interreg att det inte var prioriterat, men samverkan med inblandade aktörer lever vidare med förhoppning om en ny väg för att uppfylla mål och syfte. Fortsatt arbete för ideella krafter Den årliga undersökningen som skickas ut till länets ordföranden visade att rekrytering av ledare fortsatt är en av de största utmaningarna för föreningsidrotten, vilket visar att Ideella Krafter i allra högsta grad är en relevant och efterfrågad insats. Projektet Ideella Krafter i Västerbotten avslutades 2014 men vi har under året fortsatt att arbeta för att få till en fortsättning i Skellefteå och Piteå. Skellefteå kommun har avsatt budget för att kunna bygga vidare på det tidigare projektet, bland annat i syfte att stödja bemanningsarbetet inför SM-veckan 2018. 12 • ÅRSBERÄTTELSE 2014

[close]

p. 13

RESURSER – ÖKADE ANSLAG Under 2015 har inga åtgärder gjorts specifikt för att öka det regionala anslaget, men under kommande period så kommer vi återigen att ta upp samtal med regionen i syfte att stärka anslaget till idrottens egna studieförbund. Vilande arbete med ny regional överenskommelse Utgångspunkten är samma som det arbete som gjordes under 2013 där vi arbetade fram två äskanden, ett för idrotten och dess regionala organisationer och ett för SISU Idrottsutbildarna. SISU:s äskande utgår från att vi åtminstone borde ha samma ersättning per utbildningstimme som övriga studieförbund har i genomsnitt. Det skulle sammanräknat innebära ett regionalt anslag på 1 000 000 kronor i jämförelse med de 400 000 vi nu får. Åtgärder för att öka anslaget Under 2016 blir det återigen aktuellt att ta dialogen med regionen och då kommer vi att lyfta fram siffror från 2015 års verksamhet: • SISU utvecklar och utbildar våra ungdomar. Av våra unika deltagare är drygt 56 procent under 25 år • SISU utvecklar och utbildar jämställt. Av våra unika deltagare är 46 procent kvinnor och tjejer • SISU samverkar med 432 SF-föreningar i Västerbotten. Överenskommelser med länets kommuner Vår ambition är att vi ska ha överenskommelser i samtliga kommuner. Under året så har Sorsele, Storuman och Åsele kommun mycket glädjande valt att teckna överenskommelse med oss. Vi har därmed haft överenskommelser under 2015 med 14 av våra 15 kommuner. Det totala anslaget från kommunerna har varit 2 265 000 kr. Detta innebär att vi har en god dialog och samverkan med samtliga kommuner inför 2016. Vårt fortsatta arbete med kommunöverenskommelser är extra viktigt för att ge rättvisa resurser till vår kärnverksamhet, folkbildningen. Utvärdering med kommuner och region En viktig del i överenskommelserna med kommunerna är en årlig utvärdering av verksamheten i den aktuella kommunen. Deltagare är ansvarig konsulent och verksamledare från SISU samt tjänstemän och i vissa fall politiker från den aktuella kommunen. Avsikten med utvärderingen är att skapa en större samsyn om arbetet i kommunen, om vilka utmaningar och behov som finns hos föreningslivet samt att rent allmänt legitimera stödet till SISU. Under 2015 har vi genomfört utvärderingsträffar i samtliga kommuner som vi hade överenskommelse med när året började. Vi borde åtminstone ha samma ersättning per utbildningstimme som övriga studieförbund har i genomsnitt.” ÅRSBERÄTTELSE 2014 • 13

[close]

p. 14

RESURSER – ÖKADE ANSLAG SISU Idrottsutbildarnas interna kvalitetsarbete har fortsatt, både på nationell och lokal nivå. Under 2015 har de interna riktlinjerna reviderats, vilket har gett oss möjligheten att göra ett gediget kvalitetsarbete på distriktet. Ett gediget kvalitetsarbete som framför allt syftar till anordnarskapet och våra interna riktlinjer för folkbildningsverksamhet God kontakt med föreningarna - en nyckel för kvalitetsarbetet Vi har de senaste åren arbetat medvetet med att initiera ett lärande material kopplat till våra utbildningsinsatser. Vi har fortsatt fokuserat på kännedom och anordnarskapet, rimligheten med redovisning i paritet med volym, samt till det ekonomiska flödet så att pengarna går till det de är avsedda till. Vi har under året även sett över våra administrativa rutiner där vi kan konstatera att nyckeln är en god kontakt med idrottsföreningarna, utbildningsansvariga, utbildare och lärgruppsledare. Distriktsuppföljning Det årliga distriktsuppföljningsarbetet leds av SISU Riks, och genom de nationella verksamhetsledarträffarna lyfts frågorna centralt för att skapa en samsyn över distriktsgränserna. Dessa frågor diskuteras givetvis senare även på lokal nivå bland SISU-konsulenterna. I kvalitetsarbetet ingår också vår egen årliga utvärdering via enkät av hur nöjda lärgruppsledare och föreningsordförande är. Material som förenklar och förtydligar Vi har de senaste åren arbetat medvetet med att initiera ett lärande material kopplat till våra utbildningsinsatser. Under 2015 har vi tagit fram enkla utbildningsmaterial så att ledare och aktiva lätt ska kunna ha en dialog kring viktiga frågor. Dessa frågor går hand i hand med Svensk idrotts värdegrund. Mer stöd för att söka projektmedel Under 2015 har vi haft en del personalförändringar i projektverksamheten och huvudfokus har därför varit att stabilisera organisationen och att etablera den nya modell för projektstöd som påbörjades under året. Vi har stärkt nätverket inom projektfinansiering och har arbetat med ett flertal kunskapshöjande åtgärder. Vi har under året även testat en ny metod enligt LFA-modellen för att utveckla behov och idéer som kommer från föreningar och konsulenter till utvecklingsprojekt. Avsikten är att korta sträckan mellan idé och genomförande och att ge ett bättre processtöd till de föreningar som behöver det. Vi har också arbetat tillsammans med övriga idrottsdistrikt i norra Sverige för att bli ännu bättre på att samnyttja, samordna och stärka kompetenser inom detta område. Leader Leaderprogram för Lokalt Ledd Utveckling (LLU) kommer att ge goda möjligheter för föreningar utanför centrum i våra städer, som ju är huvuddelen av våra föreningar. Därför har vi genom idrottens landsbygdsutvecklingsgrupp (ett samarbete mellan oss och Västerbottens Fotbollförbund) bearbetat de tre Leaderområdena. Vi har gett inspel på de lokala utvecklingsstrategier som ligger till grund för LLU:s arbete. Vi har även nominerat företrädare från idrotten att ingå i LLU. Projektplanering Projektkontoret inom VIF ska vara ett stöd för idrottens organisationer i projektplaneringsprocessen. Under 2015 har en sådan process påbörjats på uppdrag av Norsjöidrotten i Samverkan. 14 • ÅRSBERÄTTELSE 2014

[close]

p. 15

RESURSER ÅRSBERÄTTELSE 2014 • 15

[close]

Comments

no comments yet