Vårt gemensamma jordklot 1

 

Embed or link this publication

Description

Global miljöfostran som en del av småbarnspedagogiken och nybörjarundervisningen – en guide för lärare och pedagoger.

Popular Pages


p. 1

FÖ PED A R 3 GOG –8E ÅRI R NG AR Vårt gem t o l k d r ensamma jo Min roll i vår värld Global miljöfostran som en del av småbarnspedagogiken och nybörjarundervisningen – en guide för lärare och pedagoger

[close]

p. 2

Grön Flagg är ett pedagogiskt verktyg och en certifiering för hållbar utveckling ämnad för daghem, skolor, läroanstalter och fritidsorganisationer. Guiden ges ut som en del av Grön Flagg. www.naturochmiljo.fi/gron_flagg Natur och Miljö rf är en oberoende, ideell miljöorganisation vars verksamhet har två huvudspår: miljöfostran och miljöpolitisk verksamhet. Organisationen koordinerar Grön Flagg på svenska i Finland. www.naturochmiljo.fi Sällskapet för miljöfostran i Finland rf är en expertorganisation som främjar och stöder miljöfostran och vars konkreta mål är att med hjälp av miljöfostran främja en hållbar livsstil. Organisationen upprätthåller certifieringen Grön Flagg i Finland. www.ymparistokasvatus.fi Utgivare: Sällskapet för miljöfostran i Finland rf Text: Iida-Elina Kiminki Översättning: Tom-Erik Blomqvist Bearbetning: Anne Antman Illustrationer: Vilma Lappalainen Lay-out: Petri Clusius Att kopiera guiden eller delar av den är tillåtet i utbildningssyfte. PEFC/02-31-170 4041 0089

[close]

p. 3

Välkommen till guiden Vårt gemensamma jordklot! Vårt gemensamma jordklot är en guide för global miljöfostran. Guidens målgrupp är småbarnspedagoger, samt lärare i förskolor och årskurs 1–2. Guiden erbjuder verktyg för att främja ett medvetet, ansvarsfullt och ekosocialt bildat medborgarskap. Med detta menas ett barn som: –  uppskattar naturens och de olika kulturernas mångfald –  känner samhörighet med människor av olika bakgrund –  förstår att naturen är en grundförutsättning för allt liv –  förstår sambanden mellan den egna vardagen och den övriga världen –  har förmåga att verka för en rättvis och hållbar värld Guiden är indelad i tre delar som sinsemellan kompletterar varandra: 1) Vårt fantastiska jordklot 2) Att förstå samband 3) Mot en hållbar framtid. Varje del innehåller en del bakgrundsinformation, samt aktivitetstips som stöd för temat. Om det i samband med aktivitetstipsen inte specifikt nämns någon viss målgrupp går det bra att anpassa aktiviteten för såväl yngre som äldre barn. Engagera föräldrarna! •D  å man inleder verksamheten med temat Vårt gemensamma jordklot vore det bra att ordna en föräldrakväll i syfte att presentera temat och tillsammans komma med idéer. Det lönar sig att engagera föräldrarna och att utnyttja deras kunskaper. • I slutet av verksamhetsperioden kan man också ordna ett tillfälle där barnen får berätta för föräldrarna om saker de lärt sig (mer om detta i aktivitetstipsen). Man kan även ordna gemensamma fester kvällstid med anknytning till temat.

[close]

p. 4

Global miljöfostran och läroplanerna Guiden Vårt gemensamma jordklot innehåller verktyg som kan användas i undervisningen för att uppnå flera av målen som ingår i läroplanen. Materialet stöder den värdegrund och de pedagogiska målsättningar som ingår i de nationella riktlinjerna för daghem, förskolor och årskurs 1–2. FÖRSKOLA Målet för förskoleundervisningen är att stödja elevernas utveckling till humana och etiskt ansvarsfulla samhällsmedlemmar. I förskoleundervisningen följs principen om hållbar livsstil, och man beaktar dess olika områden: social, kulturell, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. De centrala punkterna är socialt och kulturellt hållbar livsstil. I läroplanen för förskoleundervisningen är målet att barnen lär sig värdesätta att alla människor är likvärdiga och att de själva är unika. Guiden Vårt gemensamma jordklot stöder utvecklingen av kulturell kompetens, vardagskompetens för hållbar livsstil, samt förmåga att delta och påverka. DAGHEM I Lagen om ändring av lagen om barndagvård nämns etiskt ansvarstagande, hållbart handlingssätt, respekt för andra människor samt samhällsmedlemskap som målsättningar för småbarnspedagogiken. Samtliga hänger ihop med global miljöfostran. Av de inriktningar som nämns i Grunderna för planen för småbarnsfostran stöder guiden Vårt gemensamma jordklot speciellt den etiska och den religions- och åskådningsknutna inriktningen. Ett av målen i Grunderna för planen för småbarnsfostran är att barnet förhåller sig positivt till sig själv och till andra människor samt olika kulturer och omgivningar. Småbarnsfostran skapar alltså också förutsättningar att utforma ett bra samhälle och en gemensam värld. Även barn med olika språk- och kulturbakgrund, samt deras kultur och levnadsvanor ska beaktas och respekteras i den vardagliga verksamheten. ÅRSKURS 1–2 I enlighet med värdegrunden inom den grundläggande utbildningen ger guiden Vårt gemensamma jordklot insikt i ett globalt ansvar som sträcker sig över många generationer, samt stärker kunskapsbasen för ett ekosocialt bildat medborgarskap och ett världsmedborgarskap med respekt för mänskliga rättigheter. Guiden innehåller metoder att vidga elevernas världsbild och lära dem att möta världens mångfald med öppenhet och nyfikenhet. Vårt gemensamma jordklot förenar olika läroämnen och bildar en undervisningshelhet som främjar målsättningarna i nybörjarundervisningen. Guidens innehåll hänger tydligt samman med områdena inom mångsidig kompetens i läroplanen K7: Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid, samt K2: Kulturell och kommunikativ kompetens. Källor: Lag om ändring av lagen om barndagvård 8.5.2015 Grunderna för planen för småbarnsfostran 2005 Grunderna för förskoleundervisningens läroplan 2014 Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014

[close]

p. 5

Innehåll 1. VÅRT FANTASTISKA JORDKLOT. . . . . . . . . . . . . Naturens och kulturernas mångfald . . . . . . . . . . . Kritisk kulturfostran. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . AKTIVITETSTIPS. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 7 8 9 2. ATT FÖRSTÅ SAMBAND. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Vårt hem, vårt gemensamma jordklot . . . . . . . . . 16 Varifrån kommer vår mat och våra saker?. . . . . . 17 AKTIVITETSTIPS. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 3. MOT EN HÅLLBAR FRAMTID . . . . . . . . . . . . . . Rättigheter och skyldigheter. . . . . . . . . . . . . . . . . Världshjältens vanor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . AKTIVITETSTIPS. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Nyckelbegrepp. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Länkar och tilläggsmaterial. . . . . . . . . . Källor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Tack för samarbetet. . . . . . . . . . . . . . . . 23 24 25 26 29 30 31 31

[close]

p. 6

Vårt fantastiska jordklot 1 6

[close]

p. 7

NATURENS OCH KULTURERNAS MÅNGFALD Vår jord är stor och mångskiftande. Den består av många olika landskap och livsmiljöer. Miljöernas mångfald omfattar allt från barrskogarna och insjöarna i Finland till alla världens öknar, savanner, regnskogar, höga berg och polarområden. Jorden bebos av, förutom oss människor, en otrolig mängd olika varelser: från pyttesmå nedbrytarorganismer till enorma rovdjur. Även jordens växtrike är häpnadsväckande mångsidigt: jättenäckrosen i Amazonas regnskog kan ha en diameter om tre meter, och dess blad kan bära en vikt motsvarande en människa. Redwoodträden (eller sekvojorna) på västkusten i USA kan å sin sida bli över 110 meter höga och t.o.m. 2000 år gamla. Under tidernas gång har vi människor utvecklat många olika kulturtraditioner, anpassade till våra olika livsmiljöer. Ett exempel på kulturell mångfald är det antal olika språk som talas i världen: enligt uppskattningar så många som 7000 olika språk, utan att räkna med världens olika teckenspråk. Det lönar sig med andra ord att bekanta sig med jordens mångfald och alla dess fascinerande detaljer! På så sätt utvecklar man en kärlek för och stolthet över vårt gemensamma, fantastiska jordklot – samt en vilja att skydda dess skönhet och välmående. Varför värna om mångfalden? • En förutsättning för allt liv som finns på jorden är att planetens mångsidiga naturmiljöer, växtarter och djur mår bra. Vi delar planeten med miljontals andra växt- och djurarter som var och en har sin egen uppgift i naturen och sin plats i näringskedjan. Naturens mångfald bör skyddas så att förutsättningarna för liv på jorden kan tryggas. • På ett liknande sätt är kulturell mångfald viktigt för mänsklighetens fortlevnad. Inom många kulturer finns användbar kunskap för ett hållbart levnadssätt. Sådan kunskap lönar det sig att bevara och lära vidare åt andra. Ju mer likformiga världens kulturer blir, desto mer värdefull gammal kunskap går vi antagligen miste om. 7

[close]

p. 8

KRITISK KULTURFOSTRAN Trots skillnaderna vad gäller utseende, språk och kultur, är vi människor runt om i världen en del av samma mänsklighet, och vi har alla lika stort värde som människor. Då man behandlar världens kulturella mångfald är det därför viktigt att främja likvärdighet och att motarbeta fördomar och kulturella stereotypier. Tänk på följande saker: •U  ndvik att förstärka kulturella stereotypier genom att tala om människor som om de vore representanter för en viss folkgrupp eller kultur. Tala istället om dem som individer. Undvik t.ex. ”barnen i Afrika” – ta istället en individ som exempel, och hans/hennes berättelse. •D  å man bekantar sig med kulturer händer det sig lätt att man av misstag förstärker stereotypier. Var alltså försiktig så att du inte lär ut att alla människor i Afrika bor i lerhyddor, eller att alla kineser klär sig på ett visst sätt. Lär er istället sånger och lekar från olika länder, och bekanta er med de olika ländernas högtider, natur och djurliv. Iaktta också vilka saker som är gemensamma för alla människor i världen, oberoende av den specifika kulturen. Saker att tänka på tillsammans • Vilka saker är gemensamma för alla världens människor, oberoende av ålder, läggning, utseende, eller hemort? • Vilka saker behöver alla människor i världen för att leva lyckliga liv? • Se upp med att framställa människor i fattigare länder som lidande människor i behov av vår hjälp; tänk istället på hur man kunde samarbeta. Internationella vänskapsskolor och -daghem är ett bra exempel. • Då ni lär er att uppskatta mångfald, glöm inte att iaktta skillnaderna mellan oss alla. Vi är alla olika och unika och även bland oss finländare finns en hel del olika sorts människor och kulturer. Lär er uppskatta mångfald på alla dess nivåer. Olikheter behöver inte understrykas, utan ska ses som en naturlig, vardaglig sak. • Det är bra om det i barnens verksamhetsmiljö finns objekt att identifiera sig med. Har ni t.ex. dockor eller legofigurer med olika hudfärger, eller läser ni böcker där barn eller vuxna med olika etniska bakgrunder figurerar? 8

[close]

p. 9

Akt ivit etst ips Temamånad: Världen runt MÅL:  att bekanta sig med olika områden och ortnamn på jorden, samt dess mångsidiga natur MATERIAL:  en jordglob eller en stor världskarta, en världsatlas om så önskas Bekanta er under temamånaden (en eller flera dagar i veckan) med nya, spännande områden på vår jord. Man kan också ordna flera temamånader. De områden ni bekantar er med kan delas in t.ex. på följande sätt: 1. Europa, 2. Asien, 3. Afrika, 4. Nordamerika, 5. Sydamerika, 6. Australien, 7. Världshaven, 8. Polarområdena Räkna upp några av områdets/världsdelens länder och fråga om någon besökt landet? Känner barnen någon som kommer från något av dessa länder? Man kan också använda sig av en världsatlas riktad till barn. 4.  Fortsätt dagen med ämnesrelaterat temaprogram! Idéer hittar du längre fram i texten. 1.  Börja med att tillsammans leta upp den dagens temaområde på en karta av valfritt slag. Ett speciellt bra alternativ vore en uppblåsbar jordglob (t.ex. en badboll) som barnen helt fritt kan få undersöka. I brist på bättre går det bra med en stor världskarta, men en glob ger barnen en bättre och mer vetenskaplig bild av hur jorden ser ut. 2.  Då ni hittat området ni ska undersöka kan ni jämföra var området ligger i förhållande till oss själva: hitta Finland på kartan och mät avståndet mellan de två. Då detta övas några gånger lär sig barnen så småningom att hitta Finland på kartan. 3.   Berätta intressanta fakta om dagens temaområde. Till en början med hjälp av frågor: – Hurdan tror ni naturen är: är det kallt eller varmt, regnar det eller är det torrt? Varför? – Hurdana djur bor där? (se också Gymnastik med världens djur på sid. 13) – Hurdana växter finns det? – Vilka länder ligger inom detta område? Känner barnen till några länder sedan tidigare? 9 Tilläggstips: • Res runt i världen på en flygande matta, eller med något annat fortskaffningsmedel. • Sammanställ det ni behandlat och lärt er på en stor väggkarta. Rita på kartan, pyssla och limma, samt skriv ut bilder. Häng upp kartan på ett synligt ställe så att man kan ta sig en titt då man vill. • Om någon i lärarkåren eller någon av barnens föräldrar har besökt området eller härstammar därifrån, kan man be personen komma och berätta för barnen om sina erfarenheter av platsen, om kulturen, naturen och människorna. Använd er gärna av fotografier som ni kan studera tillsammans.

[close]

p. 10

Barnlekar runtom i världen MÅL:  tt inse att de lekar som leks runtom i världen är ganska likadana, och att på så a sätt skapa en känsla av samhörighet till alla andra barn i världen Lek lekar från olika länder och kulturer. Diskutera slutligen om det fanns någonting bekant i leken, eller om den var annorlunda än populära lekar i Finland. Puhenehene (Hawaii) MATERIAL: ett stort tyg (t.ex. ett lakan) och en sten. Välj ut två medhjälpare bland de som leker, och dela in resten i två grupper. Grupperna sätter sig på golvet i var sin rad, med ansiktena vända mot den andra gruppen. Medhjälparna håller/hänger upp tyget mellan de två grupperna så att ingen ser den andra gruppen. Ena medhjälparen ger stenen åt den ena gruppen. Sedan ska någon i gruppen gömma stenen (inuti kläderna, i handen, o.sv.). Då gruppen är klar ska de säga «Puheoheo», varpå medhjälparna släpper tyget mellan grupperna. Den andra gruppen ska nu gissa vem som gömt stenen. Sedan börjar ni om från början, och då är det den andra gruppen som ska gömma stenen. What’s the time, Mr. Wolf? (Storbritannien) Välj först en herr eller fru Varg. Vargen ställer sig i ena änden av lekområdet med ryggen vänd mot de övriga som ställer sig på startlinjen. Alla på startlinjen frågar med hög röst “vad är klockan herr/fru Varg?”. Vargen kan svara på två olika sätt. Antingen med ett klockslag (“klockan är två”), varpå de övriga får ta lika många steg framåt samtidigt som de räknar högt (“ett, två”). Sedan frågar de på nytt vad klockan är. Vargen kan också svara “matdags!”. Då vänder sig vargen om och försöker fånga någon av de andra innan de hinner tillbaka till startlinjen. Om vargen lyckas fånga någon blir den personen herr/fru Varg nästa omgång. • Prova också att leka leken helt och hållet eller delvis på engelska. 10 Krokodilen solar (Vietnam) Märk ut en flod på marken, och välj sedan en deltagare som får vara krokodil. Krokodilen “simmar” i floden medan de andra står på flodens strand. De som är på stranden ska ta ett dopp i floden eller försöka tvätta sina händer/ fötter utan att krokodilen tar fast dem. Ibland kommer krokodilen upp på stranden för att sola. Då ska alla hoppa ner i floden så att krokodilen inte tar dem. Den som tas fast av krokodilen blir själv krokodil nästa omgång. Källa: Plan Finlands Kaiken maailman leikit -ideapakka

[close]

p. 11

Hälsningar på olika språk MÅL:  att bekanta sig med språkens mångfald på vår jord, samt de språk som talas i den egna gruppen Diskutera vilka slags språk det finns runt om i världen, och vilka språk barnen i gruppen talar som modersmål. Samla tillsammans med barnen ihop hälsningsord (Hej! eller God dag!) på alla de språk barnen kan, och skriv orden på svarta tavlan el. likn. Skriv också namnet på språket vid varje hälsningsord. Ni kan också använda er av andra språk om barnen eller de vuxna kan hälsa på något annat språk. På ett språk i taget får sedan barnen gå runt och hälsa på varandra. Musik i världen MÅL:  att bekanta sig med världens olika språk och kulturer med hjälp av musik Sök upp musik att lyssna på från olika länder, t.ex. på biblioteket eller internet. Det kan vara traditionell musik eller barnvisor på olika språk. Gör sedan en musikalisk jordenruntresa: hitta på danskoreografi för de olika områdena i världen, och dansa sedan i takt till musiken från den delen av världen. Ni kan också lära er orden till sångerna genom att sjunga med. 11 Ökenlådan MÅL: att bekanta sig med jordens olika livsmiljöer och naturtyper • Ni kan även bygga olika påhittade platser t.ex. i sandlådan med hjälp av träklossar, koppar, skålar, rör och burkar. Då ni byggt en påhittad plats kan man ta en bild av helheten och hitta på en berättelse om platsen: vad är det för plats, vem bor där, och hurdant är det att leva där? Konstruera en miniatyröken, t.ex. inuti en kartonglåda. Installera lite växter, djur, människor och en liten oas. Fundera tillsammans på hur öknens invånare livnär sig. Ni kan också konstruera miniatyrer av andra naturtyper, t.ex. en regnskog (rikligt med gröna växter i många lager, och gott om färgglada djur- och växtarter) eller ett polarområde (snö, is, hav, sälar) o.s.v.

[close]

p. 12

Högtider inom olika kulturer MÅL: att bekanta sig med högtider inom olika kulturer I mångkulturella barngrupper kan man ta hjälp av föräldrar och under deras ledning tillsammans planera och ordna något gemensamt program för att hedra någon viss högtid. Ta i samband med exempelvis jul eller påsk reda på vilka högtider man firar inom andra religioner och kulturer: vad är det man firar? Hur, var och när firar man högtiden? Vad finns det för likheter mellan traditionella högtider inom andra kulturer och vårt traditionella firande av jul eller påsk? • På internet finns det en mångkulturell högtidskalender (www.juhlakalenteri.fi/kalender) där man hittar världsreligionernas viktigaste högtider och lite fakta om dem. Man kan också skriva ut kalendern och hänga upp den på väggen i skolan/på dagis. Vänskola eller -daghem i utlandet 12 MÅL: att få erfarenhet av internationell växelverkan över språkgränserna • spela in diverse framträdanden och visa åt varandra • kom överens om gemensamma projekt eller evenemang som ni genomför på bägge håll samtidigt Har ni redan en utländsk vänskola eller ett vändaghem? Om inte så är det absolut värt att överväga. Genom att vara i kontakt med folk från andra länder lär sig barnen att växelverka med människor runt om i världen. Detta är i dag en mycket viktig medborgarfärdighet. Samtidigt blir man mer öppen gentemot mångfalden i världen. Språkkunskaper är inget måste för denna typ av kommunikation. Lärarna kan vid behov översätta. Idéer för samarbete: • skicka post åt varandra: teckningar, brev, fotografier... • lär varandra ord på ert eget språk med hjälp av bilder • ring videosamtal: presentera er och ställ frågor till varandra (lärarna kan hjälpa med språket) De som jobbar med verktyget Grön Flagg kan upprätta kontakt med skolor och daghem i olika länder via det globala Eco-Schools nätverket. Europeiska vänskolor kan man hitta t.ex. via eTwinning-initiativet som upprätthålls av EU. Eftersom man i många europeiska länder börjar skolan vid en tidigare ålder än i Finland kan man den här vägen hitta jämnåriga samarbetsgrupper också för barn i daghem.

[close]

p. 13

Insekternas och fjärilarnas mångfald MÅL: att inse att det är vackert med variation Sedan kan ni rita och måla insekter eller fjärilar, eller pyssla ihop sådana med hjälp av återvinningsmaterial. Om du skulle vara en fjäril eller insekt, vilken skulle du i så fall vara? Konstruera också livsmiljöer för insekterna, antingen inomhus eller ute på gården. Gå sedan runt och iaktta insekterna i sina livsmiljöer och beundra deras individuella egenskaper. Bekanta er med fjärilar och andra insekter med hjälp av insektsböcker, eller titta på dem utomhus. Även om man kanske först tror att insekter ser väldigt likadana ut, finns det faktiskt väldigt många olika sorters insekter. På samma sätt är också vi människor väldigt olika: utseende, färg, storlek o.s.v. Men vi är alla fina och intressanta på vårt eget sätt! Post från världen Mål: att vara i kontakt med människor som bor på olika håll i världen läsandet är bristande språkkunskaper inget hinder heller för yngre barn. Det är gratis att använda sidan Postcrossing (om man bortser från utgifterna för vykort och frimärken) och sidans adress är www.postcrossing.org Logga in på internetsidan Postcrossing tillsammans med klassen/gruppen. Med hjälp av sidan kan man skicka och motta vykort från hela världen. Ni kan be om slumpmässiga adresser dit man kan skicka ett valfritt vykort enligt sidans instruktioner. För varje vykort ni skickar får ni ett överraskningsvykort från ett slumpmässigt valt land. Om vuxna hjälper till med skrivandet och 13 Gymnastik med världens djur MÅL: att bekanta sig med olika djurarter runt om i världen Samtidigt som ni leker att ni är ett djur kan ni fundera på var i världen och i hurdana miljöer djuret lever. • Som variation: ta t.ex. med hjälp av Guinness rekordbok reda på vilket djur som är det minsta, största, långsammaste o.s.v. och hitta på rörelser utgående ifrån det. I denna aktivitet lever ni er in i djurens fantastiska värld i gymnastikens tecken: – Lek att ni är giraffer – gör långa halsar av era armar och sträck på er – Lek att ni är geparder och spring så snabbt ni bara kan – Lek att ni är kängurur och hoppa omkring – Lek att ni är elefanter och gör er jättestora – Lek att ni är boaormar och kräla omkring på golvet, o.s.v.

[close]

p. 14

En sagoresa MÅL: lära sig att leva sig in i olika miljöer, kulturer och andra människors perspektiv  Läs sagor som handlar om olika platser och kulturer. Det kan också vara intressant att läsa olika versioner av samma saga. Hur skiljer sig t.ex. sagorna i Tusen och en natt från liknande finländska folksagor? Fäst även uppmärksamhet vid varifrån barnens favoritböcker och -sagor kommer. 14 Traditionella sagor från olika håll i världen: – Barnens bästa. Band 5, Från skilda länder. Malmö, Svenska kulturförlaget, 1986 – Den blå sagoboken, sagor från hela världen, urval och bearbetning av Andrew Lang, 1975 – Den brandgula sagoboken, sagor från hela världen, urval och bearbetning av Andrew Lang. 1981. – Folksagor från Asien, del 1 och del 2, 1980 – Folksagor från Kina, 1976 – Folksagor från 17 länder, 1980 – Hartman, Bob: Sagor från hela världen, speciellt återberättade för högläsning, 2004 – Parland, Milena: När månen skrattade och andra sagor berättade i vårt land, 2014. Om att resa runt i världen: – Lindeberg, Minna: En grop i Kalahari, bilderbok, 2007 – Mahy, Margret: Sju kinesiska bröder, bilderbok, 2006 – Moa och Molle reser jorden runt, red. Jessica Lönnö, m.fl., faktabok, 2010 – Mwankumi, Dominique: Gatans prins, bilderbok, 2011 – Pal, Erika: Azads kamel, bilderbok, 2009 – Sabljar, Pamela: Vilda i Asien, bilderbok, 2007 Böcker om kulturell mångfald och likaberättigande: –B  ergström, Gunilla: Alfons och soldatpappan, bilderbok för lite äldre barn, 2006 –J  ansson, Anders: Alice från Kina, bilderbok, 2008 –L  andström, Lena: De nya flodhästarna, bilderbok, 2002 –L  undberg Hahn, Kerstin: Vitas hemlighet, kapitelbok, 2010 –M  oore-Mallinos, Jennifer: Så olika! Så lika! faktabok, 2011 –S  talfelt, Pernilla: Lika som bär, faktabok, 2001 –S  talfelt, Pernilla: Vem är du? En bok om tolerans, faktabok, 2012 –S  tark, Ulf: Pojken, flickan och muren, bilderbok för lite äldre barn, 2011 Utifrån de sagor ni läst kan barnen också själva hitta på följetonger som handlar om livet runt om i världen. Källor för boktips: Vörå kommunbibliotek

[close]

p. 15

Att förstå samband 2 15

[close]

Comments

no comments yet