Vårt gemensamma jordklot 2

 

Embed or link this publication

Description

En guide i att behandla och påverka globala miljöfrågor, riktad till pedagoger i grundläggande utbildningen och på andra stadiet.

Popular Pages


p. 1

FÖ PED R 9 AGOG –18 -ÅR ER ING AR Vårt gem t o l k d r o j ensamma Min roll i vår värld En guide i att behandla och påverka globala miljöfrågor, riktad till pedagoger i grundläggande utbildningen och på andra stadiet

[close]

p. 2

Grön Flagg är ett pedagogiskt verktyg och en certifiering för hållbar utveckling ämnad för daghem, skolor, läroanstalter och fritidsorganisationer. Guiden ges ut som en del av Grön Flagg. www.naturochmiljo.fi/gron_flagg Natur och Miljö rf är en oberoende, ideell miljöorganisation vars verksamhet har två huvudspår: miljöfostran och miljöpolitisk verksamhet. Organisationen koordinerar Grön Flagg på svenska i Finland. www.naturochmiljo.fi Sällskapet för miljöfostran i Finland rf är en expertorganisation som främjar och stöder miljöfostran och vars konkreta mål är att med hjälp av miljöfostran främja en hållbar livsstil. Organisationen upprätthåller certifieringen Grön Flagg i Finland. www.ymparistokasvatus.fi Utgivare: Sällskapet för miljöfostran i Finland rf Text: Iida-Elina Kiminki Översättning: Tom-Erik Blomqvist Bearbetning: Anne Antman Illustrationer: Vilma Lappalainen Lay-out: Petri Clusius Att kopiera guiden eller delar av den är tillåtet i utbildningssyfte. PEFC/02-31-170 4041 0089

[close]

p. 3

Välkommen till guiden Vårt gemensamma jordklot! Vårt gemensamma jordklot är en guide för global miljöfostran. Guidens målgrupp är lärare, pedagoger och ledare för barn och unga i årskurserna 3–9, gymnasiet, yrkesutbildningen och inom olika fritidsorganisationer. Guiden erbjuder verktyg för att främja ett medvetet, ansvarsfullt och ekosocialt bildat medborgarskap. Med det menas ett barn, en ung person eller en vuxen som: –  uppskattar naturens och de olika kulturernas mångfald –  känner samhörighet med människor av olika bakgrund –  förstår att naturen är en grundförutsättning för allt liv –  förstår sambanden mellan den egna vardagen och den övriga världen –  har förmåga att verka för en rättvis och hållbar värld Guiden är indelad i tre delar som sinsemellan kompletterar varandra, med tillhörande bakgrundsinformation och aktivitetstips: 1. VÅRT FANTASTISKA JORDKLOT • Naturens och kulturernas mångfald • Jämställdhet människor emellan • Internationellt samarbete 2. ATT FÖRSTÅ SAMBAND • Förutsättningarna för liv på jorden • Konsumtionens påverkan globalt • Ekologiska fotavtryck • Global orättvisa och mänskliga rättigheter • FN:s mål för hållbar utveckling • Klimatförändringen och rättvisefrågor • Vattenfotavtryck och virtuellt vatten 3. PÅVERKA TILLSAMMANS • Delaktighet och ett aktivt medborgarskap • Metoder att påverka globalt Aktivitetstipsen är indelade i tre olika grupper enligt hur lång tid som krävs: snabbtips (under 30 min), lektion (45–90 min) och större projekt. Det finns färdigt tilläggsmaterial till en del av tipsen. Materialet är märkt med symbolen ☞ www . Tilläggsmaterialen hittar du i den elektroniska bilagan på adressen www.naturochmiljo.fi/gron_flagg

[close]

p. 4

Global miljöfostran och läroplanen Guiden Vårt gemensamma jordklot innehåller verktyg som kan användas i undervisningen för att uppnå flera av målen som ingår i läroplanen. Materialet stöder värdegrunden och de pedagogiska målsättningarna i de nationella riktlinjerna för årskurs 3–9, gymnasiet och yrkesutbildningen. GYMNASIEUTBILDNINGEN Guiden Vårt gemensamma jordklot stöder det världsmedborgarskap som nämns i läroplanen för gymnasierna, i enlighet med FN:s utvecklingsmål. Metoderna som presenteras i guiden främjar en hållbar livsstil och förutsättningarna för en bra framtid, samt uppmuntrar eleverna att jobba för en rättvis och hållbar framtid. Med hjälp av guiden kan man bättre förstå globala beroendeförhållanden, nödvändigheten av en hållbar livsstil och ekosocial bildning. Vårt gemensamma jordklot fungerar som ett bra stöd vid planering av kompletterande temastudier i gymnasiet. Ämnesområdena i guiden omfattar följande gränsöverskridande helheter som är gemensamma för olika läroämnen: 1) aktivt medborgarskap, entreprenörskap och arbetsliv, 2) hållbar livsstil och globalt ansvar, samt 3) kulturkompetens och internationalism. ÅRSKURS 3–9 Enligt läroplansgrunderna lägger global fostran grund för en rättvis och hållbar utveckling i enlighet med Förenta Nationernas utvecklingsmål. I enlighet med värdegrunden inom den grundläggande utbildningen ger guiden Vårt gemensamma jordklot insikt i ett globalt ansvar som sträcker sig över många generationer, samt stärker kunskapsbasen för ett ekosocialt bildat medborgarskap och ett världsmedborgarskap med respekt för mänskliga rättigheter. Guiden erbjuder metoder att vidga elevernas världsbild och lära dem att möta världens mångfald med öppenhet och nyfikenhet. Aktiviteterna uppmuntrar eleverna att jobba för en rättvisare och hållbarare framtid. Vårt gemensamma jordklot förenar olika läroämnen och bildar en undervisningshelhet som främjar den grundläggande utbildningens målsättningar för mångsidig kompetens. Guidens innehåll hänger tydligt samman med kompetensområdena K7: Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid, samt K2: Kulturell och kommunikativ kompetens. Ett centralt innehåll i omgivningslära, biologi och geografi: I6 En hållbar framtid stöds också av guiden. YRKESUTBILDNINGEN Global miljöfostran hör till de yrkesinriktade grundexaminas gemensamma delar. Speciellt i delområdena kunnande som behövs i samhället och arbetslivet samt socialt och kulturellt kunnande ingår det sådana teman som behandlas i denna guide. Vårt gemensamma jordklot lämpar sig speciellt bra vid undervisning om olika kulturer, konst och kultur, etik, samhällsfärdigheter och miljökunnande. Guiden stöder ett aktivt medborgarskap, att förstå principerna för hållbar utveckling, att förstå produkters livscykler, att kunna beakta potentiell miljöpåverkan, samt att kunna följa principer om jämlikhet och likabehandling. Källor: Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Grunderna för gymnasiets läroplan 2015 Grunderna för de yrkesinriktade grundexamina 2014

[close]

p. 5

Innehåll 1 VÅRT FANTASTISKA JORDKLOT . . . . . . . . . . . . . Naturens och kulturernas mångfald . . . . . . . . . . . Kritisk kulturfostran. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . AKTIVITETSTIPS. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 ATT FÖRSTÅ SAMBAND . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vårt hem, vårt gemensamma jordklot . . . . . . . . . Vår konsumtion påverkar globalt. . . . . . . . . . . . . Ojämlikheten i världen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Klimatet, vatten och rent spel. . . . . . . . . . . . . . . . AKTIVITETSTIPS. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 7 8 9 13 14 15 17 20 22 3 PÅVERKA TILLSAMMANS. . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Bli aktiva världsmedborgare. . . . . . . . . . . . . . . . . 32 Många sätt att påverka. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 Kommunicera och påverka!. . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 AKTIVITETSTIPS. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 Nyckelbegrepp. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Länkar och tilläggsmaterial. . . . . . . . . . . . . . . . . . . Källor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Tack för samarbetet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 41 42 43

[close]

p. 6

Vårt fantastiska jordklot 1 6

[close]

p. 7

NATURENS OCH KULTURERNAS MÅNGFALD Vår jord är stor och mångskiftande. Den består av många olika landskap och livsmiljöer. Miljöernas mångfald omfattar allt från barrskogarna och insjöarna i Finland till alla världens öknar, savanner, regnskogar, höga berg och polarområden. Jorden bebos av, förutom oss människor, en otrolig mängd olika varelser: från pyttesmå nedbrytarorganismer till enorma rovdjur. Även jordens växtrike är häpnadsväckande mångsidigt: jättenäckrosen i Amazonas regnskog kan ha en diameter om tre meter, och dess blad kan bära en vikt motsvarande en människa. Redwoodträden (eller sekvojorna) på västkusten i USA kan å sin sida bli över 110 meter höga och t.o.m. 2000 år gamla. Under tidernas gång har vi människor utvecklat många olika kulturtraditioner, anpassade till våra olika livsmiljöer. Ett exempel på kulturell mångfald är det antal olika språk som talas i världen: enligt uppskattningar så många som 7000 olika språk, utan att räkna med världens olika teckenspråk. Det lönar sig med andra ord att bekanta sig med jordens mångfald och alla dess fascinerande detaljer. På så sätt utvecklar man en kärlek för och stolthet över vårt gemensamma, fantastiska jordklot – samt en vilja att skydda dess skönhet och välmående. Varför värna om mångfalden? • En förutsättning för allt liv som finns på jorden är att planetens mångsidiga naturmiljöer, växtarter och djur mår bra. Vi delar planeten med miljontals andra växt- och djurarter som var och en har sin egen uppgift i naturen och sin plats i näringskedjan. Naturens mångfald bör skyddas så att förutsättningarna för liv på jorden kan tryggas. • På ett liknande sätt är kulturell mångfald viktigt för mänsklighetens fortlevnad. Inom många kulturer finns användbar kunskap för ett hållbart levnadssätt. Sådan kunskap lönar det sig att bevara och lära vidare åt andra. Ju mer likformiga världens kulturer blir, desto mer värdefull gammal kunskap går vi antagligen miste om. 7

[close]

p. 8

KRITISK KULTURFOSTRAN Trots skillnaderna vad gäller utseende, språk och kultur, är vi människor runt om i världen en del av samma mänsklighet, och vi har alla lika stort värde som människor. Då man behandlar världens kulturella mångfald är det därför viktigt att främja likvärdighet och att motarbeta fördomar och kulturella stereotypier. Tänk på följande: •  Undvik att förstärka kulturella stereotypier genom att tala om människor som individer istället för att tala om dem som om de vore representanter för en viss folkgrupp eller kultur. Undvik t.ex. ”barnen i Afrika” – ta istället en individ som exempel, och hans/hennes berättelse. •  Då man bekantar sig med kulturer händer det sig lätt att man av misstag förstärker stereotypier. Var alltså försiktig så att du inte lär ut att alla människor i Afrika bor i lerhyddor, eller att alla kineser klär sig på ett visst sätt. Bekanta er istället med olika länders natur, kända sevärdheter, matkultur och traditionella högtider. Ni kan stifta bekantskap med människors vardag med hjälp av individuella berättelser, utan generaliseringar. Iaktta också vilka saker som är gemensamma för alla människor i världen, oberoende av den specifika kulturen. •  Se upp med att framställa människor i fattigare länder som lidande människor i behov av vår hjälp; tänk istället på hur man kunde samarbeta. Internationella vänskapsskolor är ett bra exempel. •  Då ni lär er att uppskatta mångfald, glöm inte att iaktta skillnaderna mellan oss alla. Vi är alla olika och unika och även bland oss finländare finns en hel del olika sorts människor och kulturer. Lär er uppskatta mångfald på alla dess nivåer. Olikheter behöver inte understrykas, utan ska ses som en naturlig, vardaglig sak. •  Det är bra om det i elevernas verksamhetsmiljö finns objekt att identifiera sig med. Fäst alltså uppmärksamhet vid att ni t.ex. läser litteratur eller ser på videor där barn och unga med olika etniska bakgrunder figurerar. 8

[close]

p. 9

Akt ivit etst ips Ökenlådan MÅL: bekanta er med jordens olika livsmiljöer och naturtyper LÄROÄMNEN: omgivningslära, bildkonst, slöjd MÅLGRUPP: årskurs 1–6 Dela in eleverna i mindre grupper och konstruera en miniatyröken, t.ex. inuti en kartonglåda. Installera lite växter, djur, människor och en liten oas. Fundera tillsammans på hur öknens invånare livnär sig i sin livsmiljö. Ställ fram ökenlådorna på en synlig plats. • SNABBTIPS • LEKTION • STÖRRE PROJEKT Ni kan också konstruera miniatyrer av andra naturtyper, t.ex. en regnskog (rikligt med gröna växter i många lager, och gott om färgglada djur- och växtarter) eller ett polarområde (snö, is, hav, sälar) o.s.v. Vänskola i utlandet MÅL: MÅLGRUPP: LÄROÄMNEN: främmande språk alla • SNABBTIPS • LEKTION • STÖRRE PROJEKT att få erfarenhet av internationellt samarbete och växelverkan 9 Har ni redan en utländsk vänskola eller ett vändaghem? Om inte så är det absolut värt att överväga. Långsiktig kamratskap och kontakt till ungdomar i andra länder bidrar till att eleverna blir mer öppna för världens mångfald. Även kunskaperna i främmande språk förbättras. Idéer för samarbete: De skolor som arbetar med verktyget Grön Flagg kan upprätta kontakt med skolor och daghem i olika länder via det globala EcoSchools nätverket. Europeiska vänskolor kan man hitta t.ex. via eTwinning-initiativet som upprätthålls av EU. •  skicka post åt varandra: teckningar, brev, fotografier... •  lär varandra grunderna i respektive skolspråk •  ring videosamtal: presentera er och ställ frågor till varandra (det lönar sig att förbereda frågor innan samtalet inleds) •  genomför gemensamma projekt eller evenemang på bägge håll samtidigt

[close]

p. 10

Post från världen MÅL: MÅLGRUPP: LÄROÄMNEN: engelska årskurs 1–6 • SNABBTIPS • LEKTION • STÖRRE PROJEKT att vara i kontakt med människor som bor på olika håll i världen Logga in på internetsidan Postcrossing tillsammans med klassen. Med hjälp av sidan kan man skicka och motta vykort från hela världen. Ni kan be om slumpmässiga adresser dit man kan skicka ett valfritt vykort enligt sidans instruktioner. För varje vykort ni skickar får ni ett överraskningsvykort från ett slumpmässigt valt land. Med hjälp av vykorten kan ni bekanta er med platser och människor runt om i världen och öva er att använda engelska. Det är gratis att använda sidan Postcrossing (om man bortser från utgifterna för vykort och frimärken) och sidans adress är www.postcrossing.org Vår egen världskarta MÅL: att bekanta sig med världskartan och mångfalden på jorden kan anpassas för alla LÄROÄMNEN: bildkonst, geografi, omgivningslära • SNABBTIPS • LEKTION • STÖRRE PROJEKT 10 MÅLGRUPP: Gör tillsammans en stor illustrerad världskarta där man kan se speciella naturtyper, djur, samt kända platser och byggnader. Gör kartan färgglad genom att rita och måla. Eleverna kan delas in i grupper så att varje grupp ansvarar för en av kontinenterna. På kartan kan man också märka ut platser som är viktiga för eleverna (pappas/mammas hemland, en plats där man har släktingar el. dyl.). I samband med uppgiften kan ni också bekanta er kartor som presenterar olika perspektiv: – Hur skulle en världskarta se ut om nord skulle vara nere och syd uppe, eller om Stilla havet skulle vara kartans mittpunkt och Europa i ena kanten? – Hur påverkar skillnaderna i världskartorna hur läsaren upplever världen? Kulturella stereotypier MÅL:  tt lära sig att kritiskt grana ska kulturella stereotypier • SNABBTIPS • LEKTION • STÖRRE PROJEKT LÄROÄMNEN: geografi, samhällslära, religion och livsåskådningskunskap MÅLGRUPP: kan anpassas för alla I uppgiften funderar ni på kulturella stereotypier utifrån den typiska finlandssvensken: Hurdan är typisk finlandssvensk kultur, och finns det alls något sådant? Varifrån härstammar stereotypierna, och är de egentligen fördomar? Vad finns det för nackdelar med kulturella stereotypier? Noggrannare anvisningar finns i uppgiftsbilagan ☞ www .

[close]

p. 11

Språkens mångfald MÅL: MÅLGRUPP: att bekanta sig med språkens mångfald i världen alla LÄROÄMNEN: modersmål, geografi • SNABBTIPS • LEKTION • STÖRRE PROJEKT A) Den språkliga mångfalden i Finland: Ta reda på hur många och vilka olika språk klassens elever kan. Lär er några enkla ord på de språken (t.ex. Hej, Grattis på födelsedagen, Tack!). Om språken inte är så många till antalet kan ni ta reda på vilka som är de mest talade språken i Finland och lära er motsvarande ord på de språken. Man kan också ordna en workshopdag i skolan och bjuda in personer som kan lära ut grunderna i sitt eget modersmål. B) Världens språk: Bilda elevpar och ge ett språk åt varje par som de ska undersöka. Ha med både bekanta och mer främmande språk. Gör affischer med fakta om de olika språken. För affischerna ska eleverna självständigt ta reda på vissa fakta om sina språk: –  Var i världen talas språket? (rita en karta) –  Hur många människor har språket som modersmål? Eller som andraspråk? –  Har språket några speciella särdrag som skiljer det från andra språk? –  Hur skriver man: 1) God dag 2) Tack på språket? Häng upp affischerna på väggen i klassen eller i skolans gemensamma utrymmen. Landskap runt om i världen MÅL: MÅLGRUPP: LÄROÄMNEN: omgivningslära, geografi alla • SNABBTIPS • LEKTION • STÖRRE PROJEKT 11 att bekanta sig med olika områden i världen och deras särdrag 1.  Lyssna på ljudlandskap från olika håll i världen t.ex. på sidan www.soundcities. com •  Vad berättar ljuden om platsen och människorna som bor där? •  Vilket intryck får man? •  Fundera på hur ett ljudlandskap från er egen hemort skulle låta? Om ni vill kan ni i experimentsyfte spela in ett ljudlandskap i er skola eller på er hemort. 2.  Gör resor till olika landskap med hjälp av spelet GeoGuessr (www.geoguessr.com). Spelet bygger på Google-maps. I spelet försöker man gissa rätt plats på basen av den slumpmässiga gatubilden. Med programmet GeoSettr kan man också skapa egna GeoGuessr frågelekar med platser och ledtrådar man själv väljer (www.geosettr.com). Övningen utvecklar elevernas slutledningsförmåga, samt språkkunskap och bildläskunnighet. Instruera eleverna att fästa uppmärksamhet vid bl.a. följande detaljer: •  Ser landskapet bekant ut? Vad är bekant, vad är främmande? •  Hurdan är växtligheten och topografin (terrängens form)? •  Syns det några skyltar, vilket är språket? •  Höger- eller vänstertrafik?

[close]

p. 12

Världen i medierna • SNABBTIPS • LEKTION • STÖRRE PROJEKT MÅL: att kritiskt granska den bild av händelser i världen medierna förmedlar LÄROÄMNEN: modersmål, främmande språk, geografi, samhällslära MÅLGRUPP: årskurs 5 och äldre Följ med olika skriftliga nyhetskällor (internet, dagstidningar) under t.ex. en vecka och samla olika nyheter från världen. Granska kritiskt de nyheter ni hittat: vilka saker behandlar de, vilka saker behandlas inte? Ur vems synvinkel är de skrivna, och vem får uttala sig i frågan? Uppgiften lämpar sig också för undervisning i främmande språk ifall utländska medier används som källor. Noggrannare anvisningar finns i uppgiftsbilagan ☞ www . Världsdelarnas mångfald MÅL: • SNABBTIPS • LEKTION • STÖRRE PROJEKT  tt lära sig att det inom en och samma världsdel kan finnas väldigt många a olika områden och kulturer, och att det därför är omöjligt att generalisera årskurs 7–9 och andra stadiet helhet som består av många olika kulturer och miljöer. Världsdelarna har så många olika sidor att det i princip är omöjligt att göra korrekta generaliseringar. Noggrannare anvisningar finns i uppgiftsbilagan ☞ www . LÄROÄMNEN: geografi MÅLGRUPP: 12 I uppgiften undersöker man i grupp världsdelarnas interna skillnader vad gäller klimat, växlighet, religion, folktäthet o.s.v. med hjälp av temakartor. Resultaten jämförs sedan med de egna förhandsuppfattningarna och generaliseringarna om världsdelen: t.ex. Afrika är inte bara savann och hungersnöd, utan en Sociala medier och ungdomars vardag MÅL: MÅLGRUPP: att bekanta sig med ungdomars vardag runt om i världen årskurs 7–9 och andra stadiet LÄROÄMNEN: främmande språk, geografi • SNABBTIPS • LEKTION • STÖRRE PROJEKT Sociala medier är en bra kanal om man vill bekanta sig med ungdomars vardag i andra länder. Smarttelefonerna blir allt vanligare även i fattigare länder, och allt fler ungdomar i världen har dag tillgång till internet. Så läs blogginlägg skrivna av barn och ungdomar från olika länder, och leta efter olika uppda- teringar (texter och bilder) på sociala medier. Använd er av olika sökord. Till sist kan ni fundera på följande frågor: Hurdant skulle livet vara utan internet? Vilka fördelar finns det med att lätt kunna ta kontakt med ungdomar i olika länder via nätet?

[close]

p. 13

Att förstå samband 2 13

[close]

p. 14

VÅRT HEM, VÅRT GEMENSAMMA JORDKLOT Alla världens människor och djur har ett gemensamt hem: vårt gemensamma jordklot, som är helt unikt. Jorden erbjuder oss alla grundförutsättningar vi behöver för att leva, t.ex. rent vatten, ren luft och mat att fylla magen med: • Det är jorden som rengjort vårt dricksvatten. Rent grundvatten bildas då regnvatten långsamt tränger ned igenom jordlagren. För att ha tillgång till rent dricksvatten behöver vi alltså ren jord som kan filtrera vattnet. • Växterna producerar syret i luften som vi människor och andra djur andas. Det är tack vare växterna vi har tillräckligt med ren andningsluft. • Många av jordens små organismer är livsviktiga för oss. Utan bin skulle vi t.ex. inte ha alla de grönsaker och frukter vi äter: blomman får hjälp av bina vid pollineringen, vilket behövs för att det ska bli en frukt. • Nedbrytarorganismerna i jordmånen bryter ner avfall. Utan dem skulle våra matrester eller avföring inte förmultna och återvända till naturens kretslopp. Eftersom vårt jordklot utgör förutsättningarna för liv, är bevarandet av jordklotet i allra högsta grad ett sätt att skydda människor. Därför bör vi ta väl hand om vårt jordklot, så att alla världens invånare (både människor och andra djurarter) ska ha det bra i vårt gemensamma hem. Utan rent dricksvatten, mat eller luft skulle ingen av oss klara sig särdeles länge på vår planet. Lär er alltså att förstå sambanden mellan naturens livsuppehållande funktioner och de grundläggande behoven i våra egna liv. Respekt för jordklotet och dess natur är en viktig färdighet med tanke på en hållbar livsstil. Detta är viktigt att lära sig i tidig ålder. Om vi inte förstår vårt grundläggande beroende av naturen, äventyrar vi hela samhällets välmående. Social och ekonomisk hållbarhet är möjliga bara om vårt jordklot är friskt. 14

[close]

p. 15

VÅR KONSUMTION PÅVERKAR GLOBALT Under lunchen tuggar jag i mig pommes frites utan att alls tänka på att jag samtidigt hotar orangutangernas livsmiljö i Indonesien. Potatisen är stekt i palmolja, och för att producera palmolja skövlas regnskog så att det finns plats för oljepalmsplantager. Akaciagummit som finns i mina karameller är importerat från ett krigshärjat Sudan, kakaobönorna som är en ingrediens i min chokladstång importeras från Elfenbenskusten. På fötterna har jag skor tillverkade i Kina, utan att jag vet någonting om arbetarnas förhållanden. Men billiga var de i varje fall! T-tröjan kommer från en klädfabrik i Bangladesh och råvaran (bomullen) kommer från Uzbekistan där det är brist på vatten. Med hörlurarna lyssnar jag på amerikansk musik. Telefonen musiken är lagrad på är tillverkad i Kina av ett sydkoreanskt företag. Telefonens råvaror kommer från olika ställen i världen: malmgruvorna i Kongo, oljeborrtornen i Mellanöstern, o.s.v. I våra liv finns många kontakter till övriga världen. Vi tittar och lyssnar på utländska TV-program, filmer och musik. Ibland åker vi på resa utomlands. Många av oss har vänner, familjemedlemmar eller släktingar i andra länder, och en del av våra kompisar eller deras familjer kan ursprungligen komma från något annat land. Även många av våra saker kommer från utlandet – exempelvis t-tröjan, chokladplattan, bananen eller smarttelefonen kan ha åkt en mycket lång väg: •  Varifrån kommer egentligen t-tröjan jag köpt i butiken? Före plagget hamnat i klädskåpet där hemma har många människor haft sitt finger med i spelet: den som producerat bomullen, den som spunnit tråden, den som tillverkat tyget, den som sytt plagget, den som gjort trycket, och slutligen den som sålt tröjan i butiken. Produktionskedjan kan också vara förvånansvärt lång och invecklad: kanske är bomullen odlad i USA, tråden och tyget tillverkade i Indien, och tröjan sydd i Kina. Sedan har produkten fraktats till en butik här hos oss. Om produktionsförhållandena i början av produktionskedjan, eller i fabriken, vet man oftast ingenting då plagget ska säljas i butiken. •  Också matens produktionskedjor har blivit allt längre och mer komplicerade. På butikernas fruktavdelningar får vi bekanta oss med frukter från många håll i världen: bananer från Ecuador, vattenmeloner från Israel, vindruvor från Sydafrika, o.s.v. Också kakaobönan som används vid tillverkning av choklad odlas på områden i närheten av ekvatorn, t.ex. på Elfenbenskusten i västra Afrika. Merparten av råvarorna gömda i färdigmaten har också fraktats en lång väg. 15

[close]

Comments

no comments yet