Ställningsaktuellt 2/2015

 

Embed or link this publication

Description

Ställningsaktuellt 2/2016

Popular Pages


p. 1

aktuellt STÄLLNINGS 2015 2 INFORMATION FRÅN STÄLLNINGSENTREPRENÖRERNA En säker arbetsplats Ola Månsson VD Sveriges Byggindustrier LINDA ROMERO ger distans till mansdominans Ställningsaktuellt testar: FRUKOSTSMOOTHIES!

[close]

p. 2

ORDFÖRANDE HAR ORDET Hej alla läsare! För en utomstående betraktare kan ställningsbranchen uppfattas som stel och många gånger macho och nu är det dags att vi slår hål på myten och lyfter fram hur bra vi faktiskt är på att arbeta med mångfald. Enligt Wikipedia så är mångfald ett begrepp som ofta används för att beskriva en variation av olika egenskaper hos individerna i en social grupp. Vid närmare eftertanke så är det precis så det ser ut för oss. Vi eftersträvar att alltid att ha en variation av egenskaper inom våra grupper för ärlighetens namn hur kul är det att 10 likadana personligheter i fikarummet varje morgon. Oberoende på social, utländsk eller annan bakgrund så bedöms ställningsbyggaren utifrån sina kunskaper och förmåga att arbeta i grupp och 8 14 INNEHÅLL Ordförande har ordet Höstmötet 2015 En säker arbetsplats Linda Romero ger distans till mansdominans Genusforskning Styrketestet Nya regler om ställningar 2016 Därför valde jag ställning Energi på flaska Personalliggare snart här STIBs inplanerade kurser Lösning korsord 1/2015 Korsord Ställningsaktuellt Ansvarig utgivare: Anders Strömbäck 2 4 7 8 13 14 18 20 22 26 28 33 35 Enligt Wikipedia så är mångfald ett begrepp som ofta används för att beskriva en variation av olika egenskaper hos individerna i en social grupp. för mig personligen så är det de viktigaste kriterierna för en ställningsbyggare. Vår utmaning med att öka på andelen kvinnor i branschen finns kvar och här måste vi alla hjälpas åt att förbättra den. Vi i STIB försöker lyfta fram förebilder och öka medvetenheten bland unga tjejer att söka sig till oss och här behöver vi hjälp av alla att öka antalet. Så min uppmaning är att ge signaler lokalt hos er att även ni vill utveckla mångfalden. Hälsningar Anders REDAKTIONEN Ingela Stjernberg, Håkan Carlsson, Fredric Weinö Annonsering, Annonsmaterial, samt manuskript avsedda för publicering i tidning sändes under adress: Ställnings-Aktuellt Tel: 0456-33 30 95 Gesällvägen 2 294 77 SÖLVESBORG E-post: info@stib.a.se STIB på internet: www.stib.a.se Produktion/Tryck: Holmbergs i Malmö AB Tel: 040-660 66 00 Tidningen skickas till medlemsföretagen för distribution 2 STÄLLNINGSAKTUELLT

[close]

p. 3

STÄLLNINGSAKTUELLT 3

[close]

p. 4

Höstmötet 2015 en samling Föreningen höstmöte är en händelse som årligen lockar många deltagare från medlemsföretag och leverantörer, årets höstmöte var inget undantag med inte mindre än 102 deltagare. Höstmötet är en samlingspunkt för ställnings­ branschen där man får ta del av aktuell information men här ges även möjligheten att utbyta erfarenhet eller diskutera branschspecifika frågor med kollegor och leverantörer. I följande kortfattade sammanfattning får ni som läsare delar av höstmötets innehåll. Föreningens verksamhet och mål Under det gångna året har föreningens arbete fokuserats till att omfatta ett antal nyckelfaktorer. Revidering av standardavtalet ABSE 2002, rutiner för lärlingar, stärka STIB-auktorisationen och utöka dialogen med medlemsföretagen tillhör prioriterade områden. Förslag till nytt standardavtal är framtaget, detta kommer att presenteras och diskuteras i möte med BI:s avtalsgrupp. Sedan oktober 2014 finns möjlighet att registrera lärlingar enligt yrkesutbildningsavtalet via STIB:s hemsida, mall till utbildningsplan, den särskilda informationen för lärlingen och lönestegstrappan skickas till registrerande företag och därefter vidarebefordras registreringen till BYN. STIB-Auktorisationen är viktig för att bibehålla och utveckla kvalitet och arbetsmiljöarbetet inom ställningsbranschen, att öka medvetenheten om auktorisationens mervärde för såväl ställningsentreprenörerna som deras beställare kräver ytterligare informations- och utbildningsinsatser framöver. För att tillgodose medlemsföretagens behov krävs en utökat dialog mellan styrelse och medlem, 4 STÄLLNINGSAKTUELLT

[close]

p. 5

gspunkt för branschen förutom årsstämma och höstmöten planeras enskilda medlemsbesök, under hösten 2015 har dessa besök påbörjats. STIB utbildningsplattform STIB:s utbildningsprogram för traditionell ställningsbyggarlärling kommer från och med 2016 att hanteras via webbaserad utbildningsplattform, allmän och särskild utbildning om ställningar kommer då att ingå som en del i den totala utbildningen fram till utfärdande av BYN:s yrkesbevis och STIB:s kompetensbevis. Utbildningen följer BYN:s målbeskrivning för ställningsbyggaryrket, som omfattar gemensamma grunder alla, gemensamma grunder hus och kunskapsområde ställningsbyggnad, målbeskrivningen kan hämtas på följande länk: https://www.byn.se/www/byn/malbeskrivning/index.asp. Mer detaljerad information kommer att tillsändas medlemsföretagen och finnas tillgänglig på hemsidan. Personalliggare inom byggbranschen 1 januari 2016 införs krav på elektronisk personalliggare i byggbranschen. En personalliggare är en förteckning över vilka som är verksamma på byggarbetsplatsen och när de har börjat och slutat varje arbetspass. Syftet med personalliggaren är att motverka svartarbete och främja en sundare konkurrens i byggbranschen. Längre in i tidningen kan du läsa mer om kravet och vad som gäller. Studiebesök Vid årets möte som gick av stapeln i Barcelona fick deltagarna även möjlighet att studera turistattraktionen och byggarbetsplatsen Temple Expiatori de la Sagrada Familia. Kyrkan är med sin speciella utformning och då den är klar över 170 meter hög en stor utmaning för alla involverade i projektet, inte minst de som byggt ställningarna. Text: Håkan Carlsson STÄLLNINGSAKTUELLT 5

[close]

p. 6

FAKTA STÄLLNINGSBRANSCHEN I SPANIEN: I Spanien finns två branschföreningar likt STIB. I Barcelona ACEBA, Associació Catalana d’Empreses de Bastides och i Madrid AEMA, Asociación de Empresas Montadoras de Andamios. Medlemmarna i respektive föreningen representerar cirka 50 % av marknaden. Under finanskrisen gick många företag i konkurs, kvalitén på ställningsmontage har på grund av detta generellt försämrats och pris­ bilden har sjunkit. I hela landet finns cirka 400 ställnings­ entreprenörer och cirka 50 eventföretag. Antalet ställningsbyggare är 6500–7000 (i genom­ snitt 15–20 anställda per företag). Lönen för en ställningsbyggare är 800–1 300 EUR per månad (netto efter skatt). Inom bygg hyr ställningsentreprenörerna in cirka 80% av arbetskraften från bemannings­ företag. Inom industrin har ställningsentreprenörerna större andel egen personal p.g.a. krav från kunderna. Spanien har relativt utförliga och ambitiösa arbetsmiljölagar vad gäller ställningar men få kontroller genomförs. Alla ställningar måste vara typgodkända och beräknade, arbetsmiljöinspektörerna har ofta bristfälliga kunskaper om ställningar och prioriterar inte detta område. Utbildningskrav för ställningsentreprenörer är lagstadgade sedan några år. Obligatoriska ut­ bild­ ningar är 8 timmar produktkännedom för specifikt ställningsmaterial – genomförs av tillverkarna och 16 timmar fokuserat på säkerhet, arbetsmetoder och ergonomi – genomförs normalt av företagshälsovården. Institution Nacional de las Qualificacionens (INCUAL) har tagit fram ett kursprogram för yrkesbevis för ställningsbyggare, Kursprogram­ met (totalt 360 timmar) innehåller fyra områden, 1. Grundläggande montering av ställningar (120 timmar), 2. Organisera och leda montering av ställningar (90 timmar), 3. Förebyggande av arbetsmiljörisker (60 timmar), 4. Montering av ställningar (90 timmar), Det första och det fjärde området innehåller praktiska moment med montering av ställning. Kravet för dessa delar är en utbildningshall med minst 9m takhöjd. Källa Layher Espana 6 STÄLLNINGSAKTUELLT

[close]

p. 7

En säker arbetsplats Regeringen annonserade i våras en nollvision mot dödsolyckor på arbetsplatser. Det är bra. I byggbranschen har vi arbetat målmedvetet med en nollvision under flera års tid. Även om det tyvärr fortfarande sker en del olyckor i byggbranschen tror vi att många kan lära sig från vårt långa och gedigna arbete med en nollvision mot dödsolyckor. För tack vare ett stort fokus på säkerheten har antalet olyckor minskat stadigt sedan 1990-talet. I dag är vi bäst i världen på säkerhet och har minst antal olyckor jämfört med andra länder. Så här har vi gjort för att bli bäst i världen: För det första har byggbranschen gemensamt prioriterat ett stort fokus på ökad säkerhet under flera år. Sveriges Byggindustrier satsar 50 miljoner kronor för att lyfta säkerhetsfrågorna bland Sveriges byggföretag. Genom utbildning och spridning av goda exempel delar vi med oss till varandra. Alla byggarbetsplatser ska om möjligt vara inhägnade och branschen har tagit fram ett gemensamt id-kort (ID06) för att garantera att ingen utan behörighet får tillträde till en miljö som kan vara farlig. Attitydförändringar och säkrare arbetsmoment har spelat en viktig roll för att få ner antalet olyckor. Vi hoppas att fler branscher tar efter initiativet inom byggbranschen. Som medlem hos Sveriges Byggindustrier kan du utan extra kostnad få råd och stöd att komma igång eller ytterligare utveckla ditt systematiska arbetsmiljöarbete, SAM. Här bistår regionala arbetsmiljörådgivare med råd och stöd i hela landet. Utöver de frukostseminarier och byggarluncher som arrangeras inom det övergripande temat Arbetsmiljö finns en rad nya nätverk att tillgå för att där hitta kontakter att få ytterligare stöd från. För att ytterligare stärka säkerhetsarbetet, har vi på Sveriges Byggindustrier tagit fram en rad verktyg till förmån för våra medlemsföretag. Här handlar det om konkreta verktyg som exempelvis en anslagstavla med rekommenderade dokument vilka är kopplade till sanktionsavgifter om dessa inte finns på plats. För det företag av våra medlemsföretag som inte har samma möjligheter att själva utveckla original, har vi även tagit fram en byggskylt, också den som en rekommendation till vad vi anser är lämpligt att bära på en byggarbetsplats. Skyltar tillsammans med dokumentmallar finns att tillgå på vår medlemswebbsida Byggplatsen för nedladdning för dig som är medlemsföretag hos Sveriges Byggindustrier. För det andra är samarbete mellan fack och arbetsgivare helt avgörande för att lyckas. Generellt har vi kunnat se att olyckor i byggbranschen ofta beror på brister i förhållningssätt snarare än behov av ökade regler. Det är därför vi arbetar så intensivt med just attitydförändringar och rutiner. Enligt våra erfarenheter krävs ett nära samarbete mellan parterna, även om det alltid är arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön och säkerheten på en arbetsplats. För det tredje måste varje enskilt företag se säkerhetsfrågorna som en självklarhet. I dag har vi kommit till ett stadium där säkerhetsfrågorna inte längre är en konkurrensfaktor mellan olika företag. Alla vinner på att prioritera säkerheten. Ett bevis på att säkerhetsfrågorna är prioriterade på allvar hos företagen är att alla svåra olyckor numera behandlas på ”direktionsnivå”, oavsett storlek på företaget. Så var det inte för ett antal år sedan. Vi blir aldrig klara med vårt säkerhetsarbete och vi är inte nöjda förrän antalet allvarligt skadade eller omkomna på våra arbetsplatser är noll. Under våren 2015 har vi därför utmanat oss själva och höjt säkerhetsnivån ytterligare ett steg i byggbranschen. De stora bolagen genomför regelbundet vidareutbildningar i säkerhet som uppskattningsvis 60 000 genomgår varje år. Till det lanserade Sveriges Byggindustrier i januari en branschgemensam webbutbildning, en introduktion som är gratis och tar ca 1 timme att genomföra. Fram till i dag har cirka 3400 byggnadsarbetare, byggchefer och andra på byggarbetsplatserna genomgått den utbildningen. Även skolor har visat sig vara positiva till utbildningen vilket är ett viktigt steg att tala om arbetsmiljö och säkerhet redan i skolorna. För att ytterligare lyfta säkerhetsfrågorna genomförs varje år en Reflektionsdag. I år var första året vi genomförde Reflektionsdagen med ett stort antal aktiviteter runt om i landet och vi planerar redan för nästa år, 28 april 2016. På seminarier, frukostmöten och byggarträffar från norr till söder står säkerhetsfrågorna i centrum. Syftet är att reflektera över olyckor som har skett och som skulle kunna ske och hur vi ska undvika dem i framtiden. Genom att fokusera, reflektera och dela med oss av erfarenheter till varandra, minskar vi risken att liknande olyckor sker igen. Bara så kan vi nå vårt mål att ingen ska behöva omkomma på en byggarbetsplats i Sverige. Ola Månsson, vd Sveriges Byggindustrier STÄLLNINGSAKTUELLT 7

[close]

p. 8

LINDA ROMERO ger distans till mansdominans Det gamla sekelskifteshuset ska få nytt tak. Linda Romero och maken Josh Romero turas om att langa bommar till varandra och ställningen längs de rödvita korsvirkesväggarna börjar successivt ta form. Efter snart ett halvår som yrkesverksamma ställningsbyggare sida vid sida har de arbetat ihop sig till ett välfungerande team som kompletterar varandra i både tanke och handling. – Jag vet inte om det beror på att jag är kvinna men jag tänker ofta lite annorlunda än Josh när det gäller att utforma själva ställningen, säger Linda Romero. Han kör lite mer rakt på medan jag kanske funderar lite mer och kommer med nya lösningar lite utanför boxen. Vi jobbar väldigt bra ihop. Hon bytte fritids och förskola mot ställningsbygge för att utvecklas lönemässigt och kunskapsmässigt. Att hon väcker uppmärksamhet som tjej i en mansdominerad bransch ser Linda Romero bara som en rolig och sporrande bonus. Text: Malin Lindgren Bild: André de Loisted plats till mig i förrådet här på Ställningsmontage Syd. I förrådet lärde Linda Romero sig efterhand att sortera och inventera den värld av arbetsredskap som skulle komma att bli hennes nya vardag. Ett halvår senare var det plötsligt ont om folk och den nya tjejen i förrådet fick hänga med ut för att hjälpa till att langa bommar. – Jag minns fortfarande första dagen jag var med ute. Vi skulle bygga ställning på Vhuset, ett jättehögt hus och jag var skiträdd eftersom jag är rädd för höjder. Men jag var med där en vecka i sträck och bestämde mig för att jag ändå skulle upp. Det var en utmaning och väldigt roligt. Inte minst för uppmärksamheten jag fick. För uppmärksamhet fick hon. Många som såg henne ute på byggarbetsplatsen den där första gången fick en chock, berättar Linda Romero utan att försöka dölja Inte planerat Att hon skulle börja med ställningsbygge och bli kollega med maken var inget Linda Romero hade planerat. För drygt ett år sedan harvade hon på i skolans värld och varvade mellan att ta hand om barn i förskola, på fritids och i en förstaklass. Men utan utbildning hade hon inga vidare framtidsutsikter där, upplevde hon. – Jag tyckte inte att jag kunde växa i min yrkesroll, varken när det gällde lön eller på andra sätt. Då frågade Josh mig om jag inte ville testa på något nytt och ordnade en Linda Romeros väg in i ställnings­ branschen har varit långt ifrån spikrak. Som barn drömde hon om att bli lastbilschaufför. Efter att ha gått frisörlinjen på gymnasiet hamnade hon inom barnomsorgen men kände att hon ville jobba någonstans där hon kunde växa. – Jag tycker att det är skitkul med en tjej i företaget. Med Linda är det ordning och reda, säger Peter Larsen som är Linda Romeros arbetsledare på Ställningsmontage Syd AB. 8 STÄLLNINGSAKTUELLT

[close]

p. 9

STÄLLNINGSAKTUELLT 9

[close]

p. 10

Många tycker att det är roligt att företaget har en kvinnlig anställd, berättar arebetsledaren Peter Larsen (till höger). Christoffer Alm (till vänster) hoppas att Linda Romero ska bana väg för andra kvinnor in i ställningsbranschen. (I mitten syns Linda Romero och hennes man Josh Romero). sin förtjusning. För precis den reaktionen – att kollegor höjer på ögonbrynen för att hon är kvinna – får henne att vilja visa ännu mer vad hon går för. – Jag upplever också att många av mina manliga kollegor tycker att det är roligt att ha mig här. Mitt råd till andra tjejer som är nyfikna på att prova är – bara gör det! Man vet inte vad det innebär förrän man har testat. Jag vill gärna sporra andra kvinnor att prova på det här yrket. Vad gör du om fem år? – Då är jag av med min höjdrädsla helt och hållet och bäst på detta! Positiva erfarenheter av branschen – När jag känner att folk omkring mig inte tror att jag ska klara något ger jag mig inte förrän jag har klarat det. Jag har fortfarande inte upplevt någon baksida med att vara kvinna i den här branschen. Rå jargong har jag till exempel inga problem med. Och om det visslas för mycket efter mig är det nog snarare Josh som blir sur, säger hon och stöter till maken lite retsamt med armbågen i sidan. Att lönen blev betydligt högre och att hon har möjlighet att utbilda sig under tiden hon jobbar tycker Linda Romero är några av de största fördelarna med den mansdominerade ställningsbranschen jämfört med barnomsorgen. 10 STÄLLNINGSAKTUELLT Arbetsledare + kollega – Jag tycker att det är skitkul med en tjej i företaget. Med Linda är det ordning och reda, säger Peter Larsen som är Linda Romeros arbetsledare på Ställningsmontage Syd AB. Hon är den första kvinnliga ställningsbyggare som företaget har anställt. Planen från början var att hon skulle jobba i förrådet och så småningom bli förrådsansvarig, berättar Peter Larsen. – Men det ville hon inte. När hon följde med ut tyckte hon att det var roligare. Det är inte alla som passar för det här yrket för det kräver en hel del. Men med Linda fungerar det jättebra. Företagets inställning är att ge alla som vill prova på en chans att visa vad de går Stöd och uppmuntran från kvinnliga kollegor Och trots att Linda Romero aldrig har stött på någon kvinnlig kollega under något av sina arbetspass har hon fått både stöd, uppmuntran och många bra konkreta råd av kvinnliga kollegor via Facebook, berättar hon. – Det finns ett forum för kvinnliga ställningsbyggare. Där vågar man fråga precis vad som helst utan rädsla för att någon ska skratta och tycka att man är dum. Vi har en jättebra sammanhållning och det finns planer på att vi ska försöka träffas.

[close]

p. 11

för, menar Peter Larsen och berättar att man aktivt har valt att aldrig kolla referenser eller begära in intyg från tidigare arbetsgivare. I stället är det provanställning och upp till bevis som gäller för alla – kvinna som man. – Som kvinna får man nog ha lite skinn på näsan om man ska passa för det här yrket. Man får välja vad man lyssnar på eftersom det förekommer en del gliringar och lite tufft språk. Det är ingenting jag hör som arbetsledare men jag vet ju om att det kan vara så ute på många arbetsplatser. Kanske är det därför många väljer att anställa kvinnor inne på kontoret, men vår inställning är att alla får prova på och det gäller givetvis samma för tjejer. Att ha en kvinnlig anställd ser Peter Larsen som något mycket positivt - och även i viss mån som en konkurrensfördel. – De handlar om hur andra ser på oss som företag – de tycker det är roligt att vi har en kvinna här hos oss. Men vi har inte aktivt gått in för att anställa kvinnor utan det har bara blivit så. I slutändan handlar allting om att kunderna ska bli nöjda. Att det inte finns fler kvinnor i ställningsbranschen tror Peter Larsen handlar mycket om förutfattade meningar om att yrket skulle vara väldigt fysiskt. – De flesta tjejer som kommer in tror jag gör det via bekanta som Linda – man hoppar in och testar och märker att man inte behöver förta sig. Jag tycker verkligen att det är skitkul att vi har Linda här hos oss. Det är ordning och reda med henne. Även Linda Romeros kollega Christoffer Alm är positiv till fler kvinnor i ställningsbranschen. – En bra kvinnlig kollega kan bidra till att få upp stämningen på arbetsplatsen, säger han och berättar att han även har lagt märke till att Linda Romero ibland tänker lite annorlunda än de manliga arbetskamraterna – i positiv bemärkelse. – Hon ser ibland en annan utväg där vi bara såg den enkla utvägen. Det är bra för oss att få in lite annat tankesätt på arbetsplatsen. Christoffer Alm hoppas och tror att Linda Romero kan bana väg för andra kvinnor in i ställningsbranschen. – Får man in en kvinna och alla ser att det funkar bra och hon klarar det - då kanske fler vågar söka sig hit och inte bara ser det som en brasch för män. Det här är ett roligt och fritt jobb där man träffar mycket folk och det är inte jättetungt på något sätt. Linda klarar det lika bra som oss andra.

[close]

p. 12

PETEX äck ✓ Bredare sortiment ✓ Effektivare leveranser ✓ Hämtdepåer Malmö - Stockholm - Sundsvall T PETEX äck Ett väderskydd av högsta kvalitet för alla typer av byggnadsarbeten T Ring Peter, 070-424 35 45, eller besök vår hemsida. Välkommen! Speditionsvägen 27, 142 50 Skogås petex@pspinternational.se www.pspinternational.se Fråga alltid P.S.P. om Petex® Täck väderskydd och tillbehör! Kontrollerande ledare fara för säkerheten Chefer som är alltför övervakande är en fara för säkerheten på jobbet. När medarbetarna inte för­ väntas ta egna initiativ ökar antalet olyckor, visar en ny undersökning. Malin Mattson är doktor i psykologi och ligger bakom undersökningen. Hon har jämfört olika ledarskapsmodeller inom olika industrier och hoppas att hennes nya rön ska leda till att man får upp ögonen för hur viktigt det är med ett bra ledarskap. Hon har jämfört säkerhetsledarskap med ”peka med hela handen” – ledarskap med ett modernt, inspirerande ledarskap. – Säkerhetsledarskapet är det överlägset bästa ledarskapet för att förebygga olyckor och dödsfall. Medarbetarna är bra på att följa säkerhetsregler samtidigt som de tar egna initiativ och påminner varandra om att ha utrustning och så vidare. Det moderna, coachande ledaskapet har ingen effekt alls på medarbetarnas säkerhetsinitiativ, som man skulle kunna tro. Och väldigt kontrollerande och övervakande ledare kan vara direkt dåliga för säkerheten, säger Malin Mattson. Man behöver förstå att produktion och effektiviteten går hand i hand, menar hon. Förutom det mänskliga lidandet är en brist på säkerhet ett produktionsbortfall. Arbetarskydd 12 STÄLLNINGSAKTUELLT

[close]

p. 13

Genusforskning visar på segregering Att öppna upp ett yrke för båda könen är viktigt ur demokratisk synpunkt – men att tro att kvinnor per automatik ska tillföra andra värden till en mansdominerad arbetsplats är att lägga för mycket ansvar på individen. Det menar lektor Paula Mulinari, som forskar inom genus och samhällsvetenskap på Malmö högskola. – Arbetsmiljöverket har gjort en studie som visar att det blir trevligare och mer kreativ stämning på en arbetsplats med en jämn könsbalans så det är klart att det är ett bra mål att ha som arbetsgivare. Men jag tillhör dem som anser att det är att lägga för mycket ansvar på det underrepresenterade könet om man tror att det automatiskt ska tillföras någonting nytt till en arbetsplats om till exempel en kvinna anställs på ett byggföretag, säger hon. För precis som att det kan finnas en bild att vända ut och in på föreställningar om bland annat betydelse av genus i arbetslivet. Linda Romeros beskrivning av hur hon fick både högre lön och kunde utvecklas när hon bytte från en kvinnodominerad arbetsplats till en mansdominerad ger en tydlig bild av hur den könssegregerade arbetsmarknaden fungerar i dag, menar Paula Mulianri. – Cheferna och fackförbunden har ett stort ansvar ur demokratisk synpunkt att Paula Mulinari forskar inom genus och samhällsvetenskap på Malmö högskola. het – att man blir ensam. Om man tittar på kockyrket till exempel så kan man se att tjejer söker till utbildningen men nivåerna av sexism är så höga att de hoppar av. I sådana fall kan det vara bra att rekrytera i grupp – då blir personer av det underrepresenterade könet mindre utsatta och ensamma. – Könssegregering kostar och det är i de flesta fall kvinnorna som betalar ett högt pris, säger hon. av att allt ska bli mycket bättre inom vården om det kommer en man dit, kan en liknande förväntning finnas på kvinnor på en mansdominerad arbetsplats, menar Paula Mulinari. – Och alla vill kanske inte vara den där ”underhållaren” eller ”personen med rim och reson” som arbetsgivaren hoppas ska skapa en trevlig arbetsplats. Vi är alla individer med våra egna bra och dåliga sidor och det gäller både kvinnor och män. Arbetsgivarens förväntning om att det ska tillföras något nytt kanske inte alltid infrias. Sedan tillkommer det faktum att män som kommer in i ett kvinnodominerat yrke ofta gör karriär medan det för kvinnor på en mansdominerad arbetsplats i många fall blir precis tvärtom - hon tilldelas arbetsuppgifter med lägst status och hennes arbete värderas inte lika högt. öppna upp yrkena för båda könen så att man ger individer hundra möjligheter på arbetsmarknaden i stället för bara tre, säger hon och tar en kvinna som ser service­ yrken, vården och barnomsorgen som sina enda val när även byggjobbare och asfalts­ läggare och en hel rad med andra mans­ dominerade yrken hade kunnat stå med på listan. Så även om en könsblandad arbetsplats inte per automatik gör alla gladare och lyckligare så kan det alltså finnas ett demokratiskt mål i att medverka till att valmöjligheterna inte ska begränsas, menar Paula Mulinari. – Könssegregering kostar och det är i de flesta fall kvinnorna som betalar ett högt pris, säger hon. Men vad kan man då göra som arbetsgivare inom byggbraschen om man vill locka fler kvinnor till yrket? En bra början är att fråga sig vad det är som gör arbetsplatsen så könshomogen, menar Paula Mulinari. – Det kanske finns jättemånga kvinnor som skulle vilja jobba i den här branschen men som känner att de inte har möjlig- Att fråga är en bra början Att fråga de kvinnor som faktiskt finns inom yrket vad det var som lockade dem och vilka motstånd de har upplevt är en bra början, enligt Paula Mulinari. – Man kan också göra anpassningar eftersom vi vet att många kvinnor har ett sort familjeansvar. Möjlighet till sex timmars arbetsdag är ett exempel på en sådan åtgärd. Man får helt enkelt tänka sig in i vilka livsvillkor människor befinner sig och anpassa arbetsplatsen därefter. Varför är arbetsmarknaden fortfarande så könssegregerad på många håll år 2015? – Det finns en otrolig seghet i systemet. Sverige har en väldigt könssegrerad arbetsmarknad generellt och de mekanismerna är både strukturella och organisatoriska. Det är svårt för kvinnor att komma in i vissa branscher eftersom man uppfattar att kvinnokroppar inte kan göra vissa typer av jobb – vilket egentligen är konstigt för forskning visar att det kan vara betydligt tyngre att jobba inom hemtjänst än att vara ingenjör. Uppdelningen börjar redan i skolan – vi ser tydligt vilka som väljer vårdprogram, och vilka som går teknisk linje. Redan där behöver man arbeta med att bryta upp mönstren. Text: Malin Lindgren Bild: Privat STÄLLNINGSAKTUELLT 13 Pågående forskningsprojekt Och Paula Mulinari vet vad hon pratar om. Med två pågående forskningsprojekt om normer och motstånd i arbetslivet och XX andra avhandlingar i bagaget är hon van

[close]

p. 14

Björns och Daniels utgångläge i marklyftstest: 80 kg Nuläget, efter fem månaders styrketräning: 100 kg STYRKETESTET FAKTA Namn: Daniel Engström Gradin Ålder: 25 Gör: Ställningsmontör på Bergnäsets ställningsmontage AB. Familj: Sambon Olivia Landström, 24, Oliver, 4 år och Wilmer, 5 månader. Bor: I Luleå Träningsbakgrund: Har spelat basket på elitnivå fram till 20 års ålder. Därefter har träningsmängden minskat radikalt. Har knappt tränat alls det senaste året. Namn: Lisbeth Grape Ålder: 50 Gör: Personlig tränare. Familj: Maken Johnny Grape, 52 och sönerna Isac, 18 och Aaron, 15. Bor: I Luleå Träningsbakgrund: Har tränat och tävlat i bodybuilding i hela sitt vuxna liv. Kom femma i EM så sent som i maj 2015. FAKTA Namn: Björn Gustafsson Ålder: 53 Gör: Arbetsledare på Bergnäsets ställningsmontage AB. Familj: Sambon Annelie Rova, 43, utflyttade sonen Robin, 28 och barnbarnen Alma, 5 och Gustav, 8 månader. Bor: I Luleå Träningsbakgrund: Spelade fotboll fram till 11 års ålder. Har aldrig tränat regelbundet i vuxen ålder. FAKTA Personliga tränaren Lisbeth ger sina adepter Daniel och Björn ett MVG och skiljs från dem med orden ”Kom ihåg att träningsresultat är en färskvara!” Soffpotatisen är död. Blodsockret är nedbrottat och Björn har blivit en träningskille. Trots tuff tidspress med jobb och familj har Daniel kommit igång i gymmet och blivit starkare. Lisbeth har lyckats med sin mission och bjuder på ett förnyat träningsprogram. Text: Birgitta Lindvall Wiik Foto: Tomas Bergman Med fokus på rygg, axlar, bröst och bål drog kollegorna Björn Gustafsson, 53 och Daniel Engström Gradin, 25 igång sin träningssatsning i maj. Björn var den evige soffpotatisen som aldrig tränade, Daniel har en bakgrund som basketspelare på elitnivå men hade inte kommit igång med träningen igen efter att han blivit småbarnspappa. När Björn och Daniel antog personliga tränaren Lisbeth Grapes utmaning i maj var Björns träningsskor som nya. Nu har de snörts av och på ett antal gånger. – Jag har tränat varenda vecka även om det bara har blivit två gånger ibland, säger Björn och berättar om träningsvärken han fick efter det allra första gympasset: – Jag kunde knappt gå och jag skulle bo på fjärde våningen på ett hotell där hissen var trasig, skrattar Björn och demonstrerar hur hans ”silly walk” såg ut. Två månader efter träningsstarten fick Björn ett riktigt glädjebesked. Hans blodsockernivåer hade sjunkit så pass rejält att det fick diabetessköterskan att tappa hakan. – ”Oj, är du svimfärdig?” utbrast hon när hon upptäckte att mitt blodsocker14 STÄLLNINGSAKTUELLT värde låg på 4 istället för 12, som det tidigare legat på. Det visade sig sedan att också långtidsvärdet sjunkit rejält – från 75 till 53. Tidigare var det helt omöjligt att få ner värdet så jag inser ju vilken effekt träningen har. Och att kunna minska insulindosen är den bästa motivationen för mig. Efter ett par månaders träning är han dock besviken på att vikten gått upp tre kilo. Han hade ju önskat sig en viktnedgång! – Visserligen väger muskler mer än fett, men att lägga på sig tre kilo muskler på två månader är inte rimligt, säger duons personliga tränare Lisbeth Grape och tipsar om fettförbrännande träning efter styrkepasset och en bättre kost med mer proteiner i form av kyckling och fisk, bra fetter som i avokado, lax och olivolja men mindre kolhydrater som pasta och bröd. När vi träffas för en avstämning i halvtid har Daniels träningssatsning kommit av sig. Han är inne i en intensiv arbets­ period som inte ens tillåter sommarsemester, men han lovar att spotta upp sig tills vi ses för en slutavstämning och det visar sig att Daniel hållit sitt löfte. I oktober kan han rapportera om en nytändning i gymmet: – Jag har tränat 4–5 gånger i veckan och ökat vikterna i alla övningar. Jag har blivit starkare men väntar ännu på att bli piggare, säger Daniel som är pappa till två små pojkar som inte alltid sover hela nätterna. Björn, som hela tiden haft en värkande axel att ta hänsyn till i träningen, har glädjande nog upptäckt att han inte längre får lika ont i axeln de gånger han hjälper till med ställningsbygge. – Och det bästa av allt: nu har jag gått ner fem kilo i vikt! Jag har nu på slutet börjat tänka på vad jag stoppar i mig och kör konditionsträning, antingen på löpband eller i stakmaskinen, efter styrkepassen. Lisbeth är nöjd med sina adepters insatser och hoppas att de fortsätter att träna regelbundet och att variera övningar, intensitet och vikter för att fortsätta utvecklas. – Och kom ihåg: träning är en färsk­ vara! Men om du råkar missa en veckas träning för att du exempelvis är sjuk så går det ganska snabbt att komma i samma form som tidigare, säger hon.

[close]

p. 15

FÖRNYAT TRÄNINGSPROGRAM När kroppen vant sig vid övningar och motstånd är det klokt att förnya träningsprogrammet. I halvtid presenterar den personliga tränaren Lisbeth Grape ett program med nya övningar som kompletterar ursprungsprogrammet. För att variera sig ytterligare bör man då och då sänka antalet repetitioner och samtidigt öka vikterna. Från 80 till 100 på några månader! Björn och Daniel har ökat vikterna i marklyft. Hantelrodd 4 set med 12 repetitioner i varje set. Latissimus, den stora ryggmuskeln, får sig en ordentlig omgång i denna övning där du står med ena knäet på en bänk. Sänk skuldran, spänn magen och var rak ryggen. Se till att ha 90 grader i armbågsleden när du är i det övre läget. En variant för den som vi ha båda fötterna i golvet under rodden: fäll upp ryggstödet på bänken och luta en stödarm mot bänkens högsta punkt. Pushdowns 4 set med 12 repetitioner i varje set. Baksidan av armarna, triceps, tränas i en cable­ cross med ett rakt handtag. Spänn magen, se till att du inte svankar och sänk skuldrorna. Stå med lätt böjda ben. Lås överarmarna och pressa ned handtaget kontrollerat. Bromsa på vägen upp. Alternativ: använd rep. Hantellyft åt sidan 4 set med 12 repetitioner i varje set. Denna övning kallas också för siderises och tränar mellandelen av axeln. Greppa en hantel i varje hand, håll armarna lätt böjda och lyft hantlarna rakt upp i sidled till axelhöjd. Sänk sakta och upprepa. Alternativ för den som har axelbesvär: Träna en axel i taget i cablecrossen, du behöver inte lyfta armen lika högt i denna övning. STÄLLNINGSAKTUELLT 15

[close]

Comments

no comments yet