I Rörelse nr 3

 

Embed or link this publication

Description

Socialdemokratisk idédebatt i Sörmland

Popular Pages


p. 1

Så funkar asyl! En genomgång av en viktig mänsklig rättighet    I RÖRELSE   JOHAN ROCKLIND | SOFIA AMLOH | SARA KARLSSON SVEND DAHL SOCIALDEMOKRATISK IDÉDEBATT I SÖRMLAND NR 3, NOVEMBER 2015

[close]

p. 2

LEDARE SÖKES: EN SAKLIGARE DEBATT Och så var vi tillbaka igen efter lite sommaruppehåll. Grunden till detta tredje nummer av vårt lilla tidningsprojekt lades i samband med ett något uppgivet samtal på ett nattåg till Köpenhamn i somras. Vi upplevde en frustration över att trots att migration är nästan det enda som diskuteras i den allmänna debatten lyser kunskap, stringens och lösningsfokus ofta med sin frånvaro. I stället blandas migration, integration och europeisk rörlighet samman. Alltför ofta lyfts förslag fram som saknar både empiriskt stöd och ett tydligt redovisat syfte. Sedan samtalet på nattåget har mycket hänt. Vi har fått se fasansfulla bilder av drunknade barn. Vi har sett hur fler människor än tidigare valt att med livet som insats försöka försätta sig i trygghet i ett nytt land. Vi har bevittnat många fantastiska scener där privatpersoner, företag och föreningar med hjärta och vilja ansträngt sig för att hjälpa till att välkomna de människor som haft turen att kunna ta sig in i Europa med livet i behåll. Vi har också hört offentliganställda i Sverige som gör stora insatser, men som flaggar för att det är svårt att hjälpa till utan att tumma på befintliga regelverk. Vi har också fått en migrationspolitisk överenskommelse mellan sex av riksdagens partier. Men vår frustration kvarstår, och vi vill därför i detta nummer ägna dessa frågor lite särskild uppmärksamhet. Det gör vi genom att försöka förklara och belysa olika begrepp och aspekter, men också genom att låta några olika diskussioner föras. Helt enkelt är det inte, snarare ganska komplext, men vi vill med detta bidra till fortsatta samtal. Förhoppningvis lite klokare. Så läs, tyck, resonera och reagera! JOHAN ROCKLIND SARA KARLSSON SOFIA AMLOH VI GÖR TIDNINGEN Sara Karlsson Riksdagsledamot från Eskilstuna, brinner extra för miljö och jämlikhet. Johan Rocklind Kommunalråd i Gnesta, brinner extra för globala frågor och mänskliga rättighteter. Sofia Amloh Miljönämndsordförande i Nyköping, brinner extra för facket och jämställdhet. Till detta nummer har vi bjudit in den liberala statsvetaren och ledarskribenten Svend Dahl för att ge oss en kommentar om socialdemokratins utmaningar.

[close]

p. 3

KRÖNIKA FÖRVÅNANSVÄRT OINTRESSE FRÅN S I skuggan av Sverigedemokraternas rekord i problem. Precis som det tidiga 1900-talets soopinionsmätningarna har Socialdemokraterna cialdemokrater stod inför en kapitalism som på parkerat på rekordlåga nivåer, med ett väljarnågra få decennier förvandlat samhället, har stöd på lite drygt 25 procent. Den enkla förkladagens globala kapitalism omformat världen. ringen är att S sedan valet förra året misslyckats Miljarder människor har de senaste decenmed att på ett trovärdigt sätt förklara vad de vill nierna kunnat resa sig ur fattigdom. Men den åstadkomma i regeringsställning. Men bakom globala kapitalismen har också inneburit ökväljartappet finns även ett antal mer grundlägande ojämlikhet i många länder och en världsgande förändringar. ekonomi präglad av en allt större finanssektor, Under lång tid byggde Socialdemokraternas som kapat banden till den reala ekonomi som styrka på förmågan att erbjuda stora välfärdsden var tänkt att stödja. Parallellt förändrar direformer, som snabbt vann brett stöd i befolkgitaliseringen arbetslivet och i förlängningen ningen och gav väljarna en tydlig bild av vad förutsättningarna för att genom skatt på arbete partiet stod för. Krisen på 1990-talet och insikfinansiera välfärdsstaten. Samtidigt präglas det ten om värdet av budgetbalans har dock gjort politiska samtalet - från höger till vänster – av det betydligt svårare att föra en sådan politik uppfattningen att det politiska handlingsutrymoch något sammanhängande alternativt förhållmet är kraftigt begränsat. ningssätt till politiken har ingen hittills förmått Även här syns en parallell till det tidiga formulera. 1900-talet. Den tidens dominerande politiska Att många svenskar känner sig nöjda med rörelser saknade svar på utmaningarna som intillvaron och under de senaste åren upplevt dustrikapitalismen förde med sig. Den klassisen påtaglig ökning av levnadsstandarden, gör ka liberalismen predikade att samhället mådde samtidigt att budskap om välfärdsstatens sönbäst om politiken lämnade ekonomin i fred. derfall inte längre får medel- och arbetarklass Den bokstavstrogna marxismen var lika passiv. att gemensamt sluta upp bakom S. Vi ser också Socialismen skulle ju ändå infinna sig förr eller hur frågor som inte passar in i en klassisk hösenare om bara ekonomin fick ha sin gång. Sociger-vänster-konflikt blivit allt viktigare för välaldemokratins svar blev att kapitalismen skulle jarna. S har alltid haft en stor grupp väljare med underordnas det demokratiska beslutsfattankonservativa värderingar i moralfrågor. När det. Kapitalismen skulle med andra ord inte avdessa inte längre kan lockas med välfärdsreforskaffas. Den skulle göras bättre. Ur denna tanke mer prioriterar de i många fall frågor som minsföljde i Sverige 1930-talets krispolitik och välkad invandring och hårdare straff och söker sig färdsstaten. högerut. I dag har socialdemokrater chansen att på Det är i detta landskap S försöker navigera, motsvarande sätt formulera förslag kring hur utan de redskap som gav partiet dess historiska den globala och digitaliserade kapitalismen kan framgångar och utan den trygghet som vetskagöras bättre, hur välfärdsstaten ska se ut när pen om att man är det enda naturliga regeringsanställningar och arbetsliv förändpartiet brukade skänka. Ändå finns det tydliga ras och var det politiska beslutsfatlikheter mellan vår samtid och den tid då den tandet bäst bör ske. Än så länge moderna socialdemokratin föddes, vilket skaframstår de svenska Socialdemopar möjligheter för socialdemokratiska partier. kraterna som förvånansvärt oinDet tidiga 1900-talet präglades av en snabb tresserade av den möjligheten. ekonomisk utveckling. Grunden lades för ökad levnadsstandard. Men i spåren av industrialismen följde också nya sociala och ekonomiska SVEND DAHL Fil dr i statsvetenskap och chef för Liberala nyhetsbyrån

[close]

p. 4

ASYL SÅ FUNKAR DET Källor: Migrationsverket, migrationsfakta.se "Var och en har rätt att i andra länder söka och åtnjuta asyl från förföljelse." Art 14 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Flykting är den som känner välgrundad fruktan för förföljelse på gund av ras, nationalitet, religion, politisk åskådning, kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till viss samhällsgrupp. Alternativt skyddsbehövande är den som löper risk att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, eller den som civilperson löper allvarlig risk att skadas på grund av väpnad konflikt. Flyktingbegreppet är definierat i FN:s flyktingkonvention, och finns i såväl EU-lagstiftning som svensk lag. Alternativt skyddsbehövande är definierat i EU-lagstiftning och återfinns i svensk lag. Övrigt skyddsbehövande är den enda skyddgrund som bara finns i svensk lagstiftning, dvs som vi inte är bundna av via internationell lag eller konvention. Svensk lag medger också att uppehållstillstånd kan ges vid synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter.  Vem får asyl? Övrigt skyddsbehövande är den som inte kan återvända till hemlandet på grund av väpnad konflikt eller på grund av svåra motsättningar i hemlandet, känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp eller inte kan återvända till hemlandet på grund av miljökatastrof. 

[close]

p. 5

Verkställighetshinder Kvotflykting 526 1971 2014 sökte 81 301 personer asyl i Sverige. 35 546 personer gavs asyl och permanent uppehållstillstånd. Enligt Migrationsverkets prognos i juli väntades ca 74 000 personer söka asyl under 2015, men efter en kraftig ökning efter sommaren är prognosen nu ca 140 000 - 190 000 personer i år, huvudscenariot är 160 000. Beviljade uppehållstillstånd efter skyddsgrund 2014 Konventionsflykting Övrigt skyddsbehövande Verkställighetshinder Alternativt skyddsbehövande Särskilt ömmande omständigheter Kvotflykting  Vilka kommer? 6 % 1 % 5 % 32 % 56 % De flesta som söker asyl i Sverige kommer från: Syrien, där ett inbördeskrig har rasat sedan 2011. Människor flyr såväl regimens våld som IS/Daesh. Afghanistan, väpnad konflikt i delar av landet samt förtryck och svagt skydd av MR. Eritrea, brutal militärdiktatur och stor risk för förföljelse, tortyr och dödsstraff. Irak, väpnad konflikt i delar av landet med bl a IS/ Daesh som part. Statslös, i praktiken palestinier i Syrien, Libanon eller andra länder som hotas av säkerhetsläget. Somalia, Väpnad konflikt i delar av landet, tvångsrekrytering till terrorgruppen Al-Shabaab.  Hur går det till? (i stora drag)  Ansökan om asyl Först bedömer Migrationsverket om ansökan ska behandlas i Sverige eller något annat land (om personen tidigare sökt asyl i ett annat EU-land sänds personen tillbaka dit, i enlighet med Dublinförordningen (med vissa undantag). Personen erbjuds tillfälligt boende, men kan även med stöd av EBOlagen ordna med eget boende. Dagersättning ges till den asylsökande. !1 För ensamkommande barn utses även en god man.  Asylutredning Den som söker asyl innehar bevisbördan, och ska därmed göra sannolikt att hen har skyddsskäl. Samma gäller också personens identitet. Den sökande får frågor om hemlandet, och vad som gjort att hen flytt och vad som riskerar att hända om hen återvänder. De allra flesta har rätt till ett offentligt biträde som hjälper till att förbereda den sökande för samt medverkar vid asylutredningen. Även tolk medverkar.     Beslut   Personen återvänder till sitt hemland.  Personen bosätter sig i Sverige. Överklagande Om personen inom 3 veckor lämnar in ett överklagande går årendet vidare till Migrationsdomstolen för prövning. Vid negativt utslag kan ärendet överklagas till Migrationsöverdomstolen, som är sista instans. En del personer som får avslag väljer att gå under jorden och stanna kvar utan tillstånd, de blir "papperslösa". I vissa fall finns hinder för att verkställa avvisning av personer som fått avslag. Det kan bero på att hemlandet inte tar emot sin medborgare. Dessa personer lever i ett rättsligt "limbo". 

[close]

p. 6

Asyl måste sökas på plats i landet som ska pröva ansökan. En flykting från exempelvis Syrien måste alltså ta sig till exempelvis Sverige för att göra det. Men på olika sätt har möjligheten att resa hit legalt nära nog omöjliggjorts. EU:s viseringskodex innehåller regler för inresetillstånd till EU. Där står att personer som antas vilja stanna, alltså söka asyl, inte ska beviljas visum. Reglerna återfinns också i den svenska utlänningslagen.  Varför riskerar de livet på Medelhavet? Flyktingar hänvisas därför till smugglare för att kunna resa in i EU och nyttja sin mänskliga rättighet att söka asyl. Ofta under ovärdiga och oerhört riskfyllda villkor. Till exempel i undermåliga båtar över Medelhavet. I och med Schengen-samarbetet avskaffades gränskontrollen mellan länderna som ingår. Den yttre gränsen bevakas dock hårt. Av medlemsländer liksom av EU-myndigheten Frontex, både på land och till havs. Transportörsansvaret är en EU-lag som lägger kostnadsansvaret för eventuell återresa om exempelvis ett flygbolag låter en person utan rätt att vistas inom EU åka med in i EU. Transportörerna låter därför ingen utan EU-pass eller visum åka med. Det finns dock en laglig väg. Att komma som kvotflykting via vidarebosättningsprogrammet som FN:s flyktingorgan UNHCR sköter. Den svenska kvoten är 1900 personer/år (men ska öka till 5000 enligt överenskommelsen mellan regeringen och de borgerliga partierna). Många länder deltar inte alls. VANLIGA FRÅGOR - OCH SVAR "Men de som kommer är väl inte riktiga flyktingar?" De flesta som får asyl i Sverige kommer från något av de länder som redovisades tidigare. Att, som vissa gör, prata om människor som lidit genom krig och svårt förtryck som lyxflyktingar som bara vill utnyttja vår välfärd är både missvisande och osympatiskt. Däremot är långt ifrån alla flyktingar i en strikt bemärkelse. Det är endast de som efter prövning omfattas av FN-definitionen. Det ska dock inte blandas samman med mytbildningen om att de människor som ges skydd inte är i behov av det. Faktum är att många Syrier får skydd som alternativt skyddsbehövande, eftersom många inte är personligen förföljda utan "bara" riskerar att dö till följd av väpnad konflikt. "Är det inte bättre att hjälpa på plats?" Vi måste göra både och. För många existerar inget "på plats" eftersom det där är krig, men de flesta som flytt utanför sitt lands gränser stannar i läger i närområdet. Dit behövs massor med resurser, och det ska vi (fortsätta) bidra med. Men även de människor som tagit sig hit för att söka asyl har vi såväl en moralisk som juridisk skyldighet att hjälpa. Motsättningen mellan hjälp här och där är skapad av krafter som inte i första hand ömmar om flyktingarna, det bör man komma ihåg. Privatpersoner som vill kan också bli månadsgivare till UNHCR som har hand om lägren. 

[close]

p. 7

"Varför är det mest män som kommer?" Eftersom det är en farlig och dyr resa på grund av bristen på lagliga vägar så väljer många att skicka bara en familjemedlem, ofta med förhoppning om att kunna återförenas senare. Män bedöms oftast ha bättre förutsättningar att klara den svåra resan. Av samma skäl är många av de ensamkommande barnen pojkar mellan 15 och 18 år. "Hur mycket pengar får de?" Det beror såklart på. En vuxen asylsökande som bor på anläggning där mat ingår får 24 kr/dag. Vuxna som delar hushåll får 17 kr/dag och per barn upp till 17 år tillkommer 12 kr/dag (summan halveras efter tredje barnet). Motsvarande summor för de som inte får mat via boendet är 71, 61 samt 37-50 kr/dag. De som får bifall på sin asylansökan slussas in i etablering och får rätt till etableringsersättning. Den som har en etableringsplan på heltid får 308 kr/dag 5 dagar i veckan. Den som har barn hemma får mellan 800 och 1500 kr/månad extra per barn beroende på barnets/ barnens ålder. Dock maximalt 4500 kr/månad extra. "Hur kan vi öppna fler lagliga vägar in?" Dels kan vi öka flyktingkvoten. Det är ett system som finns på plats och är enkelt att utöka. Men de regler som redovisades ovan går förstås också att ändra. Något som diskuteras mycket och nu utreds av EU-parlamentet är möjligheten att utfärda humanitära visum. Det undandaget finns redan i EU:s viseringskodex, och i svensk lag. Människor skulle då kunna söka visum på humaitär grund vid närmaste beskickning och resa säkert till EU och söka asyl. Det skulle också vara möjligt att göra asylprövningar på plats. Dessa frågor behöver såklart utredas närmare, men det är möjligt att göra. "Vad kan jag göra för att hjälpa till?" Det finns mycket man kan göra! UNHCR, Röda Korset m fl organisationer samlar in pengar, men man kan också bidra med sin tid. T ex som god man för ett ensamkommande barn, anmäl intresse till kommunen. Röda Korset finns ofta ute på asylboenden, anmäl dig som frivillig dit. På många ställen finns också möjligheten att vara språkvän/flyktingguide, kolla med din kommun. De borde också kunna lotsa dig vidare till annat fint som görs där du bor. EN SISTA KOMMENTAR "Men varför måste vi ta emot när Finland inte måste?" Jo, det måste de. De har samma åtagande som oss inom ramen för FN och EU. Skillnaden är att många färre söker asyl där. Det har fått den svenska debatten att handla mycket om sk pull-faktorer (saker som drar människor hit) och hur vi med s k negativ signalpolitik kan få färre att söka asyl just här. Ett exempel i debatten och som nu tillfälligt blir verklighet i och med överenskommelsen som nyligen slöts mellan regeringen och de borgerliga partierna är att ge tillfälliga uppehållstillstånd i stället för permanenta. Något som kommer öka belastningen på Migrationsverket då de måste omprövas var tredje år och försvåra integrationen då människor försätts i osäkerhet om framtiden. Med oklara, antagligen marginella, effekter på "söktrycket". Sanningen är nog att de starkaste pull-faktorerna är att det i Sverige ofta finns landsmän sen tidigare, och att Sverige är ett land med bra rykte. Både vad gäller mänskliga rättigheter, rättssäkerhet och möjligheter att skapa sig ett gott liv. "Pull-faktorer" vi antingen inte kan påverka eller som kräver drastiska försämringar för att röja bort. Självklart behöver EU hjälpas åt på ett betydligt bättre sätt än idag men jag anser inte att vi bör ha som mål och fokus att hålla människor borta från Sverige. Men även de som gör det måste ställa sig frågan om vilket pris de är beredda att betala. Det är de stora frågorna: vad är det vi värnar? Vilket samhälle vill vi vara? SARA KARLSSON

[close]

p. 8

KRÖNIKA DEN SOM INTE MINNS HISTORIEN... Människor som mördas. Byggnader som sätts i brand. Människor som attackeras i ett tältläger. Människor som attackeras på asylboenden. Människor som attackeras med syra, knivar, spottloskor och så mycket hat. Detta är Sverige, 2015. Anständighet, förmåga och förnuft tycks ha tappat mark. En del tycker kanske det är irrelevant att diskutera nazityskland, men samma fenomen är genomgående i fler sammanhang. Ett av den moderna tidens blodigaste folkmord är det i Rwanda på 90-talet. Även detta följde samma logik. Misstänkliggörande, misskrediterande, och hat. Allt ackompanjerat medialt, i Under senare tid så har det gått att läsa diverdetta fall främst en radiokanal, som med tiden se texter som jämför dagens framväxande ragick från att problematisera, till att smutskassism med bland annat ta, till att avhumanisera nazismen i Tyskland på "Detta är Sverige, 2015. Anstän- och kalla tutsier kack20- och 30-talet. En del dighet, förmåga och förnuft tycks erlackor, till att sederavfärdar sådana texter mera heja på när våldet ha tappat mark." som irrelevanta. Och eskalerade. Folk börjavisst finns det skillnade mörda sina tidigare der, stora skillnader mellan nu och då. Men det grannar, och de gjorde det då samhället succesfinns också likheter, sådant vi behöver prata sivt skapat en bild av att det både var tillåtet och om. Fenomen som nu är ett faktum i Sverige och nödvändigt. som historiskt har lett till flertalet folkmord. Kriget i forna Jugoslavien på 90-talet följer delEn viktig anledning till att Nazisterna i Tyskvis samma mönster även det. Under en ganska land kunde genomföra de vedervärdiga brott kort tid tilltog problembeskrivningen av andra mot mänskligheten var det passiva eller aktiva människors blotta existens, hatiska mediala orgodkännandet som befolkningen bidrog med. gan vann mark, hetsade och hejade på när mörOch denna var inte från början naturlig. dandet till slut började. Ett av Europas idag kanske mest svårläkta sår revs upp under en ganska Diskussionen i Tyskland en tid före det att helkort tid, och tilläts blöda på ett avskyvärt sätt. vetet bröt lös handlade om att misstänkliggöra Tidigare grannar och arbetskamrater tog till vaoch avhumanisera människor. Nazisternas repen mot varandra. Och i slutändan fanns ingen torik kring tiggare (de asociala), kring romer, vinnare. Mänskligheten hade förlorat. kring judar, kring politiskt ”avvikande” smittaVad har då dessa historiska händelser med dade successivt av sig till en allt större del av befolkningen. Människor satt hemma runt köksgens Sverige att göra? Förhoppningsvis så lite som möjligt. Men det är faktiskt upp till oss att borden och diskuterade hur dessa, dom andra, avgöra det. på olika sätt var störande moment i samhället. Media, och kanske främst tidningen Der StürVi måste vara medvetna om de psykologiska mer, trappade successivt upp retoriken från krikonsekvenser som debatter har. Hur prat om tisk till, vartefter befolkningen anpassade sig till exempelvis ”tiggare” ofta bidrar till att avhusamma spår, rent hatisk. Det konstruerades en manisera människor och långsiktigt gör dessa gemensam verklighetsuppfattning som födde EU-medborgare mindre värda i många betrakoch gödde hat. Som gjorde hatets budskap till tares ögon. Hur ett kollektivt problematiseransanning, och som ledde till att väldigt få protesde kring dessa människors existens långsamt terade när en del valde att gå till attack mot miriskerar förändra folks uppfattning och syn på noriteter i samhället.

[close]

p. 9

andra människors värde. Vi måste förstå att om vi i debatten problematiserar flyktingmottagande, så påverkas människor av detta. Börjar tänka på flyktingmottagande som just ett problem, vilket leder till att flyktingar successivt börjar betraktas som oönskade då vi skapar bilden av om dessa inte fanns så skulle vissa påstådda problem upphöra. Hur många av de illdåd som vi tagit del av den senaste tiden som faktiskt går att härleda till en uppskruvad debatt och ett hårdnande klimat går inte att svara på. Men sett till många historiska mönster så känns denna utveckling tyvärr inte som en slump. och lokalbrist. Brister som tenderat öka i omfattning i takt med att de politiska lösningarna uteblivit. Politik handlar till stor del om att finna lösningar på olika utmaningar. Att tänka om, tänka nytt. Om det upplevs som att ett inarbetat system inte fungerar med den verklighet som råder så bör kanske systemet anpassas snarare än verkligheten. Tyvärr tycker jag mig på senaste tiden allt för ofta ha sett tecken på det senare, migrationsöverenskommelsen är till stora delar tyvärr inget undantag. Politiska rörelser som vill se sig själva som progressiva tenderar att abdikera från sitt ansvar och inta en mer reaktionär hållning. Som att det skulle vara den lättaste vägen framåt. Ur detta perspektiv är den migrationspolitiska överenskommelse som presenterades den 23 oktober inte ett steg i rätt riktning. TongångMen för vår gemensamma framtid och det goda en kring framkomsten av denna byggdes i den samhällets skull är det dags att nu hjälpas åt att offentliga diskussionen på allt från problemavända på både debatt och utveckling, stå upp tiseringar till ren undergångsretorik. Att läget för den anständiga hållningen att människor är så allvarligt att vi måste vidta åtgärder som inte är problem. Människor må ha problem, gör Sverige till ett sämre land att komma till för men människor är människor. Och människor de som flyr, underförbör hjälpa varandra. "Vi som önskar försvara mänstått att fler ska avstå niskovärdet, demokratin och ett Medan jag författar detta så att söka sig hit. anständigt samhälle måste mer nås jag av nyheten att ytterAtt denna signalpoli- än någonsin stå upp för det." ligare ett planerat asylboentik bara lär ha ytterst de satts i brand. Jag vet inte marginell effekt på antalet asylsökande, och att vilket det är i ordningen, och inte heller vilken den enda stora effekten riskerar bli att de som dag i ordningen något liknande inträffar, men väl kommer hit får sämre förutsättningar för det är helt uppenbart att det inte är en slump. god hälsa och möjlighet till integration, avstår Uppenbart att vi har ett samhällsklimat i viljag att kommentera närmare just nu. Men att ket vissa individer anser att de kan ta sig rätten skicka signalen om att människor på flykt ska att utföra attentat, riktade direkt eller indirekt, ses som ett nationellt bekymmer är djupt promot medmänniskor i nöd. blematiskt. Det gör mig än mer övertygad om att det är lösDels bidrar det till en negativ hållning. Spär på ningar och möjligheter som framöver måste dooro kring att flyktingmottagande är ett hot mot minera de politiska diskussionerna. Att vi som samhället. Dels är det fel fokus. Den önskar försvara människovärdet, demokratin verkliga krisen utspelar sig i ett anoch ett anständigt samhälle mer än någonsin tal oroshärdar runt om i världen, måste stå upp för detta. krisen finns i de människor som försöker undkomma dessa. Vad Civilsamhället har under en tid visat prov på vi har i Sverige är inte en kris. stor idérikedom och handlingskraft för att möta Däremot har vi på många håll en delvis ny situation, självklart bör det politisbostadsbrist, personalbrist ka agerandet nu visa prov på samma förmåga. Vad finns vi annars till för? JOHAN ROCKLIND kommunalråd i Gnesta

[close]

p. 10

RÄTTSPRINCIPER PÅ UNDANTAG - Varför får du komma till mig men jag får inte komma till dig? - Mm. - Nån från Afrika får inte komma hit till Sverige. På semester, eller till och med för att bo här. Nån från Sverige har pengar, åker dit, köper land. De köper folk, köper polisen. De får leva där, utnyttja systemet, göra allt. Och allt är okej … Var ska du åka på semester? - Spanien. - Spanien. Fint land … Orättvist. Ni märker inte det. Ni känner inte det. Det är vi som gör. Så är det bara. Orättvist. Dialogen utspelar sig vid en middag på Migrationsverkets förvar i Flen mellan Sami, som är förvarstagen i väntan på utvisning och Sophie, som arbetar på förvaret. Av alla gripande scener i filmen är nog det här personligen den värsta. Jag blir Sophie. Förlägen, svarslös. Ingenting jag kan säga kan täcka över den sanning som Sami just täckt av med några enkla meningar. Vi är inte lika värda. Gränsen mellan oss är dragen.  Dokumentärfilmarna Anna Persson och Shaon Chakraborty ville skildra en verksamhet som få nog ens vet om existerar, där människor som inte begått något brott blir föremål för den mest ingripande åtgärd som finns i svensk lagstiftning - frihetsberövande. Förhoppningen är att filmen, och kunskapen om förvaren, får spridning. Och, såklart, att det manar till förändring. En utlänning får enligt Utlänningslagen 10 kap 1 § tas i förvar om det är nödvändigt för att en utredning om personens identitet och rätt att vistas i landet ska kunna genomföras, samt om det finns risk för att en person i väntan på uteller avvisning ska hålla sig undan eller begå grova brott. Beslut om förvar kan tas av både Migrationsverket och Polisen. Hur många som tas i förvar varje år är svårt att veta eftersom det inte offentliggörs någon exakt statistik, men antalet platser är totalt 255 stycken i landet. I filmen följer vi ett fåtal personer. Aina från Tjetjenien får tittaren följa genom uppslitande besök från familjen, försök att få rättslig hjälp att stoppa den förestående utvisningen samt förhandlingarna om fortsatt förvarstagning av henne. Ainas fall är det som bygger berättelsen om byråkratin kring frihetsberövandet av migranter. Om väntan och förtvivlan. Tittaren får se mindre om Samis fall, men desto mer av hans frågor och kommentarer som tränger in och inte låter sig viftas bort. Filmen skildrar också personalens arbete, och det dilemma de som arbetar inom verksamheter som denna måste hantera. Att inom ett repressivt uppdrag samtidigt utöva makt och behandla människor med värdighet. Sophie och

[close]

p. 11

Solveig behandlar människor som människor. För mycket som människor, enligt chefen som uppmanar dem att agera mer ”tjänstemannamässigt”. Den nakna skildringen av förvaret och människorna där berör och väcker frågor om synen på migranter, det tilltagande misstänkliggörandet av människor som rör sig över gränser och gör anspråk på att behandlas som jämlika. Men kritiken mot förvaren är inte ny. Organisationer som Amnesty och Röda Korset har under en längre tid pekat på problem med såväl lagstiftning som hantering av förvarsverksamheten. Framför allt gällande bristande rättssäkerhet, samt att frihetsberövanden används utan att andra alternativ är uttömda. I februari 2011 lämnades en utredning om förvar (SOU 2011:17) på dåvarande regeringens bord. Utredningen föreslog vissa ändringar av reglerna kring förvar, av vilka flera också ändrades i och med att ny lagstiftning antogs för att implementera EU:s återvändandedirektiv (2008/115/EG). Kritiken kvarstår dock. En kritiker som har erfarenhet av polisens och migrationsverkets arbete med förvar är advokaten Ignacio Vita, specialiserad på asylrätt och mänskliga rättigheter. - Ofta är motiveringarna till besluten om förvarstagning väldigt svepande, och tydliggör inte grunden för bedömningen att det finns en risk att just denna individ kommer hålla sig undan. Ofta innehåller beslutet heller ingen motivering om varför den mindre ingripande åtgärden uppsikt vore otillräcklig. Alltså finns en betydande rättsosäkerhet i hanteringen av förvarstagningar. Det är väldigt allvarligt eftersom frihetsberövanden bara får ske när det är absolut nödvändigt. Vita varnar för en tendens i synen på och behandlingen av asylsökande. - Synen på asylsökande har hårdnat, tendensen beskrivs ofta som en kriminalisering. Man kan jämföra med hur vi behandlar brottsmisstänkta personer. Men dessa människor har inte begått något brott, utan bara gjort bruk av sin mänskliga rättighet att söka asyl. Det misstänk- liggörande som drabbar asylsökande gör deras situation mer utsatt än vad den redan är, och asylrätten riskerar att urholkas.  Filmen om förvaret lämnar en dock inte bara med frågor om asyl, utan också som rörlighet i en bredare bemärkelse. Om vem som får röra på sig, och på vilka villkor. Inför premiären av filmen skickade Sami en hälsning till tittarna. Hans avslutande ord får även avsluta denna text. Om jag lyckas öppna någons ögon så har jag lyckats med mitt mål. Jag kräver inte av er att ni ska ut och göra nåt åt saken – vilket vore jättebra – jag kräver bara att ni ska förstå att världen ser mest ut som Bangladesh och Somalia och inte som Stockholm och London. Så när någon individ vill se till att ha ett bättre liv för att person tycker att man är värd lite mänskliga rättigheter så är det helt plötsligt olagligt för att det tjänar inte makthavarna. Jag hoppas att jag har fått er att förstå att dom som sitter på förvaren är precis som ni som sitter i publiken just nu. Dokumentären Förvaret sänds i SVT i november och kommer att finnas tillgänglig på SVT Play. Undertecknad har tillsammans med Caroline Helmersson Olsson lagt en motion till riksdagen på detta tema. Den finns att läsa här: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/kad-rattssakerhet-vid-forvars_H302854/?text=true Källor: http://www.redcross.se/ Documents/Rapporter/Forvar%20 under%20lupp_v8.pdf Migrationsverket www.forvaret.se SARA KARLSSON

[close]

p. 12

Tre nummer avklarade, dags att ta nästa steg. Tre nummer är mer än en tillfällighet, det börjar nästan kunna betraktas som en vana. Vi funderade därför på hur vi nu skulle kunna ta nästa steg i utvecklingen. En tanke, som fortfarande inte vunnit gehör från en majoritet i redaktionen, var att lansera I rörelse som pussel samt trycka upp t-shirts och kaffekoppar, kanske blir detta något vi återkommer med i ett senare skede. Däremot landade vi i att faktiskt etablera oss på facebook, vilket alltid är något. Så gilla gärna vår sida, och använd den med fördel för att ta kontakt med oss om du har debattartiklar eller tankar om texter eller liknande som tror skulle kunna passa i tidningen. Vi bollar gärna idéer och hjälper till och mottager dessutom tacksamt förslag på innehåll i tidningen i övrigt. Då detta är ett projekt som i praktiken hanteras lite med armbågen vid sidan av allt annat vi pysslar med så kan vi inte garantera vare sig snabb återkoppling eller en överdrivet väl uppdaterad sida. Men den som inte finns på facebook finns inte, sades det redan för flera år sedan, så nu bestämde vi oss i alla fall för att finnas. I väntan på pusslet så får ni hålla tillgodo med det.    st s po dca é d I a n n" för på Are Lyssna Migratio h c o r om ko ch fakta nan "Männis o r e s y l ana ller an smarta tunes e i I . n o i de.se migrati w.arena w w å p po d i er litisms app, ell o P n i å ation" cks m migr o Ko lla o r e t y - "M 4 delar .se .po litism på www Tips!  se@gm eller ail.co sök p m å "I rö relse" på Faceb o ok. sirore l Konta kt    Nästa nummer  Förhoppningen är att nästa nummer ska komma innan jul, planering pågår! Vad vi däremot särskilt vill efterlysa är åsikter, i form av debattartiklar och insändare, som kan få vara med och trängas i nästa nummer. Vår målsättning är att hålla igång och utveckla idédebatt, och detta görs ju med fördel genom att flera olika personer är med och tycker och tänker. Så tveka inte att inkomma med tänkbara bidrag!

[close]

Comments

no comments yet