Skogsvärden 2, 2011

 

Embed or link this publication

Description

Tidningen Skogsvärden är Skogssällskapets kvartalstidning om skog, marknad, fastigheter och ekonomi.

Popular Pages


p. 1

EN TIDNING FRÅN SKOGSSÄLLSKAPET OM SKOG, FASTIGHETER & EKONOMI LEDAREN # 2 | 2011 » Som turistföretagare har vi en unik möjlighet att övertygande stå upp för det vi tror på - att berätta om skogens alla möjligheter. TEMA TURISM TURISM – ETT LÖNSAMT EXTRA BEN Landsbygdsprogrammet ger MAXIMALT 675 000 KRONOR Bästa skattetipset för turistsatsningen – SUNT FÖRNUFT Miljösmart skogsbruk på Landvetter ’’ OUTTÖMLIGA MÖJLIGHETER SKOGSINDEX AFFÄRSPROFILEN MAT&VIN BODIL LÅNGBERG, SÄTRA BRUK, SATSAR PÅ SKOG OCH TURISM: SKOGSTILLVÄXT GÖR OSS OBEROENDE AV OLJA ’’ Ökning i söder – stabilt i norr Holländska sjuksystrar turistentreprenörer Fundamentala Fäviken Magasinet

[close]

p. 2

INNEHÅLL TEMA | TURISM EN TJÄNST I TIDEN Turister i skogen. De lönar sig för de flesta skogsägare och lantbrukare. Staten och EU satsar miljarder på att locka inhemskt stadsfolk och utländska besökare till de svenska skogarna, till svenska äventyr och upplevelser i naturen. Turism är ytterligare ett ben för skogsägaren att stå på. En kompletterande inkomstkälla, men också en gratis chans att öka förståelsen för frisk och klokt brukad skog- och åkermark och poängen med uthålligt producerade och klimatsmarta produkter. Det här numret av Skogsvärden handlar om turism. FOTO: HANS RUNESSON Kvartalstidning från Skogssällskapet Om skog, marknad, fastigheter och ekonomi. Årgång 41, Nr 2, 2011 ISSN 1650 – 7444. Ansvarig utgivare Svante Scherman Tel 0771-220044 svante.scherman @skogssallskapet.se Produktion Bee Production Stora Nygatan 41–43 111 27 Stockholm www.beeproduction.se Projektledning Bosse Jönsson Bee Production 08-522 922 01 Art director Jan Reinerstam Annonsera Nå Sveriges större skogsägare! För annonsprislista och annonsbokning. 08-505 73 813 070-745 67 01 magnus.johansson @newsfactory.se Tryck Gävle Offset AB FSC–märkt papper Stiftelsen Skogssällskapet Box 5083 402 22 Göteborg Tel 0771–22 00 44 Besök vår webb: www.skogssallskapet.se NYHETER EKONOMI Svensk skog – en bristvara som lockar Vildmark och tystnad lockar fler och fler. Sverige är ett av de länder som har bäst möjligheter att utveckla turism. För skogsägaren är det en uppenbar möjlighet. Rätt marknadsföring internet Även riktigt bra turistupplevelser måste marknadsföras – gärna internationellt. Enligt entreprenören Johan Abelsson är internet bästa kanalen. 675 000 kr i landsbygdsstöd Det är hög tid söka landsbygdsstöd för turistsatsningar. Som mest är bidraget 675 000 kronor. Så här gör du. Undvik skattefällan Det finns några enkla – och rätt uppenbara – råd man bör följa när man investerar i turism som skogsägare. Vi avslöjar fallgroparna. SIDAN Virkesmarknad 4 SIDAN Skogsindex 6 SIDAN 12 SIDAN 14 Marknaderna för trävaror respektive rundved hänger ihop. I vår marknadskrönika förklarar vi hur. Sidan 16 AFFÄRSPROFILEN Förhållandet mellan marknadspris och avkastningsvärde har ändrats relativt lite sedan första kvartalet i år. Sidan 17 TURISM Skogsbruk och turism på Sätra På Sätra Bruk invid Göta Kanal är målet att jakt, fiske, restaurangoch konferensverksamhet ska stå för minst 40 procent av verksamheten. Man är på god väg. SIDAN 8 Från Amsterdam till Västmanlands glesbygd Sjuksystrarna John de Jong och hans fru Mandy flyttade från mångmiljonstaden Amsterdam till Västmanland och blev entreprenörer i turism. Vi hälsar på i Edens Garden vid Svartåns flöden. MILJÖ Landvetter satsar på skogstillväxt – gynnar miljön. Sidan 18 MAT&VIN Vi besöker landets mest fundamentala kök, Fäviken i Jämtland. Sidan 22 SIDAN 26 Adressändring. Skicka ett mail till: annika.soderqvist@skogssallskapet.se Ange din gamla och din nya adress. Alternativt ange din nya adress här och posta tillsammans med din gamla adress (klipp ut från baksidan av tidningen). Märk kuvertet Skogssällskapet Bergsgatan 130 853 50 Sundsvall Om du har ändrat adress – ange den nya här: NAMN ADRESS POSTADRESS 2 | SKOGSVÄRDEN | nr 2 | 2011

[close]

p. 3

LEDARE Mycket mera än turism S taten och EU satsar miljardbelopp för att besöksnäringen på landsbygden ska få ett uppsving. Potentialerna är stora – och de växer. Och att satsa på ett ben till i sin näringsverksamhet verkar attrahera många skogs- och lantbrukare. Ambitionerna skiljer sig åt: här finns allt från att genom stugförmedling hyra ut drängstugan åt några fiskare till att själv guida långväga besökare i den svenska naturen. En växande besöksnäring kan också ge andra viktiga värden tillbaka till oss skogsägare. Som turistföretagare har vi en unik möjlighet att övertygande stå upp för det vi tror på. Att berätta om alla de möjligheter skogen ger oss att leva bättre liv – med uthålligt producerade och klimatsmarta produkter, grön energi och exotiska upplevelser. » Se till att det finns en sund kalkyl i botten – bränn inte energi på affärer som inte är långsiktigt bärkraftiga « För vi behöver berätta. Inte ens i de traditionella skogslänen är skogen längre något självklart, något som står oss nära. Skogen ger få lokala jobb. Stora arealer tillhör skogsbolag med ägare i Stockholm eller utlandet. Skogsmaskinförarna bor många mil från skogarna de avverkar och skogsvården utförs av centraleuropéer. Och med den tilltagande urbaniseringen blir skogen allt snabbare främmande för människorna i vår omvärld. De skogsägare som satsar på skogsturismen kan därför spela en mycket viktigt roll som ambassadörer. Men Landsbygdsprogrammet är mycket mer än turism. Du som planerar att starta eller redan driver ett företag på landsbygden har stora möjligheter att få hjälp med satsningar på förädling av skogsprodukter, lokalt producerad mat, hälsa, miljöinnovationer och infrastruktur. Och du som bor långt från din skog, du som inte har möjligheten eller intresset att engagera dig i landsbygdsföretagande, du som inte kan tänka dig att släppa in turister i din gamla släktgård – även du kan få stor glädje av landsbygdsatsningarna. Så att du vid ditt besök i hembygden kan handla mat. Anlita en skogsentreprenör med lokalkännedom. Åka på en framkomlig väg. Plåstra om ett sår hos läkaren. Företagandet på landsbygden ger oss den infrastruktur vi alla behöver. Jag hoppas att Landsbygdsprogrammet ger effekt. Bidrag är utmärkta verktyg för att uppmuntra och initiera ny verksamhet – men din affärsidé måste ha egen kraft att växa. Se till att det finns en sund kalkyl i botten – bränn inte energi på affärer som inte är långsiktigt bärkraftiga. Först då gör landsbygdspengarna verklig nytta. SVANTE SCHERMAN, koncernchef, Skogssällskapet SKOGSVÄRDEN | nr 2 | 2011 | 3

[close]

p. 4

TEMA | TURISM TURISM: MÄNNISKORS AKTIVITETER NÄR DE RESER TILL ELLER VISTAS PÅ Besöksnäringen, regeringen, myndigheter och andra ser stora möjligheter att utveckla turismen på landsbygden. Regionalt samarbete och bra marknadsföring av en välpaketerad, nischad produkt är receptet för dem som vill vara med. TEXT: GUNILLA SCHÖNNING | FOTO: AFTONBLADET BILD Turism kan vara så mycket. Från besök i slott och vikingabyar till båtresor på Göta kanal och midnattssol i Norrland. Eller hummerfiske på Västkusten, skidåkning i Jämtland, utomhuskonsert i Dalarna och shopping i Ullared. Bilden av Sverige är natur och landsbygd. Milsvida skogar, röda stugor, tystnad, jakt och fiske är exotiskt för utländska besökare. För svenskar är det ofta en självklar del av semestern. De flesta turister är svenskar, även om andelen utländska turister ökar. Norrmän, tyskar och danskar dominerar i antal gästnätter, men fler och fler långväga gäster hittar hit. De besöker inte bara storstäderna utan söker oftare nya och genuina upplevelser på landsbygden. – Svenskar har ganska enkla krav, exempelvis tält och vandring. Många utländ- ska turister kräver mer service i form av mat, boende och kommunikationer. Det finns en efterfrågan på destinationer och paketlösningar med koppling till den svenska naturen och vårt kulturarv, säger Anna Hedberg, kansliråd vid Landsbygdsdepartementet, som bland annat jobbade med regeringens nationella strategi för att stärka utvecklingskraften på landsbygden 2009. Matland och Skogsrike FOTO: LANDSBYGDSDEPARTEMENTET Vildmark och tystnad lockar Ylva Norén, projektledare, Landsbygdsdepartementet. menar att en viktig gren i Skogsriket är upplevelser och rekreation med koppling till skogen. – Vi hoppas att Skogsriket ska inspirera till nya företagsidéer och komplettera de som redan finns. Turism med skogen som bas har alla möjligheter att utvecklas och skogen bjuder många smakupplevelser och kan kopplas samman med Matlandet. Utveckla destinationer Regeringen och flera departement har strategier, program och specialprojekt som både praktiskt och ekonomiskt ska främja och skapa förutsättningar för tillväxt och nya jobb på landsbygden. Här finns bland annat landsbygdsprogrammet, fiskeprogrammet och regionala strukturfondsprogram. Här finns projektet ”Sverige – det nya matlandet”, som i sommar får sällskap när syskonprojektet ”Skogsriket” lanseras. Ylva Norén, Landsbygdsdepartementets projektledare för Skogsriket, En trendanalys från Rese- och turistnäringen beräknar att antalet svenska fritidsresenärer ska växa med 50 procent och antalet utländska besökare med 80 procent till år 2020. Siffrorna återkommer i den strategi som tagits fram av Svensk Turism, som representerar 10 000 företag inom besöksnäringen. De ser turismen som en ny 4 | SKOGSVÄRDEN | nr 2 | 2011

[close]

p. 5

PLATSER UTANFÖR SIN VANLIGA OMGIVNING FÖR FRITID, AFFÄRER ELLER ANDRA SYFTEN OCH FÖR KORTARE TID ÄN ETT ÅR SVENSK TURISM 2009 ● ● ● ● ● Omsättning: 251,7 miljarder kronor. (svenska + utländska besökare). Exportvärde: 93,6 miljarder kronor. 3,1 procent av Sveriges BNP. Sysselsättning: 160 000 personer. Övernattningar: 52,5 miljoner. TURISM BLAND LRF:S MEDLEMMAR 2010 ● ● ● 20 NYA DESTINATIONER 2020 ● svensk basnäring med visionen att Sverige år 2020 ska vara Europas mest attraktiva resmål, omsätta 500 miljarder kronor och sysselsätta 300 000 personer per år. Med det tillväxtmålet för ögonen menar Svensk Turism att tillväxten måste ske på landsbygden. De vill utveckla destinationer, både geografiska och tematiska områden, satsa på offensiv marknadsföring och mer samordning. Turisterna söker sig gärna till områden som erbjuder flera olika upplevelser och i februari bildades ett särskilt bolag för att utveckla nya destinationer. Småskalig » Omsättning 1 100 miljoner kronor. Sysselsätter 1 850 personer. Vanligaste verksamheterna: boende, fiske, jakt, häst, mat och dryck. ● I februari bildade VisitSweden, Svensk Turism och Swedavia ett bolag för att utveckla nya destinationer i Sverige. Målet är 20 nya exportmogna destinationer till år 2020. I månadsskiftet juni/juli ska en handlingsplan för Skogsriket presenteras. Många ser turismen som ett extra ben i sina jord- eller skogsbruksföretag. trots att de senaste årens terrorhot, pandemier och naturkatastrofer påverkat den globala turistindustrin negativt. Den positiva bild som målas upp ställer dock stora krav på professionell marknadsföring, regional samordning och utvecklad infrastruktur. Och givetvis finns många faktorer som kan påverka utvecklingen. Global ekonomi, terrorhot, pandemier och miljökatastrofer och mer regionala frågor om hållbarhet, allemansrätt och slitage på naturen kan vara både positivt och negativt för svensk turism. ■ mar är intresserade av att utveckla turismen. I en turistenkät anger de som mål att turistverksamheten ska öka deras omsättning med 14 procent per år. Rapporten från 2010 menar dock att en mer realistisk bedömning är fem procent. Maria Borg har ett råd till den som jobba med turism: – Hitta en egen nisch, paketera den och vänd dig till rätt målgrupp. Möjligheter och hot Turismen på landsbygden är ofta småskalig och svår att beräkna storleksmässigt. Ett sätt att mäta är att utgå från LRF:s medlemmar. I en LRF-rapport från 2010 säger nästan 5 000 LRFmedlemmar att de bedriver turistverksamhet. Många har flera verksamheter och antalet rapporterade verksamheter har på två år ökat med 16 procent. Här finns allt från ”bo på lantgård”, uthyrning av stugor till hästturer och cykeluthyrning. Och givetvis jakt och fiske. Nästan 8 000 verksamheter har rapporterats. Maria Borg, som jobbar med turistfrågor på LRF, ser stora utvecklingsmöjligheter för skogs- och lantbrukarna. – Många ser turismen som ett extra ben. De kanske börjar med uthyrning och studiebesök och utökar till fler områden. Jakt och fiske är stort och hästar är en verksamhet som växer. LRF:s lantbruksbarometer från 2009 visar att allt fler av deras 90 000 medlem- Många förhoppningsfulla rapporter, undersökningar och trendanalyser slåss om att lyfta fram turismen som landsbygdens stora utvecklingsmöjlighet. World Economic Forum rankar Sverige som sjunde bästa land med förutsättningar att utveckla sin turism. Sverige anses vara världsledande på miljö, hållbarhet och infrastruktur och dessutom ett säkert land med stora kulturella tillgångar. En rapport från Svensk Handel visar att turismkonsumtionen i Sverige ökat med nästan 70 procent de senaste tio åren, FOTO: LRF Maria Borg, jobbar med turistfrågor på LRF. KÄLLOR VisitSweden | Svensk Turisms ”Nationell strategi – hållbar tillväxt för företag och destinationer i svensk besöksnäring” | Rese- och turistnäringens ”Trendanalys: vision 2020 | Svensk Handels ”Besöksnäringen i Sverige, trendrapport” | Regeringens ”Strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder” | LRF:s rapport ”De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå” | Tillväxtverket/SCB Nedan några andra aktörer som på olika sätt främjar landsbygdsturism. Observera att listan inte är komplett. Landsbygdsdepartementet | Näringsdepartementet Miljödepartementet | Tillväxtverket | Jordbruksverket Skogsstyrelsen | Regionala turistråd | Lokala turistbyråer Svenska Turistföreningen Etour | Ekoturismföreningen – har en egen kvalitetsmärkning ”Naturens bästa” | Svenskt Friluftsliv SKOGSVÄRDEN | nr 2 | 2011 | 5

[close]

p. 6

TEMA | TURISM I vilda vatten INTERNET ÄR DAGENS MARKNADSFÖRING – Många småföretag faller på dålig marknadsföring. Det räcker inte att vara duktig på det man gör, marknadsföring och affärsmässighet är lika viktigt. För den som vill vara med på en internationell marknad är språk avgörande, säger Johan Abelsson, entreprenör inom charterfiske. TEXT: GUNILLA SCHÖNNING | FOTO: WILDWATER FISHING företagare och marknadsförare. – Jag var tidigt ute på internet och i dag lägger jag ut bilder och skriver på min fiskeblogg nästan varje dag, säger han. Följer laxen Johan Abelsson säljer charterfiske främst i Sverige, Norge och Danmark, men han funderar på att bredda sin marknad. Internet är hans givna kanal för marknadsföring och han uppdaterar sin hemsida nästan dagligen. Marknadsföring kan vara allt från en lapp på en anslagstavla eller en enkel folder till tidningsannonser och fler- språkiga hemsidor. Det kan vara samarbeten med turistbyråer och reseföretag. En enkel satsning kan vara väl så effektiv som stora kampanjer. Johan Abelsson började med brev och fax. Idag är hemsidan med en fiskeblogg hans bästa marknadsföring. Verksamheten säljer nästan sig själv på internet. Han har hittat sin nisch, både som Johan Abelsson började med fisket när han läste till civilekonom för snart 30 år sedan. Det växte till både ett och flera företag. Med två kollegor äger han nu Wildwater Fishing i Åkersberga. De erbjuder fiske från båt i Stockholms skärgård och ända ned till Bornholm, i Vättern och vid en egen fiskecamp i Lofoten i Norge. De äger 6 | SKOGSVÄRDEN | nr 2 | 2011

[close]

p. 7

Hälleflundra, 130 kg, fångad utanför Vaerøy, Lofoten, vägs och sätts tillbaka. Nöjda kunder med laxar på dryga 16 och 11 kilo utanför Simrishamn. Hälleflundra fångad utanför Vaerøy, Lofoten. sina båtar men hyr ofta in båtar och kollegor när de får många beställningar. – Höst och vår är högsäsong. Nu är det nästan hysteriskt med lax. Vi följer laxen och är just nu nere på Bornholm, förklarar Johan på telefon. Kunderna kommer framför allt från Skandinavien, men också från Tyskland och till Lofoten kommer även ryssar. I början hade de en agent i USA och kunderna var ofta flugfiskare. Med internets intåg blev agenten överflödig och de samarbetar i dag med ett par eventföretag i Stockholm. För Johan är internet värt mycket mer än alla annonser. Fisketuristerna har hittat till hans blogg. – Många av våra kunder är passionerade laxfiskare som återkommer varje år. Vi har företagskunder som tar med sig både anställda och kunder för att skapa en gemensam upplevelse och stärka relationerna. Lokala samarbeten » Jag var tidigt ute på internet och i dag lägger jag ut bilder och skriver på min fiskeblogg nästan varje dag. ska se orörda ut när vi lämnar dem. Verksamheten går bra. Efterfrågan ökar och Johan Abelsson ser utvecklingsmöjligheter, kanske mot mer nischade grupper både i Sverige och Europa. Han funderar också på att förlänga säsongen och ser sig om efter möjligheter att etablera sig på andra håll i världen. I Östersjön finns konkurrens, yrkesfiskare, som Johan Abelsson menar utarmar fisket och utgör en stoppkloss för fisketurismen. Här finns en motsättning och många åsikter från båda håll. Johan gör en markering: – Vår verksamhet utgör en promille av det totala fisket. Vi fiskar på frivatten och internationellt vatten och släpper tillbaka nästan allt vi fångar. ■ SKOGSVÄRDEN | nr 2 | 2011 | Förutom att hyra in extra båtar och kollegor samarbetar Wildwater med hotell och lokala företag på platser där de är verksamma. Bara undantagsvis erbjuder de paketlösningar, desto oftare tipsar de om andra aktiviteter i sina områden. Johan Abelsson påpekar att språk är en viktig framgångsfaktor för den som vill hitta kunder utanför Skandinavien. Både han och hans kollegor pratar engelska och tyska, Johan själv dessutom ryska efter några år på Kolahalvön. Språken bidrar till att de får både tyska och ryska kunder. Johan ser en trend med ökat miljöintresse och krav på hållbarhet hos sina kunder. – De vill ha naturupplevelser och fiske är ett skonsamt sätt att vara i naturen. Vi är noga med att inte lämna några spår efter oss om vi stannar längs vägen. Öarna 7

[close]

p. 8

SKOGSÄGARE Affärsidé med outtömliga möjligheter: SKOGSBRUK & TURISM Sätra Bruk Redan 1739 anlades ett järnverk med två stångjärnssmedjor i Sätra. Där fanns också sågverk och kvarnar, mejeri, tegeltillverkning och annan verksamhet som hörde till ett större bruk. När järnverket gått i graven, anlades två slipmassefabriker vid Edsån i Sätra. Massan skickades med eget tåg till kanalbåtar som skeppade den till Göteborg, och därifrån vidare ut i världen. 1935 tog Stiftelsen Allmänna Barnhuset över driften av Sätra Bruk. Stiftelsen hade sålt ett stort barnhus i Stockholm, där man tidigare tagit emot barn med svårigheter från hela landet. Stiftelsen behövde placera pengarna från försäljningen och förvärvade med hjälp av Skogssällskapet bruket. Avkastningen skulle även i fortsättningen gå till socialt utsatta barn, fast genom information och forskning. I dag hålls återkommande konferenser på Sära för inbjudna specialister, forskare och praktiker. Styrelsen för Stiftelsen Allmänna Barnhuset utses av regeringen och leds nu av Ingela Thalén. Just där Göta kanal har sin högsta punkt ligger Sätra Bruk, ett aktivt skogs- och turistföretag. De hänförande omgivningarna ska framöver locka ännu fler besökare. – Möjligheterna är nästan outtömliga. Det som behövs är tid, pengar och kreativitet. Vi är bara i början, säger vd TEXT: ANNELI WIRDENÄS | FOTO: HANS RUNESSON Bodil Långberg. – Kontakten med turistnäringen i trakten betyder mycket för oss. Det är spännande att ta del av det lokala samarbetet och vara med och utveckla det, tycker Bodil Långberg. Än så länge är kontakterna med utlandet blygsamma. – Vi har börjat annonsera i några danska golftidningar och har planer på informationsbroschyrer på tyska och engelska. Varsamt bevarad miljö Sätra Bruks satsning på turism och besöksverksamhet kom till då skogsbruket och de tre vattenkraftverken inte längre gav den avkastning som behövdes. – Vi drog igång för tre-fyra år sedan. Det är en jättestor skillnad, förklarar Bodil Långberg, vd för Sätras ägare, Stiftelsen Allmänna Barnhuset. – Tidigare stod byggnaderna tomma när det var lågsäsong för konferenser. Nu är det liv och rörelse året om. I dag utgör turist- och besöksnäringen omkring 25 procent av Sätra Bruks verksamhet. Det är inte tillräckligt, menar Bodil Långberg. – Den måste upp till 35-40 procent. Vi är på väg. Sommartid händer det ofta att övernattande gäster kommer på cykel eller häst. Bland annat kan man rida från Tiveden, vila ut på Sätra och äta gott, för att fortsätta ridturen nästa morgon. Närheten till två fina golfbanor lockar också många, liksom möjligheten till jakt och fiske Företag och organisationer förlägger gärna konferenser och gruppmöten på Sätra. Där finns gott om fina lokaler, en renoverad smedja med generösa rum, (där kan man se en lurvig, uppstoppad bäver), och en helt ny byggnad med konferensrum alldeles intill ån. Det gamla bruksmiljön är varsamt bevarad och ger atmosfär till platsen. – Vi säljer lugnet och stillheten, möjligheten att vara ensam, förklarar Bodil Långberg. Ska man träffas för överlägg- 8 | SKOGSVÄRDEN | nr 2 | 2011 ▼

[close]

p. 9

» Vi säljer lugnet och stillheten, möjligheten att vara ensam. Bodil Långberg, vd Sätra Bruk.

[close]

p. 10

SKOGSÄGARE ningar med sitt företag, kanske diskutera nya strategier, så behöver man ro. Här kan man låta processen pågå utan att bli distraherad. De som vill jobba mer fysiskt med sina anställda kan också göra det. Sätra Bruk samarbetar med ett eventföretag som då kommer till platsen, anordnar expeditioner, isskulptering, visionsmålning, eller vad företaget nu önskar. Sätra Bruk är också Allmänna Barnhusets egen kursgård. Stiftelsen anordnar återkommande konferenser för forskare och personer som arbetar med socialt utsatta barn. – Vi tar del av ungas erfarenheter kring bemötande och bjuder in proffs för att de ska utbyta erfarenheter. Det bakom-liggande syftet med Sätra Bruk är att uppmärksamma situationen för utsatta barn, påminner Bodil Långberg. tion. Allt-i-allo kallar jag mig. Sätra har en kunnig personal, de är kloka och engagerade, bra på att lyssna och spåna ihop med. De har kännedom om bygden och vilka möjligheter som finns. Jag sitter i Stockholm men är här minst en gång i månaden. Att även ha dialog med gästerna är viktigt om man vill utveckla företaget, tycker hon. – Senast var det några gäster som önskat promenadstigar i skogen, så det jobbar vår förvaltare Skogssällskapet med nu. Bodil Långberg delar gärna med sig av en del nyckelord till andra som funderar på att ge sig in i turist- och besöksbranschen. – Börja i liten skala. Man stöter på så många praktiska saker som man måste ta itu med i början. – Bästa reklamen är mun-till munmetoden. Är man nöjd kommer man till▼ » Marknadsföringen ska vara målgruppsanpassad. Jag tror inte på jättestora annonser. 1935 tog Stiftelsen Allmänna Barnhuset över herrgården och Sätra Bruk. Förhoppningen är att även andra besökare som kommer till Sätra ska få en tankeställare när de i bokhyllorna ser alla skrifter och böcker som stiftelsen ger ut. Tips och lärdomar Bodil Långberg rekryterades som vd efter att har varit generalsekreterare i Bris (Barnens rätt i samhället). Hon har länge arbetat inom det sociala området. En lite udda bakgrund, kan man tycka, med tanke på alla olika delar av verksamheten hon nu ska driva och utveckla. Det märks att hon är en person som brinner för sin sak och förklarar att hon gärna kastar sig in i nya områden. – Det här är så roligt, ska jag säga dig! Jag jobbar delegerat i en platt organisa10 | SKOGSVÄRDEN | nr 2 | 2011 baka. Marknadsföringen ska vara målgruppsanpassad. Jag tror inte på jättestora annonser. – Uthållighet och tålamod, det är något jag har lärt mig här. Jag som själv är resultatinriktad vill ofta att saker och ting ska gå fortare än de gör. Men jag har kommit till insikt om att det finns ett värde i att något får gro långsamt. Då blir det bra kvalitet. – Satsa pengar på att hamna överst i olika sökmotorer på internet, och på en byrå som gör en snygg hemsida. – Förankra verksamheten i bygden runt omkring. Ett exempel på det sistnämnda är det traditionella julkaffet i början av december, då Sätra Bruk bjuder in traktens folk. – Då berättar jag lite om året som har gått och vad som kommer att hända framöver. Hon är mån om att lokala företag och entreprenörer alltid ska engageras i första hand när arbete ska utföras på bruket. – Det ger en god relation till omgivningen. Kanske är det inte alltid så roligt för dem att ha en massa cykelturister i markerna om somrarna. Om fem år har besöksnäringen på Sätra utvecklats med inriktning mot rekreation och naturnära aktiviteter. Det är Bodil Långbergs vision för framtiden. Närheten till naturskyddsområden, vattenleder, skogar med rikt fågel- och djurliv är naturligtvis en enorm tillgång. – Ja, möjligheterna är nästan outtöm-

[close]

p. 11

Det gamla båthuset invid sjön Viken. En av gästerna, Veikko Seppinen, med en nyfångad regnbåge från Edsån. liga, säger hon. Det som behövs är tid, pengar och kreativitet. Jag tror det finns ett stort behov för människor att lära sig mer om Sveriges natur. Det är något jag skulle vilja jobba för. De stolta gamla bruksbyggnaderna bär också på stor potential för framtiden. – Det gamla torkeriet skulle exempelvis kunna vara en fantastisk lokal för kultur. Lokala fria grupper kunde vara där och spela teater. Den stora bryggan i sjön Viken vittnar om gamla tider då kanalbåtarna skeppade pappersmassa från bruket. Den grymma vintern har farit illa med bryggan, men den väcker förhoppningar om framtiden. – Kontakterna med Kanalbolaget har funnits länge, det är härifrån vi reglerar vattnet i sjön Viken där båtarna går. Vi skulle förstås gärna se att kanalbåtarna lägger till här. Kanske kan Sätra Bruk bli en ny anhalt för mat- och naturintresserade kanalresenärer. ■ Full fart i skogen på Sätra Bruk Skogsbruk, vattenkraft och besöksnäring utgör verksamheten vid Sätra Bruk. Totalt omfattar bruket 6 000 hektar mark varav 4 300 hektar är produktiv skog. Skogssällskapet tog åter över skötseln av Sätra Bruk vid årsskiftet. Skoglig förvaltare är Christian Landberg: – Sätra är ett spännande uppdrag, en rolig fastighet med stor potential. Det händer saker hela tiden. Den bördiga marken gör att skogen växer väldigt bra. Det är mycket att sköta så att det inte ska buskas igen. Hans arbete går ut på att besluta om skogliga åtgärder och rationaliseringar, så att avkastningen blir enligt styrelsens förväntningar. – Det gäller att skapa bästa värdetillväxt och samtidigt arbeta utifrån biologi, lagar och förordningar och inte minst miljöcertifiering, förklarar Christian Landberg. Själv har han Jönköping som bas och får god hjälp på plats av Sätra Bruks jaktansvariga Mats Gustafsson, som snitslar, märker upp och tar emot entreprenörer. Själva herrgården omges av vacker lövskog. Men det är tall och gran som dominerar produktionsskogen. – Proportionerna är 40 procent tall, 55 procent gran och resten löv, förklarar Christian Landberg. På Sätras arealer finns skog i alla åldersklasser, men fördelningen är något snedfördelad, med stor andel yngre skog. Något som fordrar bra planering inför framtiden, inte minst när det gäller slutavverkning. Just nu är två arbetslag ute och röjer, andra håller på med markberedning och plantering. Det som planteras är gran, tall Christian Landberg, skogsförvaltare, Skogssällskapet. föryngras på lämpliga ställen. – Vi har folk som jobbar i skogen hela tiden i och med att det är ett så stort område och att det växer så mycket. Det är full fart. SKOGSVÄRDEN | nr 2 | 2011 | 11

[close]

p. 12

EKONOMI | TURISM Landsbygden HÖG TID ATT SÖKA LANDSBYGDSSTÖD Staten och EU satsar just nu miljarder på dig och den svenska landsbygden. Bland annat hoppas man att besöksnäringen ska få ett uppsving när du som är företagare inom skogoch lantbruk startar turistverksamhet. TEXT & FOTO: SVERKER JOHANSSON Många markägare vill ha ett Guldregn över 3 pengar för att anlita konsulter, extra ben att stå på – och utbilda dig eller marknadsföra förväntningarna är stora. En din produkt. enkät till LRF:s medlemmar – Men det finns fortfarande visar att markägarna i genomhundratals miljoner kvar, snitt tror sig kunna öka säger Tobias Kreuzpointomsättningen med fem till 15 procent genom turistföretagande. Intresset är också stort – en ny SIFO-unTobias Kreutzpointner, dersökning visar Jordbruksverket. att nio av tio svenskar helt eller delvis tänker semestra i Sverige i år. Hälften lockas av den svenska landsbygden och många kan tänka sig att bo på lantgård. Under de senaste tre åren har 850 nya turistverksamheter fått dela på en halv miljard från Jordbruksverket eller andra offentliga finansiärer. Projekt- eller företagsstöd går till hästturism, lokal mat, stugboende och olika aktivitetspaket – som jakt, fiske och kulturvandringar. Dessutom kan du få ner på Jordbruksverkets Landsbygdsenhet. Efter en svag start, där vi inte delade ut mycket pengar, strömmar ansökningarna in. Målet var att 3 500 turist- projekt skulle få stöd, men nu har man delat ut 60 procent av pengarna till 850 projekt. – Vi vill att det skapas plattformar och nätverk för att många företagare ska få hjälp. Småföretagare har ofta inte tid till samverkan. Så för att skapa förutsättningar i form av infrastruktur – sätta ihop kartor, erbjuda utveckling för lokala företagare, skapa regionala bokningssystem på webben och liknande – stödjer vi till exempel gärna större kommunprojekt. Tala med myndigheterna Kossor och skog är ovanliga upplevelser för många barn i dag. FOTO: AFTONBLADET BILD TIPS SÅ KOMMER DU IGÅNG! | nr 2 | 2011 Trip.se är en ny portal för dig som vill komma igång med din turistsatsning. Här finns tips och stöd för dig som vill göra en marknadsundersökning, en affärsplan eller kalkylera en budget för din företagssatsning. Exportmognadsguiden (på trip.se). Är ditt företag eller din destination beredd att göra affärer med utländska researrangörer? Är ni exportmogna? Webbkollen (på trip.se). Ett test på hur bra din webbplats fungerar för utländska turister. Ger dig konkreta tips och ökar medvetenheten om vad som är viktigt för en framgångsrik webbsida. Du själv blir också säkrare som beställare när du upphandlar nya webbtjänster. 12 | SKOGSVÄRDEN ▼ – Ett tips är att tala med myndigheterna innan man drar igång. Lokalt ligger handläggningen hos Länsstyrelsen, och det blir allt viktigare att prata med dem först. Vi närmar oss projektets slut 2013 – pengarna kan ta slut! – Kom också ihåg att byggprojekt och livsmedelshantering ofta kräver tillstånd från kommunen eller andra myndigheter. Missa inte det! Vad som händer efter 2013 är oklart. EU-kommissionen har beslutat om en fortsättning, men ingen vet ännu hur den kommer att se ut.

[close]

p. 13

EKONOMI | SKOGSINDEX LIVET PÅ LANDET LOCKAR Nio av tio svenskar räknar med att helt eller delvis semestra i Sverige i år. Hälften lockas av den svenska landsbygden – och många kan tänka sig att bo på lantgård. Det visar en ny Sifo-undersökning som bygger på intervjuer med 1 000 personer från 15 år och uppåt. Även intresset för lokalproducerad mat har ökat rejält. I år uppger 29 procent att de vill uppleva lokal matkultur, jämfört med sju procent 2009. Fler fakta: ● Måttlig ökning i söder – stabilt i norr Antalet avslutade skogsaffärer har varit relativt lågt under den snörika vintern – även i den södra halvan av landet, där det normalt görs affärer året om. I södra och mellersta Sverige förutspår NORRBOTTEN Skogssällskapet oföränMP 31 200 kr/ha drade till måttligt stigande AV 34 920 kr/ha priser. I norra Sverige verkar SI: 0.89 priserna vara stabila. I norr är MELLERSTA även Skogsindex ganska lågt, NORRLAND vilket är en köpsignal – markMP 43 400 kr/ha nadsvärdet ligger fortsatt lika högt AV 46 614 kr/ha som avkastningsvärdet. SI: 0.93 Många nya objekt ryktas vara på väg att nå marknaden, men hittills har få renodlade skogsfastigheter bjudits ut. Salufastigheterna är ofta bebyggda eller har lantbruksinriktning. – Totalt sett är det ett hyfsat utbud, säger Ulrik Abelson. Men en stor andel är till exempel avstyckade, mindre hästgårdar som kommer att möta en tuff marknad nu. För den typen av ’bostadstunga’ fastigheter är lånefinansieringen UPPLAND ofta ganska hög och förutsätter MP 87 675 kr/ha AV 67 494 kr/ha många gånger att köparen får sälja SI: 1.30 sin villa eller bostadsrätt i attraktivt läge. Det är svårare att få finansiering på grund av de höjda räntorna och tuffare reglerna för kreditgivarna.  Skogsfastigheter köps i allmänVÄSThet fortfarande inte med någon SVERIGE större lånedel, menar Ulrik AbelMP 86 00 kr/ha son. Inte sällan är det skogsägare AV 60 856 kr/ha SI: 1.41 som redan har mark – de gör virkesaffärer och köper mer mark. Köparen är i regel en rågranne. – Men visst, vi ser allt fler nya aktörer med kapital på fickan. DärSYDSVERIGE emot tycker vi oss märka att intresMP 92 950 kr/ha MP = MARKNADSPRIS AV 77 148 kr/ha AV = AVKASTNINGSVÄRDE set från de utländska köparna i viss SI: 1.20 mån mattats av. ■ SI = SKOGSINDEX ● ● ● ● 50 procent anger att det främsta skälet till att semestra i Sverige är att det finns så mycket att uppleva. 44 procent tycker att friluftsliv är lockande. 78 procent känner till att man kan hyra in sig och bo på lantgård. 29 procent kan tänka sig att hyra in sig och bo på lantgård. 43 procent har besökt en bondgård senaste året. Erik Holmestig, länstyrelsen Gävleborg. MAX 675 000 KRONOR Erik Holmestig handlägger Landsbygdsprogram- mets företagsstöd på länsstyrelsen i Gävleborg och här handlar ansökningarna mest om satsningar på logi: – Det är många uthus som rustas med stödmedel, och i mer turisttäta områden byggs övernattningsstugor. Det byggs även konferensrum och kök. Och kök, då drar det iväg i kostnad eftersom kraven på hygien är så stränga. – Man kan få max 675 000 under stödperioden, men det är vanligare med företagsstöd på ett par hundra tusen. – Vi har exempelvis gett stöd till jaktturism, vandringsprojekt och hästverksamhet. Erik Holmestig ger ett tips till dig som vill söka stöd: – Om du vill komma igång på rätt sätt, kan du börja med att ansöka för att få konsulthjälp med affärsplan och marknadsundersökning eller kompetensutveckling. Den delen kan gå lite snabbare att få igenom, man behöver till exempel inte visa upp en affärsplan för att få pengar till en affärsplan! ■ Det här är skogsindex Skogssällskapets index bygger på aktuell prisrapportering från hela landet. Genom att dividera marknadspris med avkastningsvärde får man en kvot som kan användas i jämförelser med andra fastigheter. Låg kvot innebär att du får mycket skog för pengarna, hög kvot betyder att du betalar för annat än virke (närhet till storstad, bra jakt, exploateringsmöjligheter etcetera). I det här exemplet ger skogsfastigheter i Norrland mest skog för pengarna medan skog i Västsverige har högst marknadsvärde i förhållande till avkastning. Aktuell uppdatering av Skogsindex hittar du alltid på www.skogssallskapet.se. SKOGSVÄRDEN | nr 2 | 2011 | 13

[close]

p. 14

EKONOMI | TURISM SKATTE FALLAN Se upp! Din turistsatsning kan fastna hos Skatteverket om du hanterar den fel. TEXT & FOTO: SVERKER JOHANSSON SÅ UNDVIKER DU Christer Humble, Skatteverkets rättsexpert. Skogsvärden bad Skatteverkets rättsex- pert Christer Humble att titta närmare på ett investeringsexempel: Janne Larsson har ett litet hemman vid Svartälven med skog och lite utarrenderad åker. Svartälven är ett känt vatten för grov gädda och många turister kommer från Tyskland, Holland och Polen för att fiska. De betalar bra för logi samt båt och fiskeutrustning. Två perioder är aktuella: maj och oktober. Jannes företag söker och får landsbygdsbidrag (30 procent av investeringen) för att rusta upp den gamla timrade ladugårdsdelen till boende med kamin, toa och dusch. Han köper också två båtar med elmotor samt en del fiskeutrustning. Det går bra för Janne, snart har han både maj och oktober fullbokade och drar då in cirka 10 000 per vecka, sammanlagt 80 000 kronor inklusive moms. Däremot är det ingen större efterfrågan under sommaren – och det passar Janne bra. Då vill han vara där ensam och jobba i skogen. Vad händer med fastighetens värde? TA HJÄLP INNAN Först: kolla läget med Skogssällskapets konsulter. De är experter på skattefrågor inom skog- och lantbruk. Men även Skatteverket kan ge vägledning. På skatteverket.se, under ”Rättsinformation”, finns skrivelser om bedömningar Skatteverket tidigare gjort. Skrivelserna är sökbara och kan ge tips om hur din turistsatsning kommer att bedömas. – Taxeringsvärdet kan förväntas stiga på byggnaden. Handlar det inte om en reparation eller ett underhåll utan en ombyggnad från ekonomibyggnad till bostad ska investeringen skrivas av på flera år. Byggnaden sägs ändra karaktär med avsikt att användas för uthyrning. Även momsfrågorna kan vara intressanta i sammanhanget. Det bor bara turister där under två månader. Hur bedöms det ur skattesynpunkt? – Fjöset, båtar och fiskegrejor är kärntill14 | SKOGSVÄRDEN | nr 2 | 2011 FOTO: PRIVAT

[close]

p. 15

» Med sunt förnuft hamnar man rätt. Om Skatteverket tycker annorlunda får man ta den diskussionen, det går ofta bra. – Sedan beror det på vad Janne köper för båtar, säger Christer Humble. Om han satsar på båtar som inte är enklare, sjödugliga fiskebåtar utan mera framstår som onödigt snabba, lyxiga eller välutrustade – då bedöms de eventuellt inte som en kärntillgång utan som verksamhetsfrämmande tillgång. Och då kan han beskattas för den summa det skulle kosta att själv köpa in eller hyra sådana båtar under hela året. Man brukar säga att man sparar in sina privata levnadsomkostnader om man låter sitt bolag stå för utgifterna. Man tar alltså en risk om man inte stämmer av sådant här? gångar i verksamheten. Om Janne bedriver enskild näringsverksamhet bör han deklarera för uttagsbeskattning för den tid han utnyttjar lokal, båt eller utrustning. Uttagsbeskattningens storlek baseras på användningens omfattning till ett marknadspris – närmast till hands ligger de priser Janne tar ut under maj och oktober. – Om Janne istället driver aktiebolag kan hans dispositionsrätt förmånsbeskattas i egenskap av anställd i sitt bolag. Han bedöms ha obegränsad tillgång, och då handlar det om att bedöma hur mycket han använder detta för privata ändamål utanför näringsverksamheten. Normalt skulle man kanske landa i att han förmånsbeskattas som löneinkomst för trefyra veckor under året. Thomas Hedlund, Skogssällskapet. – Jovisst, men det handlar om bevisfrågor och sunt förnuft, menar Christer Humble. Vi har väl aldrig uttagsbeskattat en bonde för hans traktor bara för att han använder den för att skotta snö på tomten! Skogssällskapets Thomas Hedlund tycker inte att man ska vara för orolig: – Man ska självklart kunna göra de investeringar som krävs, säger han. Det är ju du som företagare som känner din verksamhet och kundkraven bäst – inte Skatteverket. Med sunt förnuft hamnar man rätt. Och om Skatteverket tycker annorlunda får man ta den diskussionen, det går ofta bra. ■ SKOGSVÄRDEN | nr 2 | 2011 | 15

[close]

Comments

no comments yet